BILDMANIPULERING

More documents

Recommendations

Info

Förekomst På den tredje frågan ”Hur vanligt anser du att det är med bildmanipulering?” har studenterna lämnat 186 beskrivande svar. Nio av tio anser att det är ”vanligt” med bildmanipulering; en liten grupp anser att det är ”ovanligt”. Endast ett fåtal av studenterna känner inte till att bildmanipulering förekommer eller de har ingen kommentar. När det gäller uppfattningar om förekomsten av bildmanipulering är det möjligt att den här gruppen av studenter skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen. Eftersom de studerar informationsdesign bör de rimligen vara relativt medvetna om att bildmanipulering kan förekomma. Åsikter På den fjärde frågan ”Vad tycker du om bildmanipulering?” har studenterna givit vitt skilda typer av svar. En liten andel av studenterna anser att det är felaktigt med bildmanipulering. En tydlig majoritet anser att det kan vara acceptabelt med bildmanipulering. Enligt flera av svaren är det ”sammanhanget, situationen eller syftet” som sändarna har i de enskilda fallen som är avgörande för om man kan anse att bildmanipulering är acceptabel eller inte. Studenterna accepterar även bildmanipulering i vissa medier, t ex i tidskrifter, och när det gäller ”mode, reklam och PR”. Flera av studenterna förväntar sig att bildmanipulering förekommer i vissa medier. Att ”förbättra, förenkla och öka kvaliteten” är också acceptabelt för flera av studenterna i den här gruppen. När det gäller synpunkter på bildmanipulering är det möjligt att den här gruppen av studenter även i denna fråga skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen. Eftersom de här studenterna studerar informationsdesign bör de vara relativt medvetna om att bildmanipulering kan förekomma och de bör ha en uppfattning om huruvida det är bra eller dåligt. Syns det? Den femte frågan ”Tycker du att det syns om en bild är bildmanipulerad?” avser att kartlägga i vilken utsträckning studenterna anser att de kan se på en bild om den är manipulerad eller inte. Mer än hälften av studenterna anser att de inte kan se huruvida en bild är manipulerad eller inte. Nästan en fjärdedel menar att det syns om en bild är bildmanipulerad. Resten ger tvekande svar. När det gäller uppfattningar om huruvida det syns om en bild är bildmanipulerad eller inte så kan det vara rimligt att tänka sig att den här gruppen av studenter skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen på så sätt att de är mer medvetna om att bildmanipulering kan förekomma och att de lättare kan se när det förekommer. En framtida undersökning skulle kunna rikta de här fem frågorna till andra grupper av människor. 81
Det är uppenbart att den tekniska utvecklingen i grunden har förändrat förutsättningarna dels för våra möjligheter att använda bilder i skilda sammanhang och dels för trovärdigheten hos alla bilder. Den enskilde tidningsläsaren och tv-tittaren har i praktiken inte längre någon reell möjlighet att upptäcka om en publicerad bild är manipulerad eller inte. Vi kan ju knappast räkna med att det blir bättre i framtiden. Datortekniken utvecklas snabbt. För varje år blir det allt lättare för var och en av oss att själva skapa och bearbeta bilder och att sedan göra dessa tillgängliga för andra på Internet. Den här studien visar tydligt att det finns svårigheter och även missgrepp och fiffel inom nyhetsrapporteringen. Men studien klarar inte av att svara på frågorna: ”Hur kan vi bäst ”skydda” oss från att bli manipulerade i till exempel nyhetsrapporteringen? Kan vi lita på bilderna? Hur kan vi avsöja fifflet?” Man kan ju hoppas att de etablerade medierna verkligen tar sitt ansvar och lever upp till sina egna regler. Både regler och etiska normer finns redan, men alla medarbetare är uppenbarligen inte medvetna om sitt stora ansvar. På sikt kan detta bristande ansvar leda till en trovärdighetskris för nyhetsmedierna. Om vi blir vana vid att det förekommer fiffel så kommer vårt förtroende för medierna att minska. 82 AVSLUTNING Men det räcker inte med bra regler och goda normer. Dels behöver medarbetarna inom medierna lära sig dessa och dels behöver läsare och tittare lära sig ett kritiskt förhållningssätt. För att uppnå detta är det nödvändigt att bildspråk, kritisk analys och källkritik verkligen kommer med som naturliga inslag i skolornas undervisning. Det är vår förhoppning att den här studien kan komma till nytta även i detta viktiga arbete. Den kan bidra till att öka medvetenheten om problemet. Det är tänkbart att kommande generationer, som dels växer upp med alltmer avancerade datorer och dels tidigt lär sig att använda dem, utvecklar ett friare och mera obundet förhållningssätt till bilder och till bildspårk än vad dagens vuxna har. Barn som själva lär sig att arbeta med bilder i datorer bör ha lättare att förstå vad som är möjligt att göra. När barnen växer upp kommer bilder inte längre har någon form av ”naturlig trovärdighet” för dem. De förväntar sig inte ens att till exempel reklambilder ens försöker att spegla någon form av objektiv verklighet. Vi vet ännu inte så mycket om hur bilder fungerar som språkliga uttryck. Det finns ett stort behov dels av forskning och dels av utvecklingsarbete och undervisning när det gäller hur bilder fungerar i olika typer av kommunikation. Mycket återstår alltså att göra.
Page 1 and 2:
Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVA
Page 3 and 4:
Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6:
Fiffel ............................
Page 7 and 8:
FÖRFATTARENS FÖRORD Det finns bil
Page 9 and 10:
Men genmodifiering är inte heller
Page 11 and 12:
I journalistiska och dokumentära s
Page 13 and 14:
faran i okontrollerad användning a
Page 15 and 16:
Numera är det vanligt att bilder s
Page 17 and 18:
tar en tavla av till exempel Vincen
Page 19 and 20:
lev det område som var representer
Page 21 and 22:
Bildpunkter. Det går lätt att än
Page 23 and 24:
Pixelbilder. Det är lätt att för
Page 25 and 26:
använd inom utbildning, samt inom
Page 27 and 28:
nosen per telefon. Detta kallas tel
Page 29 and 30:
I mitten av juni år 2001 stod Sver
Page 31 and 32: ga gör anteckningar, sen jobbar vi
Page 33 and 34: Tolkning 1. Det var svårigheter at
Page 35 and 36: dagstidning också en mängd andra
Page 37 and 38: det gäller benämningar av sina se
Page 39 and 40: Bilder i skolböcker har under åre
Page 41 and 42: inte är särskilt bra. Redaktören
Page 43 and 44: är bearbetade och manipulerade på
Page 45 and 46: na finns det bilder som snarast är
Page 47 and 48: De bilder som finns att tillgå fö
Page 49 and 50: sak där bilderna är använda, hel
Page 51 and 52: påpekar Svensson, Stenlund, Brink
Page 53 and 54: nen tillvaratar upphovsmännens int
Page 55 and 56: formationer i flera olika färger p
Page 57 and 58: 56 Beskärning 3. Här är den utva
Page 59 and 60: halverats (från nitton till tio pr
Page 61 and 62: 60 Ändring av projektionsplan. Hä
Page 63 and 64: 62 Borttagning av bildelement 1. De
Page 65 and 66: Anderberg påpekar att även när e
Page 67 and 68: kroppen. Arbetarbladet valde att pu
Page 69 and 70: Vilseledande rubriker Tidningen iDA
Page 71 and 72: Vilseledande retuschering Manipuler
Page 73 and 74: kunde det inte vara riktigt att pub
Page 75 and 76: Fotomontage Fram till för något d
Page 77 and 78: Jag var chefredaktör på Expressen
Page 79 and 80: Det här är en sammansatt bild. I
Page 81: Under våren 2000 medverkade studen
Page 85 and 86: ningar som fotografier och även i
Page 87 and 88: There are pictures almost everywher
Page 89 and 90: een manipulated. We can hardly coun
Page 91 and 92: Evans, M. A. , Watson, C. , och Wil
Page 93 and 94: Pettersson, R. (1998). Image Functi
Page 95 and 96: Hur väljer man bilder till en nyhe
Page 97 and 98: mindre utrymme i lokal/regionalpres
Page 99 and 100: SPFs SENASTE MEDDELANDEN 160 Bennul
Page 101: 100
show all

BILDMANIPULERING

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?