Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4.5 Energiförbrukning<br />
Hushållens genomsnittliga energiförbrukning ökade från mitten av 1800-talet till sekelskiftet<br />
<strong>1900</strong> med 35 procent <strong>och</strong> från sekelskiftet fram till <strong>1950</strong> med ytterligare 70 procent. 198 Hushållet<br />
<strong>1950</strong> förbrukar 2,3 gånger mer energi än man gjorde <strong>1850</strong> för uppvärmning, belysning <strong>och</strong><br />
<strong>1950</strong> även visst arbete. Det är dock inte helt riktigt att enbart mäta ökningen genom att jämföra<br />
energiförbrukningen eftersom teknologin varmed man omvandlar bränslet till energi också<br />
förändras. Skulle man vilja ha en rättvis bild av hur mycket energi hushållen fick ut av per<br />
bränsleenhet så krävs med andra ord en beräkning tar hänsyn till hur energieffektiv den teknologi<br />
hushållen använde. Skulle man göra det så skulle man få en bättre uppfattning av den<br />
förbrukade energins reella bidrag till hushållens ökade standard. Man bör alltså ha i åtanke när<br />
man studerar nedanstående tabeller att hushållen tillgodogjorde sig betydligt mer av den förbrukade<br />
energin ju senare tidsperiod man studerar.<br />
Tabell 4f: Ett stockholms<strong>hushålls</strong> energiförbrukning åren <strong>1850</strong>, <strong>1900</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>1950</strong> (GigaJoule)<br />
<strong>1850</strong> <strong>1900</strong> <strong>1950</strong><br />
Ved 43 15,5 5<br />
björk 20 9 ?<br />
barr 23 5 ?<br />
annan ved ? 1,5 ?<br />
Fotogen 1,5 4 ?<br />
Kol & koks – 38 52<br />
Stadsgas – 2,5 6<br />
Brännolja – – 35<br />
Elektricitet – – 4,5<br />
TOTALT 44,5 60 102,5<br />
Källa: se tabell A1 i appendix 1<br />
Tabell 4g: Ett stockholms<strong>hushålls</strong> bränsleförbrukning <strong>1850</strong>, <strong>1900</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>1950</strong>.<br />
Enhet <strong>1850</strong> <strong>1900</strong> <strong>1950</strong><br />
Ved m 3 14,5 5,1 1,7<br />
björk " 6 2,8 ?<br />
barr " 8,4 1,8 ?<br />
annan ved " ? 0,5 ?<br />
Fotogen liter 33 90 ?<br />
Kol liter – 360 9700<br />
Stadsgas m 3 – 161 395<br />
Brännolja m 3 – – 0,97<br />
El kwh – – 1255<br />
Källa: se tabell A3 i appendix 1<br />
Vilka slutsatser kan man då dra förutom att hushållen fått det bättre ställt, att nya bränslen<br />
ersatt gamla <strong>och</strong> att ny teknik gjort att vi successivt drar nytta av energin allt mer effektivt? En<br />
viktig slutsats är att energibesluten inte längre tas av hushållen utan av energisystemens administratörer.<br />
Man kan ju säga att resultatet av detta är att det varit näst intill omöjligt att skaffa<br />
fram statistik beträffande hushållens energiförbrukning för uppvärmning för <strong>1950</strong>, men inte för<br />
de två tidigare tvärsnitten. Anna Klara Eklundh som i en omfattande studie om hushållens<br />
198 Det är egentligen tveksamt om det är riktigt att med säkerhet påstå att dessa siffror verkligen beskrive hushållens "genomsnittliga"<br />
förbrukning med tanke på de bristande källorna.<br />
55
Change language