Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Energi för uppvärmning av bostaden
En av orsakerna till att gaskokapparaten endast var ett komplement till vedspisen och inte kunde
fungera som ett substitut var att vedspisen vid sidan av sin funktion i matlagningen fungerade
som värmekälla, ofta den enda, för uppvärmning av bostaden. Denna funktion kunde inte
gaskokapparaten, eller ens gasspisen, fylla på långt när. Behovet av vedspisen kvarstod alltså
även efter introduktionen av den för matlagning effektivare gasen.
Eldning av kol, koks och ved direkt i hemmet var vid sekelskiftet den enda källan för uppvärmning
av bostaden och det fanns ett otal varianter av spisar, hällar, kaminer, ugnar, kakelugnar
etc, för detta ändamål. 115 Det var inte förrän centralvärmen kom som hushållen kunde
överge andra former av öppen eld än den från gas, vilket skedde successivt under 1900-talets
första hälft. 116
Sammanfattar man hushållens bränsleförbrukning så fördelar sig användningen enligt följande:
Tabell 2c: Ett stockholmshushålls bränsleförbrukning 1907 – 1908
Enhet Arbetarhush. Tjänstem.hush. Samtliga
Ved kbm 4,0 6,4 4,7
björkved kbm 1,75=43% 4,4 =68% 2,5
barrved kbm 1,7=42% 1,8 =28% 1,7
annan ved kbm 0,6=15% 0,3 =4% 0,5
kol lit. 280 680 360
gas kbm. 111 222 161
fotogen lit. 81 123 90
Källa: Se tabell A3 i appendix. (Stockholms Stads Statistik, Levnadskostnaderna i Stockholm åren 1907-1908, Sthlm,
1910:Tab 5, sid 90.)
Not: beträffande klassificeringen av hushållen se not 104, sid 32 i källmaterialet.
Betraktar man enbart de tekniska förändringarna så kan man dra den generella slutsatsen att det
enskilda hushållets miljöpåverkan hade möjlighet att vara mindre än tidigare på grund av att
man successivt övergick till mer energieffektiva apparater för matlagning och uppvärmning. I
motsatt riktning verkar dock hushållens ökade inkomster vilka enligt allmän föreställning om
välfärdssamhällets framväxt och att vi får det allt bättre driver upp konsumtionen av energi.
Hushållen erhåller alltså en standardökning per energienhet på grund av den tekniska utvecklingen
och en absolut standardhöjning på grund av lägre priser och högre lönenivåer. Några
diskussioner om att man skulle utnyttja framstegen som den tekniska utvecklingen gav för att
minska miljöpåverkan genom att hålla sig kvar på en konstant levnadsstandard har jag inte sett
av.
2.7 Hushållens resande
Vid sekelskiftet var bilen ännu helt frånvarande på huvudstadens gator. Fem år senare, 1905,
fanns 177 personbilar registrerade i Stockholm och vid en trafikräkning en dag samma år räknades
19 personbilar som passerade Slussen. 117 Därav kan man sluta sig till att bilen ännu inte
var något alternativ för Stockholms hushåll.
Cykeln däremot var ett alternativ. Antal cyklar registrerade i Stockholm var år 1897 10.617. 118
Men antalet var under extremt stark tillväxt: år 1900 hade antalet stigit till över 35.000, en
ökning med över 300 procent på bara tre år. 119 Det innebär att mer än var tionde invånare ägde
en cykel, eller att det fanns en nästan ny cykel i mer än vart tredje hushåll. Det stora antalet
cyklar hade redan innan denna stora ökning ställt till med problem i staden, och bestämmelser
115 Åstrand, 1984:96; se även Cramé, XXX
116 Åstrand, 1984, passim
117 Dufwa, trafik, 1985:76
118 Lundin och Löfström, 1897, band3:174
119 Dufwa, trafik, 1985:74-76
29