Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Tabell 3a: Matkonsumtion i ett stockholmshushåll 1952
Vara Kvantitet Energinnehåll (Kcal)
Mjölk 15,3 lit 9180 (3% fetthalt)
Ost 0,5 kg 1500 (30+)
Smör 0,8 kg 5980
Margarin 0,8 kg 5960 (osaltat)
Hårt bröd 0,6 kg 1850 (rågknäcke)
Mjukt bröd 2,1 kg 5943 (mjukt rågbröd)
Kaffebröd/kakor 1,0 kg 4000 (bullar/kakor och kex)
Mjöl, gryn, makaroner 3,0 kg 10500
Ägg 0,75 kg 1025 (1 kg ätlig del per 1,1 kg råvara)
Kött 1,0 kg 1050 (1 kg ätlig del per 1,2 kg råvara (lårklump))
Fläsk 0,8 kg 2000 (saltad skinka)
Chark, köttkonserver 1,25 kg 2500
Fisk 1,2 kg 2025 (1 kg ätlig del per 1,5 kg råv. (S sill utan h)
Potatis 6,6 kg 4620 (1 kg ätlig del per 1,2 kg råvara)
Övr. rotsaker 0,6 kg 210 (1 kg ätlig del per 1,2 kg råvara)
Grönsaker 1,25 kg 675 (50% vitkål 50% ärtor)
Frukt, bär 3,7 kg 1650 (1kg ätlig del per 1,3 kg råvara (äpple))
Kaffe 0,3 kg 0
Te, Kakao 0,05 kg 0
Socker 2 kg 4000
Läsk, svagdricka 1,8 lit 540
Öl och Porter 5 flaskor 600
Summa ≈ 66000 Kcal (3250 Kcal/Ke dygn)
Källa: Levnadskostnadsundersökningen 1952, tab 24, sid 37. Gäller 2,9 konsumtionsenheter. förtäring utanför hemmet
ingår ej. Uppgifter om energiinnehåll från xxx
Not: Hushållets utgifter för vin och sprit uppgick till 101 kr per vuxen och år (ca 2 kr vecka).
Att detta är en fantastisk standardförbättring jämfört med de bägge tidigare tvärsnitten framstår
som solklart, men vad är det som drivit fram den, och har den någon inverkan på miljön. Bland
de saker som möjliggjort denna standardhöjning beträffande maten har jag nämnt den ökade
importen. Att denna kunnat öka så mycket som den gjort har att göra med en rad olika saker
som t ex Sveriges allmänt förbättrade ekonomi och dess avsevärt förbättrade position på exportmarknaderna.
Det har också att göra med ökad mekanisering och införande av handelsgödsel
inom jordbruket vilket ligger till grund för en stegrad avkastning per hektar åkermark. Andra
viktiga saker är tekniska förbättringar inom transportkedjan och en mer effektiv organisation
av distributionsleden. Till viss del bidrar även växtförädling och ”förbättrade” husdjur. Även
handeln har organiserat sig bättre och börjar knyta sig till distributionsledet. KF är först med att
bilda centrala inköpsorganisationer för dagligvaror vilka på ett rationellt sätt skulle förse hushållen
med hygieniska och billiga varor var det tänkt. Och man för uttryckligen en kamp mot
småbutikerna som man (Kooperationen) uppfattar som en irrationell och fördyrande verksamhet.
169
Mycket annat skiljer också stockholmshushållet 1950 från det från sekelskiftet, inte minst i att
Kooperationen och andra organisationer bearbetat hushållen med information om hur livet bör
levas, vilka ideal som är riktiga osv. Detta gäller även maten, och kvinnan – för det är hon som
gör inköpen och lagar maten – bör vara ganska rejält påläst om vad som är ”god” mat och hur
den skall tillagas. Inledningen till en trend att produktionen av mat sker utanför hemmet kan
skönjas; hushållen väljer att köpa allt mer bearbetad mat än tidigare vilket frigör tid för kvinnan.
Beträffande miljön så verkar det inte som om hushållen funderar på kopplingen mellan miljö
och mat över huvud taget utan det är helt andra saker som står på dagordningen. Det är emellertid
enkelt att konstatera att maten nu belastar miljön betydligt mer än tidigare, dels på grund
av att handelsgödsel och bekämpningsmedel börjat användas i jordbruket, dels på grund av
utsläpp från fossila bränslen som används i de många traktorer som börjat ersätta hästen som
dragkraft och ifrån hela distributionskedjan som 1950 är betydligt större jämfört med sekelskiftet.
Detta gäller även förpackningarna som ökat betydligt i antal. Små konsumentanpassade
169 Aléx, 1994:235
39