Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

More documents

Recommendations

Info

utten täckning. Att de bidrog till att smutsa ned grundvattnet och därmed brunnsvattnet är det ingen tvekan om. 76 Det är rimligt att anta att människor utnyttjade kärlen mest för att bajsa och att de undvek att kissa i dem dels på grund av tömning kostade pengar och var förknippat med besvärligheter och dels på grund av det faktum att det fanns latringropar och särskilda urineringsplatser bak plank osv. Urin är lätt att göra sig av med till skillnad från fekalier. Beträffande de sanitära förhållandena, så har det ju viss betydelse hur man skötte sin hygien i samband med toalettbesök. En beskrivning av pappersproblemet ger Tilander som skriver att man innan toalettpappret använde pekfingret att torka sig med och att man sedan använde torrt gräs, halm, löv, träpinnar och liknande att torka fingret med. Ett problem man brottades med var folks ovana att måla väggarna med fingret, vilket bland annat dasspoesi från 1872 visar: 77 “Men om du ej papper eger, Kan du nyttja fingren då, Men för allting man dig säger: Väggen låt omålad stå.” En sista anmärkning beträffande den träck som samlades in från Stockholms drygt 90.000 invånare: Den såldes av entreprenören till bönder i Stockholms närhet. Några uppgifter tyder på att en del av det hämtades med kärra vid reservoirerna för att spridas på malmarnas odlingsmarker, grönsaks och tobaksodlingar. Merparten tycks år 1850 dock ha skeppats ut med pråm för att användas som gödsel hos bönder längre bort från staden. Eftersom gödselförsäljningen var en viktig inkomstkälla för latrinentreprenören fanns särskilda tillsyningsmän anställda vars uppgift var att se till att inget avfall som var olämpligt som jordförbättringsmedel lastades. Hushållssopor och gaturenhållning Vad gäller hushållens övriga avfall så låg det på fastighetsägaren att se till dels att soplårar fanns på gården och att det avskräde som lades där forslades bort. Sopornas bortforsling överläts dock ofta på den entreprenör som på kontrakt med staden åtagit sig gaturenhållningen. Från de flesta fastigheter fördes alltså hushållens sopor bort i gaturenhållningshjonens dragkärror. Avfallet, som till största delen bestod av matrester, skal, ben och en liten mängd papper, var organiskt och blandades med det man sopade upp från gatorna vilket till övervägande delen var hästgödsel. En uppskattning ger vid handen att hästarnas totala mängd spillning är ca 20 ton per dygn vid mitten av 1800-talet. 78 Det avfall gaturenhållningen på olika sätt samlade ihop såldes precis som latrinen som jordförbättringsmedel till trädgårdsidkare och bönder i Stockholms närhet. Att allt avfall, all hästspillning men till mindre del den ovan nämnda latrinen som var hårdare reglerad, återbördades till odlad mark på detta sätt förefaller inte troligt. Det troliga är i stället att delar av det gjorde det medan andra delar av det tippades på ytor inom staden som inte var exploaterade för att på sätt bidra både till en höjning av marknivå och till en långsam utfyllnad av stadens vattenspeglar. Detta antagande kan man grunda på flera saker: dels att ansvaret för avfallet legat på så många instanser (staden, fastighetsägarna och entreprenörerna) att det lätt fallit mellan dessas respektive ansvarsområden, dels har vi vittnesuppgifterna om dåligt skött renhållning, högar med lort, kadaver etc i staden, och dels kan vi se att stadens styrande återkommande gjort försök att få bukt med dessa problem och då argumenterat i termer av att avfallet bör användas till gödsel i högre utsträckning (underförstått då att den inte bör deponeras eller användas som utfyllnad). Beträffande mängden avfall så finns inga exakta siffror utan man får bilda sig en uppfattning grundad på konsumtionen och antalet hästar. En uppskattning är att en genomsnittlig invånare i staden producerade 1/4 kg avfall per dygn. Detta är en uppskattning som jag bygger på anta- 76 Wright, 1960:104 77 Tilander, 1980:70f 78 Den närmaste räkning av stadens hästar är från tidigt 1870-tal och då fanns ca 3500 hästar. 20 år tidigare var beståndet sannolikt mindre, gissningsvis omkring 3000. Räknar man med 6-7 kg hästspillning per häst och dygn blir det en total mängd av 19500 kg. Uppgiften om antalet hästar kommer från Dufwa, 1985:70 20
gandet att man utnyttjar maten så mycket som möjligt och att det i stort sett bara består av benrester och rutten eller härsken mat. Engångsförpackningar fanns ej. Med en befolkning på 90.000 invånare gör det drygt 22 ton per dygn. Tillsammans med hästarnas 20 ton spillning per dygn så får man en total mängd om drygt 40 ton avfall per dygn, vilket motsvarar ungefär vad fem fulla sopbilar av modernt slag lastar. Övrigt avfall såsom avlagda och trasiga kläder, trä och metall hopsamlades, om det inte återvanns inom hushållet, av s k lumpsamlare och såldes och återanvändes eller återvanns – Sådant som varken kunde återvinnas eller återanvändas, som t ex trasigt keramik och porslin, kastades antagligen med i hushållsavfallet. Detta är uppenbart än idag för den som plöjer i de jordar som gödslades med avfall från staden på de mängder med porslinsskärvor och glasbitar som dyker upp då jorden vändes. 21
Page 1 and 2: Stockholms hushålls närmiljö 185
Page 3 and 4: Innehåll Stockholm i tre tvärsnit
Page 5 and 6: 1 Stockholms hushåll åren kring 1
Page 7 and 8: Stridsberg lämnar i sina hågkomst
Page 9 and 10: lastkaj idag, grosshandlare Åboms
Page 11 and 12: som stod allt annat än tomma (matv
Page 13 and 14: Något man förvisso kände till re
Page 15 and 16: 1.7 Hushållens resande På land va
Page 17 and 18: Sannolikt gick också en roddbåtsl
Page 19: ganska välarbetade artiklar om den
Page 23 and 24: Dessa siffror är statistikens torr
Page 25 and 26: Kartbild som visar Köhlerbadets l
Page 27 and 28: orna löst däri, de kladdiga insla
Page 29 and 30: Energi för uppvärmning av bostade
Page 31 and 32: Spårvägar. Totalt inom staden bef
Page 33 and 34: 2.8 Hushållens latrin och avfall,
Page 35 and 36: lastades direkt på pråmar och så
Page 37 and 38: 3 Stockholms hushåll kring år 195
Page 39 and 40: Tabell 3a: Matkonsumtion i ett stoc
Page 41 and 42: 3.6 Hushållens energianvändning H
Page 43 and 44: Elspisen dök förvisso upp som kon
Page 45 and 46: 3.7 Hushållens resande Vilka alter
Page 47 and 48: att inkorporera bilen i sin vision
Page 49 and 50: 4 Slutsatser och indikationer 4.1 N
Page 51 and 52: hårdare och kanske rent av hotar a
Page 53 and 54: Tabell 4e: Matkonsumtionen i hemmet
Page 55 and 56: 4.5 Energiförbrukning Hushållens
Page 57 and 58: Vid mitten av 1800-talet skedde som
Page 59 and 60: I samklang med Söderbergs tes om a
Page 61 and 62: Appendix Beräkningsunderlag för h
Page 63 and 64: Tab. A3: Stockholms hushålls brän
Page 65 and 66: Jonasson Olof, ”Stockholms livsme

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?