BILDMANIPULERING

Men genmodifiering är inte heller utan värdeladdning.
Modifiering innebär anpassning,
underförstått till det bättre.
Genteknik är ett forskning- och tillämpningsområde
på gott och ont. Med orden genmanipulering
och genmodifiering tar vi ställning
varje gång vi behandlar ämnet.
En mer neutral term är genförändring. Den
har dock den nackdelen att den inte visar om
förändringen skett spontant eller genom ingrepp.
Genändring, eller genändrade organismer,
säger däremot tydligare att det rör sig
om det senare, och allra tydligast är genetiska
förändringar.
Vi kan föra en motsvarande diskussion när
det gäller bildmanipulering och då tala om modifierade
bilder respektive förändrade bilder. Styrelsen
för psykologiskt försvar publicerade
1993 studien Falska kort? Bilden i dataåldern
som är skriven av Bitte Alling-Ode och Eino
Tubin. De båda författarna konstaterar att en
grundläggande förutsättning för att man skall
kunna tala om försök till vilseledning med
bild är att det finns ett syfte att lura betraktaren,
att få honom eller henne att tro att en bild
visar verkligheten fast att den inte gör det.
Alling-Ode och Tubin (1993, s. 32) definierar
begreppet manipulerad bild på följande sätt:
Som en manipulerad bild definieras en på
fotografisk eller elektronisk väg registrerad
bild, där innebörden ändrats genom att betydelsebärande
bildelement tillförts eller avlägsnats
efter den ursprungliga registreringen.
Nyckelorden i den här definitionen är ”innebörden”
samt ”betydelsebärande bildelement”.
Att fylla i eller ta bort dammfläckar, eller att
göra andra tekniska justeringar beroende på
ofullkomlig teknik syftar normalt inte till att
ändra på innebörden eller att ändra på budskapet
i en bild.
I boken Bildhantering diskuterar Thunqvist
8
och Teste (1995, s. 83) begreppet manipulering
av bild på följande sätt:
Manipulering har blivit ett ord som nästan
uteslutande sättes i förbindelse med de
elektroniska förändringar av bilder som kan
ske genom databehandling. Förändring av bilder
och deras innehåll har dock sedan mycket
länge skett genom andra metoder. Därvid har
ibland uppnåtts tekniskt bra resultat. Det har
dock skett efter ett mödosamt arbete av skickliga
bildhanterare. Oftast har förfalskningen
av bilden varit lätt att genomskåda. Datatekniken
har nu gett möjligheter att med förhållandevis
billig och lättillgänglig utrustning göra
närmast osynliga manipulationer av bilder.
Många människor känner till att det går att
manipulera bilder. Vi vet kanske inte hur vanligt
det är, eller på vilka olika sätt det går att
manipulera bilder. För att få en uppfattning
om hur människor uppfattar frågeställningar
som har med bildmanipulering att göra medverkade
studenter vid Avdelningen för Informationsdesign
inom Mälardalens Högskola i
en enkätundersökning under våren 2000.
Undersökningen visade att det finns en stor
(och omfattande) spridning i uppfattningar
om hur studenterna ser på begreppet bildmanipulering.
De allra flesta uppfattningarna
handlar om att sändaren, i kommunikationsprocessen,
på något sätt ändrar i bilden. De
mest frekventa verben är att ändra, att förändra,
att lägga till, att ta bort och att förvränga. Övriga
svar beskriver sändarens förmodade syften med
att genomföra bildmanipulering. Dessa senare
beskrivningar representerar alltså ett annat
perspektiv på begreppet bildmanipulering än
den första gruppen. (Se vidare avsnittet ”Uppfattningar”.
)
Med utgångspunkt ifrån denna enkätundersökning
och ifrån de ovan citerade definitionerna
i Svensk Ordbok och i Nationalencyklopedins
Ordbok av termerna manipulera, mani-