Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

orna löst däri, de kladdiga inslagna i tidningspapper eller buntade och burna i ett snöre. Dessa
varor handlas på torget, hos charkuteristen, hos bagaren och i mjölkboden. Konsumentförpackningar
som konserver, flaskor och askar återfinns i stort sett bara hos specerihandlaren – och i
de nya stora varuhusen förstås med sina lyxartiklar från främmande länder och alla de vackra
kläderna inte minst. 103
2.5 Konsumtionsmönster
Hushållen levde liksom tidigare med en oro för fattigdom eftersom varje enskild familj/släkt
hade det övergripande och långsiktiga ansvaret för den egna välfärden. Samtidigt var de politiska
kraven på att staten skulle axla en del av detta ansvar högljudda och en viktig drivkraft i
skapandet av dagens välfärdsstat. Eftersom ansvaret för en god levnadsstandard dock ännu
hängde tungt över hushållet så var nyttofunktionen hos det man köpte och använde fortfarande
den centrala egenskapen. Förgänglighet var något förkastligt, vilket också präglade valet av
saker att köpa – lade man pengar på inköp av ett föremål så ville man att det skulle hålla och
klara sig intakt genom nästa eventuella inkomstsvacka då man förmodade sig stå utan medel att
förnya det. Att handla förnuftigt var ett budskap som spreds i press och av folkbildande organisationer
som t ex KF. 104 KF och flera andra organisationer för under hela första halvan av
1900-talet tydliga kampanjer för att fostra folket att bli goda konsumenter. De publicerade
artiklar om det mesta och hade cirklar för att lära sig vad ”god smak” var för något.
Samtidigt spirade motsatsen till detta rationella konsumtionsbeteende; konsumtionssamhällets
lärosalar dvs de första varuhusen hade kommit. De första postorderkatalogerna lanserades
också kring sekelskiftet och stimulerade människors habegär. Åhlén & Holm kom t ex ut med
sin första katalog 1899. Samma år förresten som KF bildades.
Att hushållen trots de nya strömningarna valde på det traditionella sättet präglade marknaden
för varaktiga varor och generellt kan man nog säga att producenterna därför tänkte i termer av
slitstyrka och hållbarhet som yttersta tecken på kvalitet. Att på detta sätt konsumera förnuftigt
med en planering som låg framåt i tiden, kanske ända till nästa generation, var emellertid en
dygd som hörde arbetar och medelklassen till. Överklassen kunde, likt de gjort i generationer,
markera sin ställning i samhället genom lägga pengar på inköp av lättförgängliga och ömtåliga
produkter. Detta till trots så sker en tydlig förändring, vilken syns på många konsumtionsområden.
Konfektion tog till exempel långsamt marknadsandelar från textilier (dvs tråd, garn och
tyger) vilket väl kan ses som ett exempel på vad som sker när det allmänna utbudet av varor
breddas. 105
2.5 Hushållens energianvändning
Elektrisk energi var ännu en mycket ung teknologi och därför var elkonsumtionen varken utbredd
eller stor. Denna energiform lämnas av den anledningen åt sidan i detta tvärsnitt, ändå
förtjänar den att nämnas i alla fall; Fram till 1910-talet var det främst industrin som köpte el.
Även Stockholms Spårvägar blev tidigt elektrifierade, och det gick snabbt: 1900 fanns inga
elspårvagnar. 1905 var hela spårvägsnätet elektrifierat. Men även om elektriciteten hade reserverats
för industri och andra storanvändare så var den ändå en del av folkets längtan, vilket
Hjalmar Söderberg ger en så kärnfull bild av i Martin Bircks ungdom (1901):
”Över Martins bord i ämbetsrummet svängde en elektrisk lampa med grön skärm sakta av och an
på sin silkessnodd, som en pendel. Den hade satts i rörelse nyss, då han tände den. Han sträckte
icke ut handen för att stanna den, utan avvaktade lugnt den stund, då svängningarna saktade av
och domnade bort i det omärkliga. Också över de andra borden skruvades lamporna upp, sex lysande
gröna trianglar svängde långsamt av och an i rummets halvskymning, och vid fönstrena
trevade magra skrivarhänder efter gardinernas snören att draga till dem och stänga snön och vintermörkret
ute. Martin älskade dessa gröna lampor, som icke hettade och icke luktade illa och vilkas
ljus hade ädelstenarnas rena och kalla glans, och han längtade efter den dag, då det elektriska
ljuset skulle bli billigt nog att tränga ned till de fattigas hem.” 106
103 Avsnittet bygger på spridda källor och anteckningar ur Nordiska Museets samlingar, samt Wetterberg & Axelsson, 1995:25-27
104 Aléx, 1993 (KF bildades 1899 av ett antal mindre konsumentkooperativa föreningar)
105 Sandgren, 1999: kap 6 och 7
106 Söderberg, 1989:117
27