Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.6 Hushållens energianvändning<br />
Hushållen förbrukar energi på många olika sätt. I detta det sista tvärsnittet har utbudet av<br />
hjälpmedel för hushållet vuxit betydligt <strong>och</strong> därmed har också möjligheten att förbruka energi<br />
ökat väsentligt. Tvätt t ex gjordes i de bägge tidigare tvärsnitten för hand. Nu har hushållen<br />
möjlighet att tvätta i maskin – även om handtvätt fortfarande är vanligast. 171 De flesta hushåll<br />
har också ett kylskåp med inbyggt (<strong>och</strong> energiförbrukande) kylaggregat vilka ersatt de tidigare<br />
isskåpen. Tvätt i tvättmaskin <strong>och</strong> matförvaring i elektriskt kylskåp utgör två tydliga exempel på<br />
hur hushållen minskat den egna arbetsinsatsen genom att tillföra energi utifrån.<br />
Detta kunde ske framför allt med den elektriska energins intåg, vilken starkt bidrog till att<br />
hushållen under de femtio första åren av <strong>1900</strong>-talet kunde skaffa tillgång till en mängd nya<br />
tekniska hjälpmedel. 172 I tabellen nedan finns exempel på några av dessa nya elektriska hjälpmedel<br />
<strong>och</strong> hur vanliga de hunnit bli. Siffrorna är från 1954 <strong>och</strong> gäller landet i sin helhet.<br />
I tabell 3c här nedan nämns inte belysningsapparatur, kanske för att det inte ansågs nödvändigt<br />
eftersom det elektriska ljuset helt dominerade efter det att gasljuset hade gjort sin sorti. Vilket<br />
det gjorde redan under mitten av 1920-talet (se bild 3b). Den vanligaste teknologin var elektriska<br />
glödlampor av samma typ som vi har idag, dvs metalltrådsglödlampor, men även lysrör<br />
fanns.<br />
Hushållens standard i Stockholm<br />
jämfört med andra städer i Sverige<br />
kan utläsas ur bild 3d. Här syns<br />
också tydligt att centralvärme,<br />
enskilt badrum, egen wc <strong>och</strong> elektricitet<br />
har blivit vanliga företeelser<br />
bland <strong>Stockholms</strong> hushåll.<br />
När man läser bild 3d bör man<br />
hålla i minnet att de sociala skillnaderna<br />
var betydande; de övre samhällsskikten<br />
är de som först skaffar<br />
de nya bekvämligheterna, medan<br />
de lägre samhällsskikten är de som<br />
sist njuter fördelarna. 173 Detta<br />
åskådliggörs av uppgifter från en<br />
undersökning gjord 1941 beträffande<br />
olika socialgruppers innehav<br />
av dammsugare.<br />
Bild 3b: Antal gaslampor, koltrådslampor <strong>och</strong><br />
metalltrådslampor i Stockholm 1880-1925.<br />
Källa: Kaijser, 1986:190<br />
171 Ca 30% av landets hushåll har tillgång till tvättstuga med tvättmaskiner år 1958. Merparten av dessa tvättstugor låg antagligen i<br />
Stockholm eftersom HSB Stockholm var föregångare med att inrätta tvättstugor. 8% av hushållen hade egen tvättmaskin 1952 <strong>och</strong><br />
13% 1958. Uppgifter från Hagberg, 1986:51 (angiven källa: Statens levnadskostnadsundersökningar).<br />
172 En snabb överblick av vilka elapparater som fanns på marknaden 1952: Avfallskvarn, brödrost, centrifug, dammsugare,<br />
doppvärmare, elelement, elrakapparat, elvisp, elvisp kombinerad med varmluftfläkt för torkning av disk <strong>och</strong> småtvätt, frysbox,<br />
hårtork, hårtångsvärmare, kaffebryggare, kaffekokare, kylskåp, köksfläkt för matos, köksmaskin, lampor(badrums, vägg, bords, tak,<br />
utomhus, symaskins, spis, apparat), radioapparat, skymningsomkopplare, spis med ugn, spishäll, strålkamin, symaskin,<br />
termostatstrykjärn, trappstegsbelysning, tvättmaskin, utomhusarmatur, varmluftaggregat, varmvattenberedare, väggur, värmeskåp för<br />
matbox. Ur annonser i ERA årgång 1952.<br />
173 Hagberg, 1986:54<br />
41
Change language