BILDMANIPULERING

nosen per telefon. Detta kallas teleradiologi.
För att bildarkiven skall kunna användas
optimalt krävs systemkopplingar som gör det
möjligt att samverka med patientadministrativa
system.
Antalet färger som datorbilder kan återge
beror på vilken dator, vilket operativsystem,
vilket program och vilken bildskärm man
använder för bearbetningen. Det är vanligt att
man använder åtta bitar för respektive röd,
grön, och blå färg, samt åtta bitar för text och
grafiska effekter. En bit kan vara antingen en
etta eller en nolla. Varje färg kan vara lagrad i
256 nivåer eller värden. Totalt ger det 16 miljoner
möjliga nyanser i bilden. Det grundläggande
problemet är att bilder kräver stort
utrymme och lång tid för bearbetning. En
enda färgbild i A4-format kräver upp till 40
MB. En sådan bild behöver alltså lika mycket
lagringsutrymme som 16 000 normala textsidor
med totalt sex till sju miljoner ord.
Sivertsen (1997) diskuterar hur ny avbildningsteknik
nu har blivit en integrerad funktion
i bildbehandlingsprogram. Det har lett
till att det typiskt fotografiska och det typiskt
måleriska börjat gå in i varandra. De möts i
hyperfotografiet. Gränserna för illusionen flyttas
ständigt. Ett antal skillnader försvinner,
bland annat skillnaden mellan original och
kopia. Under 1988 distribuerade nyhetsbyrån
Reuters en bild av ett iranskt flygplan som just
håller på att träffas av en amerikansk missil.
Flygplanet störtade och 298 personer omkom.
Det är inte lätt att fotografera en sådan bild.
Bilden är konstruerad. Enligt bildtexten kommer
den här sammansatta bilden från Quatar
News Agency. Fotografi och grafik flyter ihop
och vi får en ny typ av bilder. Man kan verkligen
fråga sig hur man bäst bör benämna de nya
typer av bilder som uppstår med hjälp av olika
typer av bearbetning i datorer. Hans Paul
(2000) menar att det som inte längre lämpligen
kan kallas fotografi kan kallas digi-bild.
26
Datoranalyserade bilder
Satelliter med multispektrala bildläsare registrerar
och sänder kontinuerligt digitala tvbilder
av jorden ner till mottagarstationer på
jorden. Bilderna blir analyserade och använda
för många skilda ändamål inom meteorologi,
geologi, geografi, jord- och skogsbruk. Jämför
det tidigare avsnittet om de amerikanska Landsat-satelliterna
och den europeiska SPOT-satelliten.
Tolkning av satellitbilder är idag en omfattande
verksamhet. Fotografiska (dator)bilder
används även inom flera militära områden.
Mätbilder är representationer av olika mätvärden
inom t ex medicin. Med ultraljud- och
datortomografibilder kan man mäta densiteten
i olika vävnader. Man kan mäta och avbilda
aktiviteten i hjärnan med en positronkamera.
Ett annat exempel är mätning av värmestrålning.
Datordistribuerade bilder
Till gruppen datordistribuerade bilder hör
bilddatabaser och telefax. En bilddatabas är
en databas med bilder, vanligen stillbilder.
Bilderna kan vara lagrade i analog form på en
videoskiva, eller i digital form på en CD-skiva
eller i ett magnetiskt minne. Digitala bilder
kräver stort lagringsutrymme. I en del system
använder man därför analog lagring av bilderna
och digital lagring av söksystemet. En
optisk videoskiva kan lagra upp till 100 000
bilder med ”tv-kvalitet”, dvs med cirka
250 000 bildpunkter vardera. Bilderna är enskilt
numrerade och det går lätt att söka och
visa fram en bild inom loppet av några få
sekunder. I en framtid kan man tänka sig att
bild-skatter från världens stora muséer görs
tillgängliga för allmänheten, för forskning
och för utbildning.
Det går också att bygga system för digital
lagring av bilder. En CD-skiva, kan hantera
upp till ca 15 000 enkla bilder, linjeteckningar,
och samtidigt innehålla all nödvändig textin-