Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

More documents

Recommendations

Info

2 Stockholms hushåll kring år 1900 2.1 Att bo i Stockholm kring sekelskiftet 1900 Åren kring 1900 var en spännande tid för stockholmaren. En mängd nya teknologier hade höjt sig ur vetenskapens snåriga teorier och blivit tillgängliga även för gemene man. Man hoppades på elektriciteten, telefonen, telegrafen. Andra innovationer var mer etablerade men ändå att betrakta som relativt nya vad gäller deras användande direkt av hushållen. Detta gäller till exempel gaslågan, hästspårvagnen och cykeln. Bilen fanns någonstans i bakgrunden men det var ändå få som insett hur den skulle komma att omforma samhället. Den snabba tekniska utvecklingen tillsammans med sekelskiftets omtumlande politiska klimat gjorde att många såg positivt på mänsklighetens förmåga att lyfta sig själv uppåt mot ett nytt och godare samhälle. Tidens nymodigheter, och inte minst 1897 års stora Stockholmsutställning, bekräftade tesen man ville hoppas på. Att den historiska förändringen på ett lagbundet sätt gick mot ett samhälle som bara blev bättre och bättre – att utveckling var samhällets och teknologiernas naturliga tillstånd. 79 Detta manifesteras i de många överdådigt pampiga byggnader som uppfördes i Stockholm kring sekelskiftet, t ex Nordiska museet, den nya bron till Djurgården, Centralposten vid Vasagatan och riksdagshusbygget på Riddarholmen. Byggnaderna konkretiserade idévärlden och gjorde att vem som helst med sina egna ögon kunde se att något verkligt nytt höll på att hända. En viktig byggsten i detta är att man bildar sig en ny uppfattning om nationens naturresurser (skog, malm, vattenkraft etc). Man inser dess nödvändighet för industrin som råvara och som tillgång för inträde till världshandeln. Denna nya natursyn kopplades kring sekelskiftet till den nationella identiteten och kom att skilja sig radikalt från den tidigare rurala natursynen som hade ett lokalbundet och nyttopräglat perspektiv som var typiskt för jord-, skogs- och fiskarsamhällen. 80 Parallellt med dessa idéer om naturen som källa till rikedom skedde en helt annan utveckling av stadsbornas personliga förhållande till naturen som förändrades till att bli en naturdyrkande turism som skedde på fritiden, oftast i en främmande miljö under en begränsad period. Naturen blev något exotisk och människan en betraktare av den, en besökare i den. Sandell och Sörlin menar i en artikel att denna natursyn också kom till uttryck hos förespråkare för friluftsliv, där friluftslivet framställdes som en motvikt till ”stadens och stadslivets nedbrytande livsstil och miljö”. 81 Kort sagt framställdes naturen under slutet av 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 som en resurs å ena sidan och som en symbol å den andra. Idéerna om utveckling, den nya natursynen och andra idéer mognade och smälte samman under 1900-talets första årtionden och fick så småningom namnet modernism. På trettio- och fyrtiotalen förenades idéströmningarna med politiska ideal om stadens och samhällets funktion och bildade det vi brukar kalla ”den socialdemokratiska folkhemsmodellen”, ”den svenska modellen” och andra liknande diffusa begrepp – men det är en annan historia. 2.2 Stadens geografiska utbredning samt en del statistik Den första stora folk- och bostadsräkningen gjordes hösten 1910 och i samband med den räknades antalet hushåll i Stockholm för första gången i historien. Man fick det till 103.054 hushåll. 82 Räknar man med att boendetätheten var densamma år 1900 som år 1910 då varje hushåll i genomsnitt bestod av 3,32 personer, så kan man skatta antalet stockholmshushåll vid sekelskiftet till ca 90.500. Befolkningsmängden i Stockholm var vid sekelskiftet 300.624 invånare. 83 79 Nisbet 1980, Motpolen existerade också i form av dystopier och tro att den yttersta dagen var nära. H G. Wells Världarnas krig kom till exempel ut 1898 - till exempel! 80 Sandell & Sörlin, 1994:15 81 Sandell & Sörlin, 1994:21 82 Folkräkningen 1910:1, tab 1, sid 2 (vilket innebär 3,32 pers/hush år 1910) 83 Historisk Statistik för Sverige I, tab A 12-13 22
Dessa siffror är statistikens torra spår av en period i Stockholms historia som präglats av intensiv urbanisering och befolkningstillväxt – befolkningen mer än en tredubblades mellan åren 1850 och 1900. Men trots att de senaste decennierna präglats av en byggboom utan tidigare historisk motsvarighet så existerade ännu stora delar av stadsplanen endast på pappret. Större delarna av Södermalm, västra Kungsholmen, nordvästra Norrmalm och trakten kring nuvarande Roslagstull var i stort sett helt obebyggda. Västra Kungsholmen dominerades av skogs- och ängsmark. I området mellan Odengatan och Karlbergsvägen är gatorna förvisso dragna och grusade, de har till och med gasbelysning - men husen saknas ännu. I denna gråzon som varken är stad eller landsbygd växte hyreskaserner upp för att möta en skriande bostadsbrist samtidigt som lantliga sysselsättningar som plöjning och harvning kunde ses utföras på obebyggda granntomter. 84 Även om detta var stadens tillväxtzon, så hade den ändå karaktären av ett ingenmansland där vanliga trädgårdsodlare sågs bedriva sitt dagliga slit liksom tobaksodlarna som huserade där med sina drivbänkar och torklador. Här fanns också stenbrott där stadens arbetslösa stundtals sysselsattes. För övrigt präglas området av markarbeten av olika slag, ruffighet, plank, skjul och träkåkar samt av stadens utbredning i form av en och annan huskoloss. Naturlig skog saknas helt. 85 Bild 2a Botäthet i Stockholm 1895 och 1910 Källa William-Olsson, 169-170 Stenstaden, dvs den “färdiga staden”, sträckte sig i öster till Narvavägen och Valhallavägen, i norr till Vanadislunden och Vanadisvägen, i väster till Sabbatsberg och Fridhemsgatan och i sydväst, söder och sydost till Högalidsparken, järnvägen, Ölandsgatan, Vita Bergsparken och Tegelviken. 86 Skall ett city pekas ut så är det nuvarande Gamla stan tillsammans med det område av Norrmalm som ligger söder om Klara kyrka och väster om Regeringsgatan. 2.3 Vatten. Hushållens fördelning och valmöjligheter Vid sekelskiftet var en stor del av vattenförsörjningen för stadens hushåll säkrad via vattenledningar från något av stadens två vattenverk vid Årstaviken – Skanstullsverket och Eriksdalsverket. 87 Var vattnet inte indraget i lägenheten så kunde hushållen hämta sitt vatten vid något av de många tappställen, s.k. vattenkastare, som fanns längs gator och på torg. Brunnarna hade 84 Om arbetarklassens bostadsförhållanden kring sekelskiftet 1900, se Liedgren 1981. 85 Dahlgren, 1897, band3:303ff 86 William-Olsson, 1937:170. Stycket är citerat ur William-Olsson och beskriver stnastadens utbredning år 1895. 87 Anderberg, 1986:67; Cronström, 1986:27-32 23
Page 1 and 2: Stockholms hushålls närmiljö 185
Page 3 and 4: Innehåll Stockholm i tre tvärsnit
Page 5 and 6: 1 Stockholms hushåll åren kring 1
Page 7 and 8: Stridsberg lämnar i sina hågkomst
Page 9 and 10: lastkaj idag, grosshandlare Åboms
Page 11 and 12: som stod allt annat än tomma (matv
Page 13 and 14: Något man förvisso kände till re
Page 15 and 16: 1.7 Hushållens resande På land va
Page 17 and 18: Sannolikt gick också en roddbåtsl
Page 19 and 20: ganska välarbetade artiklar om den
Page 21: gandet att man utnyttjar maten så
Page 25 and 26: Kartbild som visar Köhlerbadets l
Page 27 and 28: orna löst däri, de kladdiga insla
Page 29 and 30: Energi för uppvärmning av bostade
Page 31 and 32: Spårvägar. Totalt inom staden bef
Page 33 and 34: 2.8 Hushållens latrin och avfall,
Page 35 and 36: lastades direkt på pråmar och så
Page 37 and 38: 3 Stockholms hushåll kring år 195
Page 39 and 40: Tabell 3a: Matkonsumtion i ett stoc
Page 41 and 42: 3.6 Hushållens energianvändning H
Page 43 and 44: Elspisen dök förvisso upp som kon
Page 45 and 46: 3.7 Hushållens resande Vilka alter
Page 47 and 48: att inkorporera bilen i sin vision
Page 49 and 50: 4 Slutsatser och indikationer 4.1 N
Page 51 and 52: hårdare och kanske rent av hotar a
Page 53 and 54: Tabell 4e: Matkonsumtionen i hemmet
Page 55 and 56: 4.5 Energiförbrukning Hushållens
Page 57 and 58: Vid mitten av 1800-talet skedde som
Page 59 and 60: I samklang med Söderbergs tes om a
Page 61 and 62: Appendix Beräkningsunderlag för h
Page 63 and 64: Tab. A3: Stockholms hushålls brän
Page 65 and 66: Jonasson Olof, ”Stockholms livsme

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?