BILDMANIPULERING

kom bilderna och effektljuden att helt dominera
över innehållet i texten. Det måste alltså
vara en avvägd balans mellan de olika komponenterna
i ett budskap, annars kan vi inte ta
det till oss på ett effektivt sätt.
Ett exempel på ett nyhetsinslag som skapade
starka känslor är från 1993. I oktober detta år
upprörde några tv-bilder från Somalia människor
i USA och människor på andra håll i hela
världen. Inslaget visade hur några somalier
trampade på en av de aderton dödade amerikanska
soldaterna. En tillfångatagen och chockad
helikopterpilot, Michael Durant, blev intervjuad.
Bilden av hans såriga, ångestfyllda och
medtagna ansikte hamnade sedan på förstasidorna
i många tidningar och tidskrifter runt
om i världen. Bilderna påverkade tv-tittarnas
och tidningsläsarnas känslor och upplevelser
och kanske även inställning till konflikten.
Många människor i USA kom åter att tänka på
situationer och bilder från kriget i Vietnam.
Bilderna från Somalia, och bilder från liknande
händelser, kan på allvar påverka utvecklingen
i FN. Bilden av helikopterpiloten
blev mer eller mindre en symbol för USAs utrikespolitik,
som i amerikanska medier allmänt
var karaktäriserade med begrepp som förvirring,
fiasko och katastrof. En gång var det
orden som berättade om och kommenterade
stora politiska händelser. ”Frihet, jämlikhet
och broderskap” och ”Blod, svett och tårar” är
exempel på sådana bevingade uttryck.
Nu har emellertid nyhetsbilderna tagit över
makten över våra känslor. Det är inte så vanligt
med positiva nyheter. Nyheter handlar
ofta om våld. Cronström (1997) har studerat
nyheterna i televisionens nyhetssändningar i
Sverige under en vecka i februari 1997. Det
visade sig bland annat att vart fjärde nyhetsinslag
innehöll våldsskildringar. Cronström
påpekar att nyhetsinslag med skildringar av
våld blir utvalda i konkurrens med många
andra möjliga och tänkbara händelser. Före-
komsten av våld i nyheterna speglar därför
redaktionernas nyhetsvärdering och rådande
nyhetsideologi. Värderingar och ideologier
varierar mellan olika kulturer och i olika tider.
Det finns ingen garanti för att urvalet på något
sätt är representativt.
Böcker
För faktaböcker och läroböcker är det en annan
besluts- och urvalsprocess än för tidningar
och tidskrifter. Här är det sällan samma tidspress.
Det finns mer tid för att kontrollera fakta
och försäkra sig om en jämn kvalitet. Någon
gång får en lyckad bildserie bli utgångspunkt
för texten i en bok. Detta gäller i hög utsträckning
när fotografer själva skriver egna fotoböcker.
Det är dock ganska vanligt att texten
finns, mer eller mindre färdig. Då gäller det att
komplettera texten med en eller flera bilder.
Bilderna i böckerna väljs inte på måfå. Varje
tryckt bild ett resultatet av ett omfattande
arbete av flera yrkesgrupper. Det är givetvis
stora skillnader från fall till fall, men produktionsförloppet
för bilder i tryckta läromedel
kan ofta ske ungefär enligt beskrivningen i
nästa avsnitt.
Det finns exempel på hur bilder i böcker
påverkar barns uppfattning om verkligheten.
Särskilt på lägre stadier når skolböcker ut till
ett stort antal elever. De båda böckerna Sörgården
och I Önnemo, båda av Anna Maria Roos,
publicerades första gången 1912 och kom
sedan i skolupplagor 1913. Fram till och med
1936 såldes böckerna i mer än en miljon exemplar
vardera. De fina illustrationerna av Brita
Ellström, Ingeborg Uddén och Stina Beck-
Friis hade en stor del i framgångarna. Flera av
bilderna i de båda Sörgårdsböckerna blev också
skolplanscher. På den tiden fanns det inte
några som helst krav på objektivitet i läromedel.
Tidens ideal var uthållighet och förnöjsamhet.
Sörgårdsböckerna skildrar livet på
landet på ett mycket idylliskt sätt. För majori-
37