BILDMANIPULERING

det sällan finns någon som helst redaktionell
bearbetning eller faktakontroll när det gäller
information på de allra flesta webbsidorna.
Man kan dock konstatera att allt fler organisationer
utser personer som ”webbansvariga”.
Valet av diagramtyp kan vara medvetet,
men är ofta troligen omedvetet från producenterna.
I båda fallen kan läsarna bli vilseledda
och lurade. Marginella skillnader mellan
olika siffervärden kan framstå som mycket
betydelsefulla skillnader när staplarna i ett
stapeldiagram börjar vid 100, 1 000, 10 000,
100 000 etc och inte vid noll. Det är även svårt
att jämföra olika stapeldiagram med varandra
när de har olika basvärdeni absoluta tal. Detsamma
gäller för kurvor som visar en utveckling
över en tidsperiod. Här kan utseendet
skilja sig markant beroende på valet av utgångsvärden.
Det förekommer ganska ofta att man redovisar
förändringar i längdskalan genom att
visa bilder av olika storlek. När vi dubblerar
höjden av en bild så dubblerar vi samtidigt
bredden. Det innebär att den nya nya bilden
blir fyra gånger så stor som den ursprungliga
bilden. Läsare som bläddrar igenom en tidning
eller en bok och flyktigt tar del av sådant
material uppfattar därför lätt att t ex en viss
politiker har fyra gånger så många röster som
en annan, snarare än dubbelt så många. Den
förstorade bilden manipulerar läsaren.
Såväl när det gäller ord som bilder är det
ofta mycket stor skillnad mellan sändarens
”avsedda budskap” och mottagarens ”uppfattade
budskap” (Pettersson, 1985). Ibland är
det tveksamt om mottagaren uppfattar
någonting alls. Om alltför många bilder kommer
till användning i en specifik framställning
kommer läsarna att ignorera en del av
dem. Det är inte alls självklart att det är ”bra”
med bilder i läroböcker, faktaböcker och informationsmaterial.
Flera forskare har visat att
bilder i läroböcker och faktaböcker kan ha
såväl en positiv, en neutral, som en negativ
effekt på inlärning (se Evans, Watson och Willows,
1987; Levin et al., 1987; Sims-Knight,
1992; Winn, 1993; och Rieber, 1994). Under vissa
omständigheter lär vi oss alltså sämre när
det finns bilder i läroböcker, faktaböcker och
informationsmaterial än när det inte finns bilder.
Det kan gälla bilder som enbart har en
”dekorativ funktion”. Det kan även gälla bilder
som är av alltför dålig kvalitet.
Vilseledande bilder. Enligt en Gallupundersökning vill
lite mindre än en tredjedel av svenska folket ha Alf Svensson
som borgerlig statsminister. Ungefär en sjättedel vill ha
Bo Lundgren på samma post. Jämför dessa båda bilder i
Aftonbladet den 12 juli 2000. Bilden av Alf Svensson är 4,4
gånger så stor som bilden av Bo Lundgren. Detta ger en
klart missvisande uppfattning om undersökningen. Här
fungerar fotografierna mer som dekoration än som information.
(Foto: Magnus Rosshagen och Lasse Allard.)
45