BILDMANIPULERING

”skydda” oss från att bli manipulerade i till
exempel nyhetsrapporteringen? Kan vi lita på
bilderna? Hur kan vi avslöja fifflet?” Man kan
ju hoppas att de etablerade medierna verkligen
tar sitt ansvar och lever upp till sina egna
regler. Både regler och etiska normer finns
redan, men alla medarbetare är uppenbarligen
inte medvetna om sitt stora ansvar. På sikt
kan detta bristande ansvar leda till en trovärdighetskris
för nyhetsmedierna. Om vi blir
vana vid att det förekommer fiffel så kommer
vårt förtroende för medierna att minska.
Men det räcker inte med bra regler och goda
normer. Dels behöver medarbetarna inom
medierna lära sig dessa och dels behöver läsare
och tittare lära sig ett kritiskt förhållningssätt.
För att uppnå detta är det nödvändigt att bildspråk,
kritisk analys och källkritik verkligen
kommer med som naturliga inslag i skolornas
undervisning. Det är vår förhoppning att den
här studien kan komma till nytta även i detta
viktiga arbete. Den kan bidra till att öka medvetenheten
om problemet.
Det är tänkbart att kommande generationer,
som dels växer upp med alltmer avancerade
datorer och dels tidigt lär sig att använda
dem, utvecklar ett friare och mera obundet
förhållningssätt till bilder och till bildspårk än
vad dagens vuxna har. Barn som själva lär sig
att arbeta med bilder i datorer bör ha lättare
att förstå vad som är möjligt att göra. När barnen
växer upp kommer bilder inte längre ha
någon form av ”naturlig trovärdighet” för
dem. De förväntar sig inte ens att till exempel
reklambilder försöker att spegla någon form
av objektiv verklighet.
Vi vet ännu inte så mycket om hur bilder
fungerar som språkliga uttryck. Det finns ett
stort behov dels av forskning och dels av utvecklingsarbete
och undervisning när det gäller
hur bilder fungerar i olika typer av kommunikation.
Mycket återstår alltså att göra.
85