Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stridsberg lämnar i sina hågkomster en beskrivning av vilka problem stockholmshushållen kan<br />
tänkas ha haft beträffande friskt vatten.<br />
“Kan en nutida stockholmare rätt tänka sig in i vanorna på en tid, då allt vatten, som i hufvudstaden<br />
förbrukades, måste tagas ur brunnarna, ur Mälaren eller ur Saltsjön? Vattenkärror samt karlar<br />
<strong>och</strong> tjänsteflickor, bärande ok med hinkar eller flaskor med vatten, hörde till gatulifvet. De bästa<br />
brunnarna voro Slottsbrunnen, Brunkebergsbrunnen, brunnen på Österlånggatan nedanför Köpmanbrinken,<br />
samt brunnen i Brunnsbacken framför Bryggarämbetets hus. Vatten fördes ända från<br />
Haga källa, <strong>och</strong> det fanns familjer där intet annat vatten dracks än detta. Tillåtelsen att taga vatten<br />
i Slottsbrunnen, som ligger inom slottet, åt obelisken till, medgafs mycket sparsamt. Ett tillståndskort,<br />
infattadt i glas <strong>och</strong> ram, hängd på kopparflaskan skulle vid anfordran uppvisas för vakthafvande<br />
slottsknekt eller postande soldat. - - - Brunnsbackens brunn förlorade sitt vatten då järnvägstunneln<br />
under Södermalm borrades [år 1865 8 ]. Den hade två ådror. När det blef uppsjö, blef<br />
den ena ådern salthaltig. Brunnar funnos dessutom på mångfaldiga ställen, inom enskilda hus,<br />
många säkerligen med dåligt, ofta med hälsovådligt vatten. Fartyg, som gjorde sig färdiga till afsegling,<br />
togo sitt vattenförråd ur Norrström. - - - Var det uppsjö, fick ett fartyg vänta eller taga vatten<br />
från närmaste brunnar, hvilket dock ogärna sågs af de om dugligt dricksvatten redan starkt<br />
konkurrerande tjänstflickorna.” 9<br />
Dricksvattnets kvalitet<br />
I en artikel om <strong>Stockholms</strong> brunnars tekniska historia av Johan Swensk får vi bland annat veta<br />
att det fanns något som kallades “vattuordning” vilket förmodas innebära särskilda regler rörande<br />
vattnets upphämtning ur brunnarna <strong>och</strong>/eller en uppdelning av brunnarnas nyttjanderätt<br />
för stadens olika delar. 10<br />
Bild 1b. Kärra med Hagavatten, ”<strong>Stockholms</strong> enda springbrunn”.<br />
Teckning från 1860-talet av A.T. Gellerstedt. Nordiska Museet.<br />
brunnarnas dricksvatten var så uselt.” 11<br />
7<br />
I Hilma Andersons<br />
minnesanteckningar<br />
från mitten av 1800talet<br />
kan man också<br />
läsa om vattnet om<br />
än sparsamt. Uppenbarligen<br />
var hennes<br />
hushåll ett av dem<br />
som föredrog vattnet<br />
som kom från Haga:<br />
“En - - - klocksignal<br />
om morgnarna tillkännagav<br />
ankomsten av<br />
den lilla vagn, som<br />
medförde ‘hagavatten’,<br />
det härliga friska<br />
källvattnet, vilket man<br />
då kunde köpa rätt<br />
billigt <strong>och</strong> som så väl<br />
behövdes i dessa<br />
tider, då ingen vattenledning<br />
fanns <strong>och</strong><br />
Det vatten hushållen bar hem från stadens brunnar var hårt <strong>och</strong> användes därför troligen enbart<br />
som dricksvatten, ty hårt vatten löser smuts dåligt, ärtor mosar sig ej i det etc. 12 Via berättelserna<br />
vet vi också att vattnets kvalitet skiftade både mellan olika brunnar men även i en <strong>och</strong><br />
samma brunn, som t ex Brunnsbackens brunn som blev salt vid uppsjö, dvs när Saltsjöns vatten<br />
rann in i Mälaren.<br />
Detta innebär att kunskap om var <strong>och</strong> när man kunde hämta dricksvatten av önskad kvalitet bör<br />
ha varit värdefull. Med tanke på att hushållen antagligen var olika känsliga för betydelsen av<br />
vattnets kvalitet verkar det logiskt att dra slutsatsen att de också sörjde för sitt behov av vatten<br />
på skiftande sätt. Vattnet från Haga är ett exempel på detta – familjen Anderson betalade med<br />
8 Munthe, 1965:26<br />
9 Stridsberg, 1895:20<br />
10 Swensk, 1941:115<br />
11 Anderson, 1954:110<br />
12 Anderberg, 1986:27, se även Fogelström, 1995:211
Change language