BILDMANIPULERING

De bilder som finns att tillgå för en viss publicering
stämmer inte alltid helt in på de önskemål
som kan finnas. Ofta är det möjligt att anpassa
bilderna så att de går att använda. Det
här kapitlet beskriver bildrättigheter, etiska
regler, leveransvillkor, möjligheterna att påverka
läsarna och tittarna med hjälp av bildtexter,
beskärning, ändring av skalan och ändring
av innehållet.
McDougall (1990, s. ix). förklarar att det
inte finns några fasta regler för bildredigering.
Smak och värderingar är viktiga eftersom så
många olika faktorer kan påverka redigeringsbesluten.
När vi finner ”bra bilder” är det
inte alls säkert att vi kan använda dem som de
är. Vanligen behöver man beskära, förstora
eller förminska de utvalda bilderna. McDougall
menar att svaren på följande sju frågor kan
vara till hjälp när man behöver bestämma vad
man skall göra med en bild: (1) Är bilden informativ,
är den intressant? (2) Kommer arbetet i
mörkrum eller med elektronisk teknik att förstärka
budskapet? (3)Vilka ord är nödvändiga
för att förstärka budskapet? (4) Kommer
beskärning att förbättra innehållet eller kompositionen?
(5) Vad är den minsta tänkbara
storleken för reproduktion utan att bilden förlorar
i läsbarhet? (6) Räcker det med en bild
eller behöver man ha två eller flera? (7) På vilket
sätt kan layouten bäst förmedla budskapet?
Med hjälp av digital teknik är det lätt att
manipulera bilder så att vår uppfattning om
verkligheten bli påverkad. Olika beskärningar
kan ge stöd för olika uppfattningar. Det går
att ta bort, lägga till, förändra, flytta och ändra
46
BILDREDIGERING
formen på enskilda delar av en bild. Det går
att ändra och korrigera färger. Det är också
möjligt att utvidga och bygga på en originalbild
genom att lägga till delar som fattas.
Sådana manipulationer är ofta både olagliga
och oetiska. Såväl lagstiftning om upphovsrätt
som leveransvillkor och etiska regler
reglerar våra möjligheter att använda bilder,
särskilt i kommersiella sammanhang.
Bildrättigheter
Under många år hade en fotograf idéell och
ekonomisk ensamrätt i 25 år efter det att
ett fotografi blev framställt (Foto-L, SFS
1969:730). Ett uppmärksammat fall av förmodat
plagiat blev avgjort i Högsta domstolen i
juni 1989. Konstnären Bert Olls hade använt
två av fotografen Jacob Forsells unika porträttfotografier
av trubaduren Evert Taube
som förlagor till två av sina egna teckningar i
en populär bok. Till skillnad från Svea hovrätt
ansåg Högsta domstolen att det är påtagliga
avvikelser i teckningarna när man jämför dem
med fotografierna. Man skall betrakta teckningarna
som ”ett återgivande av motiven i
bearbetad form”. Teckningarna är alltså inte
kalkerade eller plagierade. Därför är de inte
heller olagliga kopior.
Fotografilagen upphörde den första juli
1994, då bestämmelserna om rätten till fotografier
övergick till upphovsrättslagen. De
ekonomiska och ideella intressen som fotografer,
författare, tecknare, tonsättare och
andra upphovsmän har är skyddade av lagen
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga