BILDMANIPULERING

Vilseledande beskärning
I sin bok om bildredigering ger McDougall
(1990) flera exempel på medvetet vilseledande
bildbeskärningar. Ett av de mera kända exemplen
på vilseledande bildbeskärning spelade
en aktiv roll i striden mellan den nitiske
amerikanske kommunistjägaren och senatorn
Joseph McCarthy och arméministern Robert
T. Stevens. McCarthy försökte misskreditera
Stevens genom att sprida en bild, där läsaren
får intrycket att han har ett förtroligt samtal
med soldaten G. David Schine, som skulle ha
fått olika förmåner. Originalbilden visar emellertid
att det var en liten grupp med människor
som står och pratar med varandra vid ett
militärplan. Det var inte alls fråga om ett möte
mellan två personer. Hanteringen av bilden
blev början till slutet för McCarthy.
Vid flera tillfällen har det hänt att olika bilder
blivit beskurna så att läsarna lätt missförstår
innehållet. En av de mer kända politiska
bildmanipuleringarna i svensk presshistoria
handlar om ”den falska hitlerhälsningen”
(Alling-Ode och Tubin, 1993, s. 139-141). På
Ragnar Holmqvists originalfoto kastar Bertil
Kugelberg, dåvarande direktören för Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), varpa tillsammans
med Axel Strand, dåvarande ordförande
i LO och talman i riksdagens första kammare,
och Ivar Öhman, redaktör på tidningen Folket
i Bild. På bilden finns en bil som visar att bilden
är tagen i början av femtiotalet. Aftonbladet
publicerade en beskuren version av bilden
i slutet av femtiotalet. Den beskurna bilden
skulle beskriva ett angrepp på SAF-direktören,
i vilket man hävdade att han hade sympatiserat
med nazisterna under kriget. Beskärningen
av bilden ger ett klart intryck av att
Bertil Kugelberg gör en hitlerhälsning.
Den 27 juni 1984 publicerade Expressen en
hårt beskuren bild under rubriken: ”-HUR
KÖR DU, KUNGEN?” på förstasidan. Bilden
visar att lille prins Carl Philip sitter i framsä-
tet, lös och ledig med ena armen utanför dörren.
Den 12 juli publicerade Hänt i Veckan (Nr
29, s. 14) den obeskurna orginalbilden. Av
denna framgår det tydligt att bilen inte är
framförd på allmän väg utan på gårdsplanen
framför Sollidens slott. Artikeln, ”Så går det
när Expressen klipper till”, inleds på följande
sätt: ”Varför ljuger Expressens hycklarmaffia
på kungen? Hur kan man ha mage att medvetet
beskära en bild så att man förfalskar dess
innehåll för läsarna?”. Det finns emellertid
många fler metoder att lura läsarna. Det kan
räcka att göra ett vilseledande urval för att
bryta mot god publicistisk sed.
Vilseledande urval
Den 3 september 1986 publicerade Norrländska
Socialdemokraten texten ”MORDET PÅ
PALME Kalixflicka kolliderade med mystisk
man i Stockholm: VAR DET PALMES MÖR-
DARE?”. I anslutning till rubriken var det ett
porträtt av flickan och dessutom uppgifter om
hennes namn, ålder och hemort. På kvällen
hade även Aftonbladet, Expressen, Göteborgs
Tidningen och Kvällsposten omfattande rapporteringar
om flickans upplevelser i Stockholm
under mordnatten. I en anmälan mot
tidningarna påtalade flickan och hennes föräldrar
publiceringen av namn och bild. Pressens
Opinionsnämnd ansåg att det inte kan
anses att ett uppenbart allmänintresse krävde
att vittnet identifierades. Tidningarna hade
åsidosatt god publicistisk sed. Med hänsyn till
den allvarliga skaderisken borde tidningarna
ha avstått från att publicera namn och bild på
flickan.
Den 30 juni 1995 publicerade Arbetarbladet
en artikel med rubriken Polisman sköt
mot misstänkt rånare. Texten talade om en vild
biljakt som slutade med skottlossning och att
mannen blev gripen. En stor färgbild visade
den gripne där han satt i handbojor framför
polisbilen. Mannen böjde ner huvudet mot
65