Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

särskilt dess kusin avloppssystemet med tiden helt nya problem. Problem som man förvisso
anade kunde uppstå. Ett exempel är när man fattade beslut om att tillåta spolning av wc direkt i
avloppssystemet (1909) och lät sig övertygas av utspädningshypotesen, dvs att mängden föroreningar
var så liten i förhållande till mängden färskvatten där de spolades ut att det inte spelade
någon roll. Ett argument som låter nog så logiskt när man saknar erfarenhet från liknande
situationer men vars konsekvenser har kostat efterföljande generationer oerhörda summor att
återställa skadorna på miljö och vattendrag och för att bygga reningsverk i syfte att förebygga
nya skador. Men även om det finns erinringar emot avloppssystemet så finns det få om ens
någon att göra emot vattenledningen särskilt mot bakgrund av dess betydelse för hushållens
välfärd och människornas välbefinnande som är mycket svår att underskatta. Inte i Stockholm i
vart fall.
4.3 Hushållen, maten och miljön
Den sociala aspekten av maten
Utbudet på stockholmshushållens matbord har blivit betydligt mer omfattande under de hundra
år som gått från undersökningens startår fram till slutåret 1950. Detta gäller i synnerhet för den
dominerande familjetypen: arbetarhushållet. I takt med att utbudet har ökat har också smakupplevelserna
blivit rikare. Detta kan vi konstatera även om vi tar hänsyn till att tobaksfabrikör
Strömberg sannnolikt farit med underdrifter i sin beskrivning av 1846 års arbetarhushålls diet.
Beträffande energiinnehållet i maten 1850 så är 2200 kcal/ke och dygn för lågt 196 men det
antogs att Strömbergs uppgifter är snedvridna och medvetet visar för låga värden. Dessutom är
maltdrycker och mat som förtärs utom hemmet inte medtagen. Det finns alltså anledning att
anta att de faktiskt åt sig mätta 1850. Mejerivaror fanns i stort sett inte att tillgå i Stockholm
kring år 1850.
Det är mer besvärligt att förklara det låga energiinnehållet i sekelskiftets, som det ser ut, knappa
ranson föda. Allmänt kan man dock notera att i jämförelse med hur det var 50 år tidigare så
ligger köttkonsumtionen något över medan fiskkonsumtionen ligger betydligt under 1850 års
kvantiteter. Mejeriprodukterna verkar ha ersatt en hel del av cerialierna och potatisen. Men
man bör i detta sammanhang komma ihåg att uppgifterna vi har tillgång till (se tab 4e) inte tar
med den förtäring som intogs utanför hemmet. Skulle denna räknas med så är det min gissning
att andelen kött och potatis (samt den energirika ölen) skulle stiga, kanske avsevärt, vilket
också skulle hjälpa till att förklara det låga energiinnehållet.
Beträffande maten 1950 så är det första som slår en, (förutom att utbudet är så stort) att energiintaget
3250 kcal/ke och dygn är så mycket högre än för de tidigare tvärsnitten. Faktum är att
det skulle kunna vara för högt, särskilt med tanke på att kroppsarbetet borde ha minskat ganska
rejält. Om det är för högt eller inte är dock svårt att sia om, det beror på mängden kroppsarbete.
Den tolkning jag gör av detta är emellertid att man äter mer sällan utanför hemmet jämfört med
tidigare, möjligen slänger man mer matrester än tidigare och möjligen går man upp i vikt. En
kritisk person skulle nog mena att det börjar likna överflöd, men mot det kan man säga att våra
kroppar behöver näringen, men kanske inte all energi som denna kost, och därmed är det också
sagt att vad vi väljer att äta av det stora utbudet av mat är väsentligt för vår hälsa.
196
En beräkning utifrån SLVs refrensvärden för energi så bör varje ke inta cirka 2500 kcal/dygn givet att föräldrarna har stillasittande
arbeten och motionerar på fritiden.
52