30.08.2013 Views

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>och</strong> detta är min uppskattning, att den ligger någonstans kring 5 procent av den <strong>hushålls</strong>ektorns<br />

totala energiförbrukning.<br />

Med ledning av IUIs uppskattning av hushållens genomsnittliga energiförbrukning som bör<br />

stämma något så när även vad gäller ett avgränsat område som Stockholm så förbrukar varje<br />

hushåll i genomsnitt något över 100 GigaJoule åren kring <strong>1950</strong> eller 102,5 GJ för att ge den<br />

exakt siffran (resor är borträknande). Detta betyder att hushållen erhåller ca 5 GJ energi från<br />

ved, vilket motsvarar ca 1,7 kbm ved med hälften barrved <strong>och</strong> hälften björkved. Denna förbrukning<br />

är alltså uträknad under föregående antagande om att veden endast står för 5 procent<br />

av energitillförseln i staden. Mängderna förbrukad ved som räknats fram överensstämmer grovt<br />

med uppgifter om hushållens utgifter om inköpt ved levnadskostnadsundersökningen 1952.<br />

Med uppgifter om den totala energiförbrukningen, elförbrukningen, gasförbrukningen <strong>och</strong><br />

åtgången på ved så är det möjligt att bilda sig en uppfattning även av förbrukningen av kol <strong>och</strong><br />

olja avsedd för central uppvärmning. El, stadsgas <strong>och</strong> ved utgör totalt ca 15 procent av den<br />

totala förbrukningen. Cirka 85 procent skall alltså fördelas mellan eldningsolja <strong>och</strong> kol (fotogenets<br />

roll kan anses försumbar i detta sammanhang). Detta är tvunget att bli en gissning beroende<br />

på att förhållandet mellan dessa två energislag var i stark förändring perioden 1945 till<br />

1965, då eldningsoljan på bara dessa två årtionden nästan helt tog över kolets roll som värmekälla.<br />

En gissning gjord utifrån Järneryd, 1980, är att fördelningen är 60 kol <strong>och</strong> 40 olja året<br />

<strong>1950</strong>. Med ledning av dessa siffror har respektive bränslekvantiteter beräknats: se tabell A3<br />

nedan.<br />

Tab. A1: <strong>Stockholms</strong> <strong>hushålls</strong> energiförbrukning <strong>1850</strong>, <strong>1900</strong> <strong>och</strong> <strong>1950</strong><br />

(GigaJoule)<br />

<strong>1850</strong>* <strong>1900</strong> <strong>1950</strong> †<br />

Arbet. Tjänst. Samtl. Arbet. Tjänst. Samtl. Arbet. Tjänst. Samtl.<br />

Ved 20 118 43 12,5 21,5 15,5 5<br />

björk – 87 20 6 15,5 9 ?<br />

barr 20 31 23 5 5 5 ?<br />

annan ved** ? ? ? 1,5 1 1,5 ?<br />

Fotogen 1 3 1,5 3,5 5 4 ?<br />

Kol & koks – – – 29,5 72 38 52<br />

Stadsgas – – – 1,5 3,5 2,5 6<br />

Brännolja – – – – – – 35<br />

Elektricitet – – – – – – 4,5<br />

TOTALT 21 121 44,5 47 102 60 102,5<br />

* I gruppen fotogen har upptagits även lampolja, stearin <strong>och</strong> talg.<br />

** Energiinnehåll räknat som barrved<br />

† Angivelserna har stor felmarginal<br />

Tabell A2: Årlig energiförbrukning i hushållen (MWh/invånare)<br />

<strong>1850</strong> <strong>1900</strong> <strong>1950</strong> 2000*<br />

alla energislag (biobränsle) 4,2 (0,1) 5 (3,7) 11 (10,5) 14,8 (uppg. sakn.)<br />

Resor 0 0,5 1 7,8<br />

Totalt 4,2 5,5 12 ≈ 22,6<br />

Not: Husus hållbarhetskriterier: Låg: 12 MWh/år per capita; hög: 18 MWh/år<br />

*: Medelvärden per konsumtionsenhet. Källa: MIST material, 634 hushåll i Sthlm.<br />

62

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!