BILDMANIPULERING

More documents

Recommendations

Info

SAMMANFATTNING Det finns bilder nästan överallt. Vare sig vi vill det eller ej så får vi ständigt många visuella intryck. Vi ser bilder i offentliga miljöer, på tv, på bio, i böcker, i tidningar, i tidskrifter, på förpackningar av olika slag och även i många andra sammanhang. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till och blivit exponerade, eller utsatta, för så många bilder som nu. Det är uppenbart, och kanske bra, att alla bilder inte kan göra sig gällande vid varje enskilt tillfälle. Många bilder drunknar faktiskt i det allmänna mediebruset. I takt med den mycket snabba utvecklingen när det gäller datorer och datorprogram riskerar bilder, särskilt fotografier, att mista sin traditionella trovärdighet eftersom det är allt lättare att manipulera bilder och manipulera vår uppfattning om innehållet i bilderna. Det går många gånger inte att se på en bild om den är manipulerad eller om den är äkta. Den här studien diskuterar olika aspekter av begreppet bildmanipulering. Vad innebär det att manipulera och att vara manipulerad? Vad innebär manipulation? Kan vi lita på de bilder som gör anspråk på att spegla verkliga händelser och skeenden? Är publicerade bilder förvanskade och tillrättalagda för att passa vissa ändamål? På vilka sätt kan bilder vara manipulerade? Bildmanipulering innebär att otillbörligt styra människors uppfattning av en viss verklighet med hjälp av bilder. Denna otillbörliga styrning kan ske på olika sätt. 1. Utan att förändra några bildelement. Genom ett väl genomtänkt urval av bilder, genom nog- grann beskärning och genom att skriva bildtexter kan man påverka och styra människors uppfattning av verkligheten i önskad riktning. 2. Genom att förändra vissa bildelement i syfte att ändra bildens innehåll och därmed påverka människors uppfattning av den verklighet bilden till synes skildrar. Varje publicerad bild har varit föremål för urval, inte bara en gång utan vid flera tillfällen innan den blev publicerad i en bok, i en tidning eller i något annat medium. Olika personer uppfattar och beskriver en och samma händelse på skilda sätt. Fotografer, journalister, redigerare och grafiska formgivare gör olika prioriteringar och skilda urval. Detta leder till att läsarna och tittarna får helt olika förutsättningar för att tolka vad som verkligen har hänt vid en viss händelse. Det förekommer ganska ofta medvetna och möjligen även omedvetna fiffel, förfalskningar och manipuleringar av bilder genom ingrepp i bilderna, genom riktade urval, eller genom oseriösa bildtexter, som medför att läsarna blir manipulerade, lurade och vilseledda. Läsarna har sällan eller aldrig någon möjlighet att själva bedöma vad som hände före eller efter det ögonblick som ett foto blev registrerat. De kan inte heller veta vad som hände runt omkring den aktuella situationen. Med hjälp av moderna bildhanteringsprogram och moderna datorer kan man i princip göra vilka förändringar som helst i såväl teck- 83
ningar som fotografier och även i film- och videosekvenser med rörliga bilder. Det finns nästan inga begränsningar alls för den som har nödvändiga kunskaper och tillgång till rätt utrustning. Några tusen bilder med olika standardbakgrunder och standardförgrunder, som skildrar olika typer av landskap, stadsmiljöer, personer, växter, djur m m går att kombinera till ett oändligt antal helt eller delvis nya bildmotiv. Här uppstår förstås intressanta etiska frågor, som inte är triviala och inte heller på något sätt lätta att besvara. Digitalt manipulerade fotografier började dyka upp i dagspressen i mitten av 1980-talet. Introduktionen av digitala bilder och elektronisk överföring av bilder har haft en genomgripande effekt, dels på hur man hanterar bilder i de olika produktionsleden, dels på hur läsarna uppfattar bilderna. Den tekniska utvecklingen har i grunden förändrat förutsättningarna för trovärdigheten hos fotografier. Fotografier behöver inte längre ha en naturlig förankring i filmbaserade original. I princip kan man nu göra ändringar i en bild när som helst, från ögonblicket för själva fotograferingen ända fram till det att bilden är publicerad. Läsaren har inte längre någon möjlighet att upptäcka om en publicerad bild är manipulerad eller inte. Fotografilagen upphörde den 1 juli 1994, då bestämmelserna om rätten till fotografier övergick till upphovsrättslagen. De ekonomiska och ideella intressen som fotografer, författare, tecknare, tonsättare och andra upphovsmän har är skyddade av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL, SFS 1960:729). Sedan 1 januari 1996 är konstnärliga verk skyddade under resten av upphovsmannens liv plus ytterligare 70 år. Många verk är alltså skyddade i mer än 120–130 år. Skyddet är internationellt. Den ekonomiska rätten innebär ensamrätt för upphovsmannen att be- 84 stämma över mångfaldigande av verket – att framställa kopior och att framföra verket offentligt. För ”bildstöld” som sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet är straffet böter eller fängelse i högst två år. De etiska reglerna för press, radio och tv tar bestämt avstånd från manipulering eller förfalskning av bildens innehåll genom beskärning, montage eller missvisande bildtexter. Det är inte tillåtet att utge icke autentiska bilder för att vara dokumentariskt äkta material. Den som köper bilder har ansvar för att dessa inte blir missbrukade. Trots dessa regler förekommer tydliga övertramp alldeles för ofta. Såväl fotografer som tecknare och deras organisationer fastställer i sina leveransvillkor att publicerade bilder skall vara korrekta. De som köper rättten att publicera bilderna får inte utnyttja dessa på ett missvisande sätt. De får heller inte göra bildmontage eller retuschering på elektronisk väg så att detta vilseleder eller lurar läsaren eller tv-tittaren. Utan uttryckligt tillstånd från bildrättsinnehavarna har man idag inte rätt att förändra innehållet i några bilder. Det är uppenbart att den tekniska utvecklingen i grunden har förändrat förutsättningarna dels för våra möjligheter att använda bilder i skilda sammanhang och dels för trovärdigheten hos alla bilder. Den enskilde tidningsläsaren och tv-tittaren har i praktiken inte längre någon reell möjlighet att upptäcka om en publicerad bild är manipulerad eller inte. Vi kan ju knappast räkna med att det blir bättre i framtiden. Datortekniken utvecklas snabbt. För varje år blir det allt lättare för var och en av oss att själva skapa och bearbeta bilder och att sedan göra dessa tillgängliga för andra på Internet. Den här studien visar tydligt att det finns svårigheter och även missgrepp och fiffel inom nyhetsrapporteringen. Men studien klarar inte av att svara på frågorna: ”Hur kan vi bäst
Page 1 and 2:
Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVA
Page 3 and 4:
Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6:
Fiffel ............................
Page 7 and 8:
FÖRFATTARENS FÖRORD Det finns bil
Page 9 and 10:
Men genmodifiering är inte heller
Page 11 and 12:
I journalistiska och dokumentära s
Page 13 and 14:
faran i okontrollerad användning a
Page 15 and 16:
Numera är det vanligt att bilder s
Page 17 and 18:
tar en tavla av till exempel Vincen
Page 19 and 20:
lev det område som var representer
Page 21 and 22:
Bildpunkter. Det går lätt att än
Page 23 and 24:
Pixelbilder. Det är lätt att för
Page 25 and 26:
använd inom utbildning, samt inom
Page 27 and 28:
nosen per telefon. Detta kallas tel
Page 29 and 30:
I mitten av juni år 2001 stod Sver
Page 31 and 32:
ga gör anteckningar, sen jobbar vi
Page 33 and 34: Tolkning 1. Det var svårigheter at
Page 35 and 36: dagstidning också en mängd andra
Page 37 and 38: det gäller benämningar av sina se
Page 39 and 40: Bilder i skolböcker har under åre
Page 41 and 42: inte är särskilt bra. Redaktören
Page 43 and 44: är bearbetade och manipulerade på
Page 45 and 46: na finns det bilder som snarast är
Page 47 and 48: De bilder som finns att tillgå fö
Page 49 and 50: sak där bilderna är använda, hel
Page 51 and 52: påpekar Svensson, Stenlund, Brink
Page 53 and 54: nen tillvaratar upphovsmännens int
Page 55 and 56: formationer i flera olika färger p
Page 57 and 58: 56 Beskärning 3. Här är den utva
Page 59 and 60: halverats (från nitton till tio pr
Page 61 and 62: 60 Ändring av projektionsplan. Hä
Page 63 and 64: 62 Borttagning av bildelement 1. De
Page 65 and 66: Anderberg påpekar att även när e
Page 67 and 68: kroppen. Arbetarbladet valde att pu
Page 69 and 70: Vilseledande rubriker Tidningen iDA
Page 71 and 72: Vilseledande retuschering Manipuler
Page 73 and 74: kunde det inte vara riktigt att pub
Page 75 and 76: Fotomontage Fram till för något d
Page 77 and 78: Jag var chefredaktör på Expressen
Page 79 and 80: Det här är en sammansatt bild. I
Page 81 and 82: Under våren 2000 medverkade studen
Page 83: Det är uppenbart att den tekniska
Page 87 and 88: There are pictures almost everywher
Page 89 and 90: een manipulated. We can hardly coun
Page 91 and 92: Evans, M. A. , Watson, C. , och Wil
Page 93 and 94: Pettersson, R. (1998). Image Functi
Page 95 and 96: Hur väljer man bilder till en nyhe
Page 97 and 98: mindre utrymme i lokal/regionalpres
Page 99 and 100: SPFs SENASTE MEDDELANDEN 160 Bennul
Page 101: 100
show all

BILDMANIPULERING

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?