Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
Stockholms hushålls närmiljö 1850, 1900 och 1950
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilsamhället dröjer över 50 år innan det kommer <strong>och</strong> åren kring <strong>1950</strong> är Stockholm följaktligen<br />
fortfarande ett samhälle där fotgängare <strong>och</strong> kollektivtrafiken dominerar. T–banans utbyggnad<br />
sätter en stark prägel på staden de här åren <strong>och</strong> den byggs i rasande takt för att hinna med i<br />
stadens utvidgning – <strong>och</strong> för att möjliggöra utbyggnad av staden. En snabb kollektivtrafik som<br />
T-banan anses nödvändig eftersom staden har blivit så stor.<br />
Men bilen är inte osynlig som den var för femtio år sedan - dess funktion som arbetsredskap är<br />
nu betydande. Men ändå: Bilen var vid mitten av <strong>1900</strong>-talet reserverad för de rika som mest<br />
använde den till nöjesåkning. Vanligt folk gick mestadels, eller cyklade (även om cyklingen<br />
var starkt avtagande) eller åkte kollektivt. Trots det kan man i statistiken skönja en begynnande<br />
positiv trend för bilen (se figur 1i). Denna trend har dock varken stadsplanerare eller det socialdemokratiska<br />
partiet fångat upp ännu <strong>och</strong> det ska dröja ett par, tre år, till innan bilen inkorporerats<br />
i den Svenska modellen.<br />
Vad som driver fram bilsamhället verkar vara en smula oklart. Olle Hagman menar att bilismen<br />
drevs på av ett ideal om rörelsefrihet. Kruxet med att uppfylla ett sådant ideal är dock att när<br />
”rörelsefriheten” tas för given så byggs staden annorlunda på ett sätt som tvingar folk att använda<br />
bil. Hagmans ganska kritiska slutsats är att när man började bygga för uppfylla drömmen<br />
om rörelsefrihet så började man samtidigt bygga in sig i ett rörelsetvång.<br />
7 Hushållens avfall<br />
Under mitten av 1800-talet rådde usla sanitära förhållanden, men frågan är vilken betydelse<br />
dessa oangenäma sanitära förhållanden kan ha haft, förutom att det bidrog till att föda stadens<br />
stora antal råttor förstås? 201 Svaret är inte helt okomplicerat: Det vanliga på den här tiden tycks<br />
ha varit att koppla framför allt luftens orenhet till sjukdomar. Begreppet “Mefitiska ångor” som<br />
ofta förekom på den här tiden var just ett uttryck för illaluktande lufts menliga inverkan på<br />
folks hälsa. 202<br />
Men orenhet överhuvudtaget sågs av samtiden som en primär orsak till sjukdomar <strong>och</strong> dålig<br />
hälsa <strong>och</strong> därvidlag även till <strong>Stockholms</strong> både nationellt <strong>och</strong> internationellt sett mycket höga<br />
dödlighet. För journalisterna som skrev Aftonbladets artiklar ovan var kopplingen “osnygghet”<br />
<strong>och</strong> dödlighet ett av huvudargumenten för att något skulle göras åt latrinhantering <strong>och</strong> gaturenhållning.<br />
Läkarkåren finner bredare <strong>och</strong> mer nyanserade förklaringar till <strong>Stockholms</strong> höga<br />
dödlighet, men de sanitära förhållandena ligger även hos dem som den tyngsta orsaken. 203<br />
Kopplingen mellan <strong>Stockholms</strong> höga dödlighet <strong>och</strong> de tydligen exceptionellt usla sanitära<br />
förhållandena har dock ifrågasatts av nutida forskare. Johan Söderberg finner t ex helt andra<br />
anledningar som förklaring till <strong>Stockholms</strong> höga dödlighet i sin forskning. Han pekar härvid på<br />
att överdödligheten var både köns- <strong>och</strong> åldersspecifik <strong>och</strong> att förklaringarna därför måste sökas<br />
på annat håll än bland de sanitära förhållandena. 204 Den grupp som har störst dödlighet är ogifta<br />
män i arbetsför ålder. Söderberg menar att en rimlig förklaring till varför denna grupp är<br />
överrepresenterad är dels alkoholskador, dels ett mer ohälsosamt leverne än andra grupper<br />
vilket gjorde att sjukdomar lätt kunde få fäste. Med ohälsosamt leverne syftar han på att denna<br />
grupp individer gjorde för dem ogynnsamma val beträffande mat <strong>och</strong> dryck, bostad samt att de<br />
av olika orsaker levde i mindre stabila levnadsmönster än övriga grupper, bland annat var arbetsmarknaden<br />
för män präglad av tillfälliga jobb <strong>och</strong> återkommande arbetslöshet. 205 Denna tes<br />
bekräftas av att matens näringsinnehåll var så lågt <strong>och</strong> att man därvid kan anta att många drog<br />
på sig näringsbristrelaterade sjukdomar.<br />
201 Stjerneld, band 2, 1952:263 (om råttplågan), se även Tilander 1980:111f<br />
202 Nordisk familjebok, 1912. Mefitisk: Skadlig utdunstning från jorden. “kallade man förr hvarje för hälsan skadlig gas eller luft,<br />
oberoende af dess sammansättning eller uppkomst.”<br />
203 Bladh, 1991:38f<br />
204 Bladh, 1991:42 som också tar upp annat som förvärrar statistiken: den höga barnsängsdödligheten vid <strong>Stockholms</strong> två barnbördshus,<br />
Allmänna BB <strong>och</strong> Pro Patria. Medan befolkningen på landsbygden vanligen födde hemma, så spred läkare <strong>och</strong> övrig personal<br />
smittan mellan kvinnorna på Allmänna BB. År 1841 var barnsängsdödligheten 2.0 procent i Stockholm medan den var 0,4 procent på<br />
landsbydgen.<br />
205 Söderberg et al, 1984:9<br />
58
Change language