Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

More documents

Recommendations

Info

stora nyckelknippan i mannens bälte på bilden). Räknar man med att arbetet skedde sex dagar i veckan hämtade varje lag i snitt ca 40 kärl varje natt. År 1900 utfördes 592.188 hämtningar av dessa hämtningsarbetare (som var 86 till antalet) vilket innebär att stadens 82.425 kärl byttes i genomsnitt 7,2 gånger detta år. 147 Är det självklart att man använde kärlen även för urin? Svaret är nej - Den relativt låga hämtningsfrekvensen (3,6 personer som delar på ett kärl som byts 7,2 gånger på ett år) innebär att för varje individ transporteras ganska precis två kärl till Löfsta varje år. Man brukar räkna med att en individ lämnar ifrån sig mellan en och två liter urin och ca 100 gram avföring våtvikt per dygn. Urinens mängd varierar med mängden vätska som personen dricker medan mängden avföring varierar med mängden fibrer på så sätt att en fiberrik kost ökar mängden avföring betydligt. Läkaren och mag- tarm experten Ingvar Boseus uppskattar mängden avföring vid sekelskiftet till ca 200 gram per person och dygn på grund av att kosten då innehöll mer fibrer. 148 Dessa siffror kan ge oss en uppskattning om den totala mängden som i runda tal bör röra sig om ca 550 liter urin och 73 kg avföring årligen vilket alltså vida överstiger de cirka 100 liter per individ som hämtades. Den ringa mängden förklarar vad som skedde med avföringen men lämnar ingen plats åt att förklara var den stora mängden urin tog vägen. Det troliga svaret på frågan om var urinen tog vägen är att det tog olika vägar: Dels att man helt enkelt kissade utomhus, dels att den spolades ned i det kloaksystem som fanns (Den första avloppstrumman anlades i Stockholm år 1864 149 ). I Teknisk tidskrift år 1900 kan man läsa: “Det har numera blifvit modernt, att särskilt invid herr-rum och tambur, stundom äfven invid sofrum, anlägga väggfasta lavoarer 150 med vattenkran, stjälpfat och aflopp och så kalla skrubben, hvari de sättas, toalett.” 151 Att låta våningsyta upptas av dylika rum var dock förbehållet societetsklasserna. Samtidigt är det emellertid så att avloppssystemet är så pass utbyggt vid sekelskiftet att det mesta av stenstaden är ansluten. 152 Att man använde denna facilitet, vilken form den än må ha haft i hushållet, till att göra sig av med urin förefaller mycket troligt. Tingsten har dessutom sin bok “Stockholms renhållningsväsen” en illustration av ett våningsavträde som är utrustat med urinseparering, dessvärre utan att kommentera var rören som syns på bilden ledde någonstans eller hur vanligt denna facilitet var. 153 I Wetterberg & Axelsson framkommer dock att den urinseparerande anordningen är en s k Marino-klosett som fanns redan på 1860-talet. Marino-klosetten var försedd med en behållare för att samla urin vilken om så önskades och möjlighet fanns kunde kopplas till ett avloppsnät. I Göteborg där firman J. Marino & Co var större än i Stockholm tycks denna anordning varit tämligen populär. Hade man ingen möjlighet att ansluta urinsamlaren till avloppsnätet tömdes den manuellt. En sådan urinseparerande anordning var rationell på två sätt, dels eftersom tunnans hämtning kunde uppskjutas högst avsevärt, dels eftersom den luktar mindre. Den andra vägen urinen tog var antagligen de sedvanliga mer eller mindre offentliga pissoarerna, dvs rännstenen och undanskymda platser bakom plank osv. Även ett relativt stort antal offentliga urinkurar fanns i staden där urinen spolades bort med färskvatten från vattenledningsnätet - troligen ned i avloppssystemet. 154 Kort sagt kan man nog dra slutsatsen att de stora mängderna urin som hamnade både här och där i staden bör ha orsakat ett ganska ordentligt kväveutsläpp till mark och vatten med risk för övergödningsproblem. Vad skedde då med det som hamnade i latrinkärlen? De fulla tunnorna kördes av hämtningsarbetarna till en av tre inlastningsstationer där de lastades på specialbyggda järnvägsvagnar för att transporteras till Löfsta renhållningsanläggning där kärlen tömdes och rengjordes. Latrinen 147 Tingsten, 1911:50 148 Enligt telefonsamtal med Ingavar Boseus, den 25 sept 2000. 149 Hedström, 1916: 2 150 Lavoar; ett tidigt ord för finare tvättfat 151 Teknisk tidskrift, 1900:124 152 Cronström, 1986:101 153 Tingsten, 1911:46 154 Anderberg, 1986:60 34
lastades direkt på pråmar och såldes som gödsel. Under senare delen av 1800-talet kände man av problem med att mängden latrin översteg böndernas efterfrågan på gödsel. För att åtgärda detta anlade man 1898 därför en fabrik för tillverkning av pudrett, en blandning av latrin och torvströ, vilken är en mer lätthanterlig form av gödsel. Syftet var dels att underlätta möjligheterna att lagra gödslet, dels hyste man också förhoppningen att den mer lätthanterliga gödseln skulle öka efterfrågan av gödsel. En förhoppning som också infriades. 155 De problem som då framfördes av samtiden kring latrinhämtningssystemet var förvånansvärt få. De var följande: - Hästarna som användes ansträngdes för hårt. - Allt för starkt buller från de nattetid dragna hästkärrorna. - Obehaglig lukt från gamla täckta vagnar avsedda för kärl utan lock. Dessa tre klagomål åtgärdades i och med att en ny typ av hästdragen kärra infördes år 1906. Slutord om systemet för omhändertagande av latrin Latrinhämtningssystemet var i princip detsamma som på 1850-talet, men hade som det verkar, mognat tekniskt och organisatoriskt till en grad att det fungerade i stort sett klanderfritt. Alla de problem som fanns bara femtio år tidigare var därmed borta, och de allra flesta människor hade också slutat att klaga på det. För dem som hade särskilda krav på servicen fanns dessutom möjligheten att anlita firman J. Marino & C:o som specialiserat sig på latrinhämtning av lite högre klass. 156 Trots att systemet fungerade på ett för de allra flesta tillfredställande sätt var dess dagar ändå räknade, ty år 1909 togs av stadsfullmäktige det för systemet ödesdigra beslutet att tillåta vattenklosetters omedelbara förbindelse med avloppsledningarna. I och med att kravet på septiktank för installation av wc därmed slopades, så minskades installationskostnaderna drastiskt vilket fick till följd att antalet hushåll med wc ökade starkt (se bild 3a). En bakgrund till att detta beslut togs är att tidskrifter orienterade kring ämnet arkitektur sedan länge ivrat för att Stockholm med bland annat ett lämpligt kloaksystem skulle bli “ett helsans och trefnadens hemvist”. 157 På dessa tidskrifter arbetade människor som hade blickarna riktade utanför Sveriges gränser, och de hade uppenbarligen svårt att inte känna avund när de såg utvecklingen av våtrummet i länder som England och USA. 158 Hushållssopor Sedan 1850 har inga principiella ändringar i hur systemet fungerade skett. Däremot har en mängd tekniska och organisatoriska förbättringar skett, vilket gjort att gaturenhållning och hämtning av hushållssopor fungerar till de flestas belåtelse. Pråmskeppningarna har till exempel försvunnit och därmed också behovet att vintertid lagra avfall på isar och andra ställen inom staden. Istället körs avfallet på järnväg till Löfsta avfallsanläggning där det mellanlagras innan det, precis som förr, skeppas på pråm till bönder som köper det som jordförbättringsmedel. Systemet i sin helhet fungerade emellertid hyfsat ända fram till tiden straxt efter sekelskiftet. Bakgrunden till att problem uppstått var att sammansättningen av 155 Tingsten, 1911:105ff 156 Tingsten, 1911:24 (firman verkade från slutet av 1850-talet till år 1901) 157 Gejvall-Seger, 1967:104 158 se Wright 1960 35 Bild 2f, Anvisningar för källsortering från 1907 Källa: Dufwa, 1989: 149
Page 1 and 2: Stockholms hushålls närmiljö 185
Page 3 and 4: Innehåll Stockholm i tre tvärsnit
Page 5 and 6: 1 Stockholms hushåll åren kring 1
Page 7 and 8: Stridsberg lämnar i sina hågkomst
Page 9 and 10: lastkaj idag, grosshandlare Åboms
Page 11 and 12: som stod allt annat än tomma (matv
Page 13 and 14: Något man förvisso kände till re
Page 15 and 16: 1.7 Hushållens resande På land va
Page 17 and 18: Sannolikt gick också en roddbåtsl
Page 19 and 20: ganska välarbetade artiklar om den
Page 21 and 22: gandet att man utnyttjar maten så
Page 23 and 24: Dessa siffror är statistikens torr
Page 25 and 26: Kartbild som visar Köhlerbadets l
Page 27 and 28: orna löst däri, de kladdiga insla
Page 29 and 30: Energi för uppvärmning av bostade
Page 31 and 32: Spårvägar. Totalt inom staden bef
Page 33: 2.8 Hushållens latrin och avfall,
Page 37 and 38: 3 Stockholms hushåll kring år 195
Page 39 and 40: Tabell 3a: Matkonsumtion i ett stoc
Page 41 and 42: 3.6 Hushållens energianvändning H
Page 43 and 44: Elspisen dök förvisso upp som kon
Page 45 and 46: 3.7 Hushållens resande Vilka alter
Page 47 and 48: att inkorporera bilen i sin vision
Page 49 and 50: 4 Slutsatser och indikationer 4.1 N
Page 51 and 52: hårdare och kanske rent av hotar a
Page 53 and 54: Tabell 4e: Matkonsumtionen i hemmet
Page 55 and 56: 4.5 Energiförbrukning Hushållens
Page 57 and 58: Vid mitten av 1800-talet skedde som
Page 59 and 60: I samklang med Söderbergs tes om a
Page 61 and 62: Appendix Beräkningsunderlag för h
Page 63 and 64: Tab. A3: Stockholms hushålls brän
Page 65 and 66: Jonasson Olof, ”Stockholms livsme

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?