Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
När det gäller <strong>Stockholms</strong> urbaniseringsförlopp så passar kulturgeografernas begreppsapparat<br />
för periodisering in på ett ganska bra sätt (jfr bild 4a). Enligt denna befann sig Stockholm i det<br />
första stadiet, urbanisering, ända fram till strax efter andra världskriget då <strong>Stockholms</strong> innerstad<br />
hade sin största befolkning någonsin med 470.000 invånare. Därefter kom suburbaniseringsperioden<br />
som rådde från 1940-talets andra halva till början av 1970-talet då en period av deurbanisering<br />
inträdde. 194<br />
När vi tittar på Stockholm i de tre tvärsnittsår som valts för denna studie, dvs <strong>1850</strong>, <strong>1900</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>1950</strong>, så bör man alltså komma ihåg att staden under hela denna tidsperiod blev allt kompaktare;<br />
att förtätningen under dessa hundra år hela tiden har ökat samtidigt som staden tagit en allt<br />
större yta för bebyggelse, vägar <strong>och</strong> andra anläggningar till sitt förfogande. Urbaniseringsperioden<br />
började alldeles innan mitten av 1800-talet, alltså vid den tid där vi lagt det första tvärsnittet<br />
<strong>och</strong> upphör strax före det sista tvärsnittet. Detta åskådliggörs tydligt av befolkningsutvecklingen<br />
i bild 4a.<br />
Vad vi kommer fram till i det första tvärsnittet, äger med stor sannolikhet hyfsad giltighet för<br />
en period som sträcker ganska långt bakåt i tiden från <strong>1850</strong> <strong>och</strong> då syftar jag på att hushållens<br />
alternativ <strong>och</strong> de ”system” som då existerade för t ex vattenförsörjning <strong>och</strong> sophantering inte<br />
hade förändrats på många hundra år. Förändringarna av dessa system startade i <strong>och</strong> med att<br />
urbaniseringsprocessen kom igång men också av många andra anledningar. Exempelvis började<br />
många idéströmmar som blev viktiga drivkrafter för mänskligt handlande att sprida sig <strong>och</strong><br />
påverka tankarna hos en allt större del av befolkningen. 195<br />
En liknande periodisering av städers tillväxt är sammanfattad i bild 4b nedan. Man kan se att<br />
begreppen (urbanisering etc) används på ett annorlunda sätt men att beskrivningen av de rumsliga<br />
förändringarna av staden är snarlika.<br />
Bild 4b, Rumsliga förändringar. Förslag till periodisering av Järneryd.<br />
Historiska<br />
brytningsperioder<br />
1800-talets<br />
mitt<br />
Epoker Iögonfallande<br />
rumsliga processer<br />
Industrialisering Tätortsmönstrets<br />
framväxt<br />
Sekelskiftet Urbanisering Stadsbygdens<br />
utbredning<br />
<strong>1900</strong>-talets<br />
mitt<br />
Källa: Järneryd, 1980:10<br />
Regionalisering Konurbationsprocesser<br />
Exempel på rumsliga<br />
processer<br />
En tillökning av<br />
antalet tätorter <strong>och</strong> en<br />
tillväxt av äldre<br />
stadsbildningar<br />
En tillväxt, framför<br />
allt av tidigare etablerad<br />
tätortsbildningar<br />
En utbredning av<br />
tätortskomplexet inom<br />
vissa regioner. Hastig<br />
omvandling av där<br />
befintliga orter <strong>och</strong><br />
samhällen. Tillkomst<br />
av nya orter inom<br />
tätortsregionerna<br />
50<br />
Exempel på olika<br />
typer av rumsliga<br />
enheter<br />
Brukssamhällen<br />
Fabriksorter<br />
Stationssamhällen<br />
Större städer<br />
Förstäder<br />
Centralorter<br />
Satellitorter<br />
Sovstäder<br />
Småhussamhällen<br />
Fritidsbyar<br />
Exempel på förändringar<br />
i adminstarativt<br />
avseende<br />
Municipalsamhällen<br />
Kommunbildning<br />
Inkorporeringar<br />
Kommunsammanslagningar<br />
Berättar då stadens tillväxtprocess något om hushållen? Jag tycker det, för det första så består<br />
ju staden av hushållen <strong>och</strong> de institutioner som de omger sig med; administration, infrastruktur<br />
(vägar, VA-system etc), industrier med mera. När staden förtätas i <strong>och</strong> med urbaniseringsprocessen<br />
så innebär det att hushållen ställs inför nya situationer. De gamla systemen utnyttjas allt<br />
194 Rådberg, 1997:118-120<br />
195 Föreställningen om att utveckling var en process vars framåtskridande skedde med ett slags automatik är kanske en av de viktigare<br />
idéströmmarna som fick tilltro hos en bredare allmänhet under denna tid vilken fick vida följder för människors motivation att skapa<br />
”himmelriket på jorden” men den gav också bränsle till många andra idéströmmar inte minst sekulariseringsprocessen (Se: Nisbet<br />
1980).