BILDMANIPULERING

Fotomontage
Fram till för något decennium sedan var det
ofta möjligt att se när bilder var manuellt
ihopklippta och skarvarna retuscherade efter
bästa förmåga. Som vi har kunnat konstatera
är det numera lätt att konstruera och därmed
manipulera bilder i datorer. Det går inte längre
att se vad som är sant eller inte. Möjligheterna
att förändra bilder är oändliga. Den här
delen av kapitlet omfattar två avsnitt, manuella
montage och digitala montage.
Manuella montage
Thurén (1997, s. 22) beskriver att en bildmanipulering
i politiskt syfte finns dokumenterad
från den s k Pariskommunen 1871.
En bildmanipulering i politiskt syfte finns
dokumenterad från den s.k. Pariskommunen
1871. Det är ett fotomontage som användes
som bevis för de revolutionära kommunardernas
grymhet under inbördesstriderna. Under
upproret avrättades två av regeringssidans
generaler. En fotograf satte ihop två bilder som
skulle föreställa avrättningen. Foton av de två
generalerna, fotograferade var för sig och
antagligen i ateljé, monterades samman med
en bild på en exekutionspatrull eller soldater
som övar målskytte.
Den tidigare nämnde amerikanske senatorn
Joseph McCarthy blev känd för sina ansträngningar
att ”rensa ut” kommunister ur förvaltningen
i USA. Han skydde inga som helst
medel och gjorde många helt grundlösa beskyllningar
mot offentliga personer. Inför
senatorsvalet i Maryland 1950 lät McCarthy
trycka upp en egen tidning, From the Record, i
en halv miljon exemplar, där han angrep ”den
säkre vinnaren” senatorn Millard Tydings.
Omslaget på tidningen hade en bild av
Tydings tillsammans med Earl Browder, ledaren
för det amerikanska kommunistpartiet.
De två personerna hade inte träffat varandra,
bilden var falsk. I bildtexten stod det att bilden
74
var ett montage, men Tydings förlorade ändå
valet.
Det finns många exempel på att man har
klippt och klistrat även i Sverige. Några veckor
efter att Hänt i Veckan gjorde sitt kraftfulla
utfall mot Expressen, med anledning av hur de
behandlade bilden av kungen och prinsen den
27 juni 1984, har någon medarbetare vid Hänt i
Veckan sannolikt själv varit framme med saxen.
Första sidan av nummer 32, från den 2
augusti, domineras av två hjärtformade foton
av sångerskan Carola Häggqvist med sångaren
Niclas Wahlgren respektive sångaren Richard
Herrey. Bilden av Carola och Niclas är framställd
av två helt olika bilder som klippts ihop.
Budskapet i bilderna förstärks av de tydliga
rubriktexterna: ”Triangeldrama Kärlekskamp om
Carola inför allas ögon.” Inne i tidningen finns en
stor ihopklippt bild där Carola står mellan de
båda unga männen. Rubriken lyder: ”Vem skall
få Carola – Richard eller Niclas?” Artisterna har
förnekat den påstådda romansen. I det här fallet
är det inte fråga om en hårdhänt redigering
utan om en ren förfalskning. Ur etisk synpunkt
är den här typen av bildhantering givetvis helt
förkastlig. Bildmontage strider för det mesta
mot de leveransvillkor som gäller för fotografier
respektive för teckningar. I många fall är
bildmontage dessutom olagliga. Det är ganska
uppenbart att den här typen av fysisk bildmanipulering
påverkar förtroendet för tidningen
på ett negativt sätt.
Det finns en rad exempel från såväl Kina
som Sovjetunionen där politiker klipptes bort
från bilder allteftersom de föll i popularitet
hos den politiska ledningen.
Digitala montage
Under sommaren 1988 ville Stockholms stad
och landstinget i Stockholms län informera
om de goda möjligheterna till friluftsliv i staden
och dess nära omgivningar. De ansvariga
valde att göra en specialtidning för att nå ut