30.08.2013 Views

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

När det gäller <strong>Stockholms</strong> urbaniseringsförlopp så passar kulturgeografernas begreppsapparat<br />

för periodisering in på ett ganska bra sätt (jfr bild 4a). Enligt denna befann sig Stockholm i det<br />

första stadiet, urbanisering, ända fram till strax efter andra världskriget då <strong>Stockholms</strong> innerstad<br />

hade sin största befolkning någonsin med 470.000 invånare. Därefter kom suburbaniseringsperioden<br />

som rådde från 1940-talets andra halva till början av 1970-talet då en period av deurbanisering<br />

inträdde. 194<br />

När vi tittar på Stockholm i de tre tvärsnittsår som valts för denna studie, dvs <strong>1850</strong>, <strong>1900</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>1950</strong>, så bör man alltså komma ihåg att staden under hela denna tidsperiod blev allt kompaktare;<br />

att förtätningen under dessa hundra år hela tiden har ökat samtidigt som staden tagit en allt<br />

större yta för bebyggelse, vägar <strong>och</strong> andra anläggningar till sitt förfogande. Urbaniseringsperioden<br />

började alldeles innan mitten av 1800-talet, alltså vid den tid där vi lagt det första tvärsnittet<br />

<strong>och</strong> upphör strax före det sista tvärsnittet. Detta åskådliggörs tydligt av befolkningsutvecklingen<br />

i bild 4a.<br />

Vad vi kommer fram till i det första tvärsnittet, äger med stor sannolikhet hyfsad giltighet för<br />

en period som sträcker ganska långt bakåt i tiden från <strong>1850</strong> <strong>och</strong> då syftar jag på att hushållens<br />

alternativ <strong>och</strong> de ”system” som då existerade för t ex vattenförsörjning <strong>och</strong> sophantering inte<br />

hade förändrats på många hundra år. Förändringarna av dessa system startade i <strong>och</strong> med att<br />

urbaniseringsprocessen kom igång men också av många andra anledningar. Exempelvis började<br />

många idéströmmar som blev viktiga drivkrafter för mänskligt handlande att sprida sig <strong>och</strong><br />

påverka tankarna hos en allt större del av befolkningen. 195<br />

En liknande periodisering av städers tillväxt är sammanfattad i bild 4b nedan. Man kan se att<br />

begreppen (urbanisering etc) används på ett annorlunda sätt men att beskrivningen av de rumsliga<br />

förändringarna av staden är snarlika.<br />

Bild 4b, Rumsliga förändringar. Förslag till periodisering av Järneryd.<br />

Historiska<br />

brytningsperioder<br />

1800-talets<br />

mitt<br />

Epoker Iögonfallande<br />

rumsliga processer<br />

Industrialisering Tätortsmönstrets<br />

framväxt<br />

Sekelskiftet Urbanisering Stadsbygdens<br />

utbredning<br />

<strong>1900</strong>-talets<br />

mitt<br />

Källa: Järneryd, 1980:10<br />

Regionalisering Konurbationsprocesser<br />

Exempel på rumsliga<br />

processer<br />

En tillökning av<br />

antalet tätorter <strong>och</strong> en<br />

tillväxt av äldre<br />

stadsbildningar<br />

En tillväxt, framför<br />

allt av tidigare etablerad<br />

tätortsbildningar<br />

En utbredning av<br />

tätortskomplexet inom<br />

vissa regioner. Hastig<br />

omvandling av där<br />

befintliga orter <strong>och</strong><br />

samhällen. Tillkomst<br />

av nya orter inom<br />

tätortsregionerna<br />

50<br />

Exempel på olika<br />

typer av rumsliga<br />

enheter<br />

Brukssamhällen<br />

Fabriksorter<br />

Stationssamhällen<br />

Större städer<br />

Förstäder<br />

Centralorter<br />

Satellitorter<br />

Sovstäder<br />

Småhussamhällen<br />

Fritidsbyar<br />

Exempel på förändringar<br />

i adminstarativt<br />

avseende<br />

Municipalsamhällen<br />

Kommunbildning<br />

Inkorporeringar<br />

Kommunsammanslagningar<br />

Berättar då stadens tillväxtprocess något om hushållen? Jag tycker det, för det första så består<br />

ju staden av hushållen <strong>och</strong> de institutioner som de omger sig med; administration, infrastruktur<br />

(vägar, VA-system etc), industrier med mera. När staden förtätas i <strong>och</strong> med urbaniseringsprocessen<br />

så innebär det att hushållen ställs inför nya situationer. De gamla systemen utnyttjas allt<br />

194 Rådberg, 1997:118-120<br />

195 Föreställningen om att utveckling var en process vars framåtskridande skedde med ett slags automatik är kanske en av de viktigare<br />

idéströmmarna som fick tilltro hos en bredare allmänhet under denna tid vilken fick vida följder för människors motivation att skapa<br />

”himmelriket på jorden” men den gav också bränsle till många andra idéströmmar inte minst sekulariseringsprocessen (Se: Nisbet<br />

1980).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!