BILDMANIPULERING

förstås tvärtom när många besvarar frågorna
med ”nej”.
Larssen och Skagerts (1982) andra förtest
innebär att annonserna blir värderade enligt
begreppen ”nytta/användbarhet” och ”originalitet”.
Först värderar man i vilken utsträckning
läsaren kan få utbyte av att läsa eller titta
närmare på annonsen enligt en skala som går
från ”ingen nytta”/”ingen användning” till
”stor nytta”/” stor användning”. Sedan värderar
man graden av originalitet i utförandet.
Annonser med både positiv originalitet och
stor nytta (fält 1 i ”nytta/originalitet-rektangeln”)
kommer läsarna senare, med stor sannolikhet,
att värdera som ”bra annonser”. Annonser
i fält fyra är det ingen mening att publicera.
Informationsmaterial
Bilder kan ha ett antal olika syften. En omfattande
genomgång av forskning om syften
med bilder som används för att förmedla fakta
och information visade att olika forskare
har noterat 169 olika syften (Pettersson, 1998).
Enkäter med fler än 400 svarande gav ytterligare
flera hundra tänkbara syften med bilder.
De tolv vanligaste syftena med informativa
bilder var: (1) skapa och upprätthålla uppmärksamhet,
(2) underlätta inlärning, (3) visa,
(4) förklara, (5) åskådliggöra, (6) illustrera, (7)
informera, (8) sammanfatta, (9) förtydliga,
(10) förmedla, (11) belysa och (12) presentera.
Men utöver dessa avsedda syften kan bilder
alltid dessutom lätt kommunicera värderingar
och ställningstaganden som är omedvetna
för avsändaren, omedvetna budskap. När det
gäller text och bilder för reklam och information
kan man sällan räkna med att det skall
vara möjligt att hitta användbart material i
arkiven, varken i textarkiv eller bildarkiv. Här
gäller det vanligen att producera nytt, väl
anpassat material för varje enskild situation.
Det finns inga ursäkter för dålig kvalitet. I
informationsmaterial skall man aldrig använ-
da en bild bara för att den är vacker. Varje bild
skall förmedla väl definierad information, i
annat fall bör den inte alls bli använd (Pettersson,
1993). Flera författare har beskrivit olika
metoder för att redigera bilder och förändra
deras betydelse och påverkan på läsarna.
Störst påverkan har bildtexterna och den kontext
där en bild är använd. (En diskussion om
hur bildtexter kan manipulera vår uppfattning
om innehållet i bilder följer i nästa kapitel.)
Marsh (1983, s. 101) anger följande åtta,
icke rangordnade, kriterier för när man bör
välja bilder för att förmedla ett budskap:
•När budskapet är komplext.
•När det är viktigt att kunna hänvisa till.
•När budskapet är omfattande.
•När omgivningen är stökig.
•När strukturen är komplicerad.
•När det är viktigt att kunna ange exakt
hur olika saker är relaterade till varandra
i rummet.
• När det är viktigt att kunna presentera
flera saker samtidigt.
•När man behöver flera dimensioner.
Man kan skilja mellan upplysningsbilder, schematiska
bilder, realistiska bilder och suggestiva
bilder. Upplysningsbilder är t ex skyltar och trafikmärken.
Schematiska bilder är gjorda för att
förmedla överblick, helhetsuppfattning, samband
och övergripande information. Hit hör
kartor, ritningar och diagram. Realistiska bilder
kan ge en någorlunda objektiv dokumentation
om en situation, en produkt eller ett händelseförlopp.
Hit hör dokumentära teckningar, foton
och filmer. Gruppen suggestiva bilder har också
stort omfång. Bilder kan vara uttryck för bildmakarens
speciella situation och förmedla budskap
om dennes inre eller yttre verklighet och
påverka oss på olika sätt.
Vid sidan av de direkt föreställande bilder-
43