Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

More documents

Recommendations

Info

särskilt dess kusin avloppssystemet med tiden helt nya problem. Problem som man förvisso anade kunde uppstå. Ett exempel är när man fattade beslut om att tillåta spolning av wc direkt i avloppssystemet (1909) och lät sig övertygas av utspädningshypotesen, dvs att mängden föroreningar var så liten i förhållande till mängden färskvatten där de spolades ut att det inte spelade någon roll. Ett argument som låter nog så logiskt när man saknar erfarenhet från liknande situationer men vars konsekvenser har kostat efterföljande generationer oerhörda summor att återställa skadorna på miljö och vattendrag och för att bygga reningsverk i syfte att förebygga nya skador. Men även om det finns erinringar emot avloppssystemet så finns det få om ens någon att göra emot vattenledningen särskilt mot bakgrund av dess betydelse för hushållens välfärd och människornas välbefinnande som är mycket svår att underskatta. Inte i Stockholm i vart fall. 4.3 Hushållen, maten och miljön Den sociala aspekten av maten Utbudet på stockholmshushållens matbord har blivit betydligt mer omfattande under de hundra år som gått från undersökningens startår fram till slutåret 1950. Detta gäller i synnerhet för den dominerande familjetypen: arbetarhushållet. I takt med att utbudet har ökat har också smakupplevelserna blivit rikare. Detta kan vi konstatera även om vi tar hänsyn till att tobaksfabrikör Strömberg sannnolikt farit med underdrifter i sin beskrivning av 1846 års arbetarhushålls diet. Beträffande energiinnehållet i maten 1850 så är 2200 kcal/ke och dygn för lågt 196 men det antogs att Strömbergs uppgifter är snedvridna och medvetet visar för låga värden. Dessutom är maltdrycker och mat som förtärs utom hemmet inte medtagen. Det finns alltså anledning att anta att de faktiskt åt sig mätta 1850. Mejerivaror fanns i stort sett inte att tillgå i Stockholm kring år 1850. Det är mer besvärligt att förklara det låga energiinnehållet i sekelskiftets, som det ser ut, knappa ranson föda. Allmänt kan man dock notera att i jämförelse med hur det var 50 år tidigare så ligger köttkonsumtionen något över medan fiskkonsumtionen ligger betydligt under 1850 års kvantiteter. Mejeriprodukterna verkar ha ersatt en hel del av cerialierna och potatisen. Men man bör i detta sammanhang komma ihåg att uppgifterna vi har tillgång till (se tab 4e) inte tar med den förtäring som intogs utanför hemmet. Skulle denna räknas med så är det min gissning att andelen kött och potatis (samt den energirika ölen) skulle stiga, kanske avsevärt, vilket också skulle hjälpa till att förklara det låga energiinnehållet. Beträffande maten 1950 så är det första som slår en, (förutom att utbudet är så stort) att energiintaget 3250 kcal/ke och dygn är så mycket högre än för de tidigare tvärsnitten. Faktum är att det skulle kunna vara för högt, särskilt med tanke på att kroppsarbetet borde ha minskat ganska rejält. Om det är för högt eller inte är dock svårt att sia om, det beror på mängden kroppsarbete. Den tolkning jag gör av detta är emellertid att man äter mer sällan utanför hemmet jämfört med tidigare, möjligen slänger man mer matrester än tidigare och möjligen går man upp i vikt. En kritisk person skulle nog mena att det börjar likna överflöd, men mot det kan man säga att våra kroppar behöver näringen, men kanske inte all energi som denna kost, och därmed är det också sagt att vad vi väljer att äta av det stora utbudet av mat är väsentligt för vår hälsa. 196 En beräkning utifrån SLVs refrensvärden för energi så bör varje ke inta cirka 2500 kcal/dygn givet att föräldrarna har stillasittande arbeten och motionerar på fritiden. 52
Tabell 4e: Matkonsumtionen i hemmet 1850 1900 & 1950 (vecka) 1850 1900 1950 (2 vuxna 4 barn) (2 vuxna 2 barn) (2 vuxna 1,8 barn) Mjölk – 15,3 lit 15,3 lit Ost – 0,2 kg 0,5 kg Smör – 0,8 kg 0,8 kg Margarin – ? 0,8 kg Hårt bröd Mjukt bröd Kaffebröd/kakor Mjöl, gryn, makaroner 14, 9 kg (Cerealier? Källan anger "Bröd") 4,2 kg (Cerealier) 0,6 kg 2,1 kg 1,0 kg 3,0 kg Ägg – 0,6 kg 0,75 kg Kött 1,7 kg (saltat) 1,0 kg Fläsk 0,85 kg 2,7 kg 0,8 kg Chark, köttkonserver – 53 1,25 kg Fisk 5,5 kg 1,1 kg 1,2 kg Potatis 18,3 kg 5,3 kg 6,6 kg Övr. rotsaker ? ? 0,6 kg Grönsaker ? ? 1,25 kg Frukt, bär ? ? 3,7 kg Kaffe – 0,3 kg 0,3 kg Te, Kakao – ? 0,05 kg Socker – 1,5 kg 2 kg Läsk, svagdricka Öl och Porter ? ? 1,8 lit 5 flaskor Energiinnhåll (kcal) 72300 45000 66000 Energi per Ke och 2200 dygn 2020 3250 Källor: Strömberg, 1846:7; Hirdman, 1983:55; Levnadskostnaderna år 1952, 1956; SLVxxx Miljöaspekten av maten I mitten av 1800-talet var maten lokalt producerad. Det som "importerades” till staden kom med segelfartyg från jordbruk som låg i trakten av Mälaren, i Roslagen, Uppland, kuststräckan söder om Stockholm och från Gotland. Eller så transporterades det med hästdragen kärra från närbelägna jordbruk. Grönsaksland i anslutning till staden tycks ha varit ganska vanligt. Maten var med andra ord lokalt producerad. Kärror och pråmar med latrin återbördade gödningsämnena till den jord varifrån de kommit och i stora drag kan man tala om ett slutet kretslopp av näringsämnen. Maten förpackades sällan och det skräp som följde med gödslen ut på åkern utgjorde inga problem. Vid sekelskiftet hade detta system förfinats och de problem man drogs med vid mitten av 1850-talet med stank och bristande hygieniska förhållanden etc, var åtgärdade och man kan även här tala om ett fungerande kretslopp där näringsämnena återbördades till jorden. Tecken på förändringar kunde dock skönjas: Hushållen börjar köpa mer importerade livsmedel, mer konserver osv, och ovana som de är vid förpackningar så slänger de alltihop där de brukar. Den ökande mängden skräp förorsakar problem med gödseln, det blir lite grus i kretsloppsmaskineriet, men det är inget som man vid sekelskiftet 1900 inte kunde lösa med en ganska enkel sortering vid sopstationerna. Under 1900-talets första decennier havererar dock kretsloppssystemet fullständigt och ersätts av ett linjärt system där latrinen spolas ut i havet medan skräpsoporna bränns eller läggs på deponi. Orsakerna är flera: bönderna övergår till handelsgödsel, vilket ger dem större avkastning från sina jordar samtidigt som den är lättare att hantera. Gödseln från staden har dessutom
Page 1 and 2: Stockholms hushålls närmiljö 185
Page 3 and 4: Innehåll Stockholm i tre tvärsnit
Page 5 and 6: 1 Stockholms hushåll åren kring 1
Page 7 and 8: Stridsberg lämnar i sina hågkomst
Page 9 and 10: lastkaj idag, grosshandlare Åboms
Page 11 and 12: som stod allt annat än tomma (matv
Page 13 and 14: Något man förvisso kände till re
Page 15 and 16: 1.7 Hushållens resande På land va
Page 17 and 18: Sannolikt gick också en roddbåtsl
Page 19 and 20: ganska välarbetade artiklar om den
Page 21 and 22: gandet att man utnyttjar maten så
Page 23 and 24: Dessa siffror är statistikens torr
Page 25 and 26: Kartbild som visar Köhlerbadets l
Page 27 and 28: orna löst däri, de kladdiga insla
Page 29 and 30: Energi för uppvärmning av bostade
Page 31 and 32: Spårvägar. Totalt inom staden bef
Page 33 and 34: 2.8 Hushållens latrin och avfall,
Page 35 and 36: lastades direkt på pråmar och så
Page 37 and 38: 3 Stockholms hushåll kring år 195
Page 39 and 40: Tabell 3a: Matkonsumtion i ett stoc
Page 41 and 42: 3.6 Hushållens energianvändning H
Page 43 and 44: Elspisen dök förvisso upp som kon
Page 45 and 46: 3.7 Hushållens resande Vilka alter
Page 47 and 48: att inkorporera bilen i sin vision
Page 49 and 50: 4 Slutsatser och indikationer 4.1 N
Page 51: hårdare och kanske rent av hotar a
Page 55 and 56: 4.5 Energiförbrukning Hushållens
Page 57 and 58: Vid mitten av 1800-talet skedde som
Page 59 and 60: I samklang med Söderbergs tes om a
Page 61 and 62: Appendix Beräkningsunderlag för h
Page 63 and 64: Tab. A3: Stockholms hushålls brän
Page 65 and 66: Jonasson Olof, ”Stockholms livsme

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?