Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

energiförsörjning på 1950-talet kommer fram till likartade slutsatser, dvs att teknikutvecklingen
och de framväxande systemen styrt hushållens energianvändning. Hon skriver: 199
"Det har här ovan tydligt framkommit att hushållens förändrade energianvändning i fråga om
mängd, källor, distributionsvägar och så vidare under 1950-talet till stor del resulterade ur olika
strukturella förändringar i landet och staden. Valfriheten för hushållen var begränsade, detta
berodde kanske främst på flera decenniers kraftiga inflyttning till staden som skapat bostadsbrist.
Bristen på bostäder ledde till att hushållen fick i princip ta vad som erbjöds, och med bostaden
följde färdiga lösningar för hushållens energiförsörjning och –användning.
Jag skulle vilja upprepa det jag skrev i slutet av avsnitt 3.6, att den inte särskilt överraskande
slutsatsen är att energiförbrukningen i hushållen har ökat och att energin nu är både billig och
lättillgänglig - så lättillgänglig att någon från 1850 antagligen skulle börja tala om under och
mirakel om han/hon fick en chans att kommentera 1950-talets centralvärme, elspisar osv.
Nåväl, idag vill vi gärna se helt andra mirakel. Särskilt när vi talar om det uthålliga samhället
och hur vi ska nå dit med bibehållen eller helst ökad bekvämlighet. I detta sammanhang kan
man ställa sig frågan när samhället passerade uthållighetsgränsen. Utgående från de kriterier
som HUSUS ställt upp där den låga nivån för hållbarhet ligger på 12 MWh per år och capita
och hög nivå på 18 MWh per år, så kan vi jämföra med värdena i tabell 4h.
Tabell 4h: Stockholmshushållens årliga energianvändning.
( MWh/person )
1850 1900 1950 2000*
Energianvändning i hemmet (exkl.
fritidshus)
4,2 5 11 14.8
Energianvändning för resor – 0,5 1 7,8
Total energianvändning ≈ 4 ≈ 5,5 ≈12 ≈ 23
* Medelvärden per konsumtionsenhet. Källa: MIST enkätstudie av 634 hushåll i Sthlm..
Tabellens siffror är osäkra och en del arbete återstår för att göra alla uppgifter jämförbara. T ex
så redovisas år 2000 i enheten ke (konsumtionsenhet, där skillnad görs mellan hushållsmedlemmarna
efter dels kön, dels ålder) medan övriga årtal redovisar tal delade med genomsnittlig
botäthet. Siffrorna för resandets energiförbrukning är för år 1850 antaget till 0 och för 1900
och 1950 skattningar baserade på källor som återger resefrekvens. Den lilla och spridda användningen
av transporthjälpmedel under dessa två tvärsnitt, gör det svårt med noggranna
undersökningar. De små energimängder det handlar gör att noggrannare uppgifter knappast
skulle ändra resultatet i någon särskild omfattning.
Godtas tabellen som en grov uppskattning av hushållens årliga energiförbrukning så kan vi se
att Stockholmshushållen passerade den lägre gränsen för uthållighet ungefär åren kring 1950.
Med tanke på bilismens och transportsystemens snabba ökningstakt efter 1950 skulle man
kunna anta att den övre gränsen passerades inte allt för långt efter, kanske 10 till 20 år senare,
dvs någon gång mellan 1960 och 1970. Innan dessa siffror tas för givna skall dock betänkas för
det första deras osäkerhet, för det andra att energiförbrukning i fritidshusen ej är medräknad
här, 200 samt att man bör ta hänsyn till andelen biobränsle, som för 1850 var i stort sett 100%,
för 1900 var ca 20%, för 1950 var försumbar (i hemmen), men att användningen år 2000 fått en
renässans och täcker ca 26% av hela landets energibehov.
6 Resandet
På hundra år från en stad där persontransporter skedde nästan uteslutande med gångtrafik till
ett samhälle på vippen att ta steget in i bilsamhället. En snabb utveckling från 1850 – 1950 där
det finns några saker som är väl värda att belysa.
199 Eklundh, 2000:44
200 Fritdshusen står enligt MIST undesökningen för ca 6% av hushållens totalla energibehov.
56