Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

fått försämrad kvalitet på grund av den höga andelen skräp och på grund av att bilen ersatte
hästarna (hästgödseln från stadens stallar var en viktig ingrediens för att få latringödseln bra).
Slutligen kravet på wc som gjorde att den näringsrika latrinen helt enkelt försvann ut i havet.
Slutsatsen blir att hushållens kosthållning har utvecklats från en dålig kost till en hyfsat bra,
men att detta skett till priset av att ett cirkulärt kretsloppssystem ersattes av ett linjärt med
påföljder för naturen i bägge ändar och dessutom med ökade transporter som följd. Vi bör dock
helst inte glömma att utan handelsgödseln skulle avkastningen på jordarna sannolikt ha varit
för låg för att försörja den stora befolkningsökningen, så frågan är om det egentligen fanns
alternativ till denna utveckling.
4.4 Konsumtionsmönster
Från ett samhälle 1850, där pengar till konsumtion utöver nödtorften knappt ens fanns till 1950
då dammsugare, kylskåp och bil var sådant som folk sparade till. En makalös utveckling som
inte bara är ekonomisk utan även ekologisk, politisk, kulturell och psykologisk: Konsumtionen
har förändrat både samhälle, natur och människa. En kort beskrivning av det otal ekonomiska
och politiska faktorer som drev på denna utveckling: Den viktiga ekonomiska drivkraften bottnar
i de tekniska landvinningar som ledde till massproduktion av varor och det faktum att
massproduktion kräver stora marknader för att fungera. Detta är något politikerna inser under
1900-talets andra kvartal. Samtidigt inser de också att massproduktion kan ge arbete åt en befolkning
som i en icke sinande ström lämnar jordbruken på landsbygden och flyttar in till städerna.
Lösningen var given: skapa marknader för konsumtion av massproducerade varor för att
i samma slag skapa jobben.
Det finns många olika sätt att ordna detta och i Sverige löste vi det på vårt eget sätt (med god
inspiration från den amerikanska Keynesianska politiken). I den Svenska modellen har en
grundläggande princip varit att samhällets inkomster skall spridas jämnt över befolkningen och
inte samlas på hög hos ett fåtal. Inkomstutjämnande skatter, bidragssystem, en aktiv penningpolitik
och inte minst en vilja till samarbete om lönenivåer mellan arbetsmarknadernas parter
har varit nyckelingredienserna i detta.
För hushållens har detta inneburit att de successivt kunnat, eller vågat kanske man skulle säga,
överlåta det långsiktiga ansvaret för sin välmåga på staten. Istället för att själva planera hushållets
ekonomi och försöka gardera sig mot oförutsedda inkomstsvackor och oväntade utgifter
framåt i tiden så började man lita till att staten skulle stå för uppbackning om det krisade sig.
Byggandet av den offentliga sektorn är en väsentlig del i detta. Hushållen flyttade därmed sin
planeringshorisont allt närmare nuet. Man kan uttrycka det som att de blev alltmer kortsiktiga i
sitt ekonomiska tänkande, och detta är ytterligare en viktig faktor för att förklara våra förändrade
konsumtionsvanor att lägga till de som nämnts tidigare (ökat varuutbud, ökad köpkraft).
Staden i sig är en även den viktig för att förklara den ökade konsumtionen. Invånarna exponeras
inte bara för reklam utan också för varorna som syns i skyltfönstren och som används av
grannar och vänner och folk de möter i vardagen. Varorna blir en allt större del av det dagliga
livet och får successivt en allt viktigare roll för att människor ska känna mening i sin tillvaro.
Vissa forskare menar att det framväxande konsumtionssamhället också drev fram en människa
som "objektiviserats" dvs blivit varse sig självt. Ett slags frigörelse med andra ord där varorna
får rollen som människans nödvändiga hjälpmedel för självdistansering. Samtidigt som den
ökade självdistanseringen leder till klarhet över vilka vi själva är som individer så sker också
en distansering till naturen som uppenbart lett till att stora delar av befolkningen glömt bort att
de är en del av den. 197
197 De tre ovanstående styckena bygger på ett stort antal böcker varav kan nämnas några:
54