BILDMANIPULERING

Det är uppenbart att den tekniska utvecklingen
i grunden har förändrat förutsättningarna
dels för våra möjligheter att använda bilder i
skilda sammanhang och dels för trovärdigheten
hos alla bilder. Den enskilde tidningsläsaren
och tv-tittaren har i praktiken inte
längre någon reell möjlighet att upptäcka om
en publicerad bild är manipulerad eller inte.
Vi kan ju knappast räkna med att det blir bättre
i framtiden. Datortekniken utvecklas snabbt.
För varje år blir det allt lättare för var och en av
oss att själva skapa och bearbeta bilder och att
sedan göra dessa tillgängliga för andra på
Internet.
Den här studien visar tydligt att det finns
svårigheter och även missgrepp och fiffel
inom nyhetsrapporteringen. Men studien klarar
inte av att svara på frågorna: ”Hur kan vi
bäst ”skydda” oss från att bli manipulerade i
till exempel nyhetsrapporteringen? Kan vi lita
på bilderna? Hur kan vi avsöja fifflet?” Man
kan ju hoppas att de etablerade medierna
verkligen tar sitt ansvar och lever upp till sina
egna regler. Både regler och etiska normer
finns redan, men alla medarbetare är uppenbarligen
inte medvetna om sitt stora ansvar.
På sikt kan detta bristande ansvar leda till en
trovärdighetskris för nyhetsmedierna. Om vi
blir vana vid att det förekommer fiffel så kommer
vårt förtroende för medierna att minska.
82
AVSLUTNING
Men det räcker inte med bra regler och goda
normer. Dels behöver medarbetarna inom
medierna lära sig dessa och dels behöver läsare
och tittare lära sig ett kritiskt förhållningssätt.
För att uppnå detta är det nödvändigt att
bildspråk, kritisk analys och källkritik verkligen
kommer med som naturliga inslag i skolornas
undervisning. Det är vår förhoppning
att den här studien kan komma till nytta även i
detta viktiga arbete. Den kan bidra till att öka
medvetenheten om problemet.
Det är tänkbart att kommande generationer,
som dels växer upp med alltmer avancerade
datorer och dels tidigt lär sig att använda
dem, utvecklar ett friare och mera obundet
förhållningssätt till bilder och till bildspårk än
vad dagens vuxna har. Barn som själva lär sig
att arbeta med bilder i datorer bör ha lättare
att förstå vad som är möjligt att göra. När barnen
växer upp kommer bilder inte längre har
någon form av ”naturlig trovärdighet” för
dem. De förväntar sig inte ens att till exempel
reklambilder ens försöker att spegla någon
form av objektiv verklighet.
Vi vet ännu inte så mycket om hur bilder
fungerar som språkliga uttryck. Det finns ett
stort behov dels av forskning och dels av
utvecklingsarbete och undervisning när det
gäller hur bilder fungerar i olika typer av kommunikation.
Mycket återstår alltså att göra.