TLUTS SUPTSASAH, - laestadiusarkivet

L. L. Læstadius: Tåluts Suptsasah Jubmela pirra ja Almatji pirra 1844
Sådana ord har profeten skrivit om Johannes döparen, som talade till människorna,
innan Frälsaren uppenbarade sig: Gör bättring! Himmelriket är
nära. Och om Frälsaren, som föder de kristna med Guds ord. Hur Frälsaren
föder sina lamm (de kristna), visar densamme profeten Jesaja, när han
skriver om Frälsaren: Herrens, Herrens ande är i mig. Därför har Herren
smort mig. Han har sänt mig att predika för de fattiga, att läka de sårades
hjärtan, att uppenbara för fångarna och för dem, som är fastbundna, hur de
ska bli fria. Profeten visar på det stället, hur Frälsaren löser dem från död och
helvete, som ångrar sina synder och tror på honom.
På ett annat ställe förutsäger samme profet Jesaja, hur människorna
kommer att hata, smäda, plåga och döda Frälsaren. Därom skriver han så:
Vem tror vad vi predikar? Och för vem uppenbaras Herrens arm? Han
(Frälsaren) stiger upp inför honom såsom en vidja eller rottåga ur torra
marken. Han hade inte något slags gestalt eller skönhet. Vi såg honom, men
han hade inte det utseende, som vi skulle tycka om och vi ansåg honom för
ingenting. Och i sanning: Han bar vår skröplighet, och tog vår smärta på sig.
Vi ansåg honom för en sådan, som är av Gud plågad och slagen. Men han har
fått sår för våra onda gärningars skull, han är slagen för våra synders skull.
Hämnden har drabbat honom, så att vi skulle få frid och genom hans sår har
våra (hjärte-) sår blivit läkta. Vi hade alla farit vilse såsom får, var och en såg
på sin väg. Men Herren lade våra synder på honom. Han öppnade inte sin
mun, när han blev slagen, såsom ett lamm som föres för att dödas, såsom ett
får, som är tyst, då man klipper det och inte öppnar sin mun. Med sådana ord
visar profeten, hur Frälsaren ska lida för våra synders skull.
Profeten Daniel har också skrivit om Frälsaren: Kristus ska dödas. De
(människorna) ska inte stycka honom. Och profeten Sakaria säger: Om det är
edert sinnelag, så för hit så mycket som jag kostar. Om ni inte vill, så låt det
vara. Och de (ogärningsmännen) vägde upp så mycket som priset på mig var,
trettio silverpenningar. Och Herren sade till mig: Kasta bort pengarna. Dem
ska den man få, som gör lerkärl, den stora skatten, vars pris jag är uppskattade
till av dem. Jag tog de trettio silverpenningarna och kastade in dem i
Herrens hus, så att de ges åt lerkärlsmakaren. Dessa ord har profeten skrivit
om judarna och om de ogärningsmän, som gav trettio silverpenningar åt
Judas, så att han skulle vägleda dem till Frälsaren, när de gick för att fasttaga
honom.
Sådana och ännu fler ting har forna tiders gamle, profeterna och
gudsmannen skrivit om Frälsaren, så att vi ska tro, att Jesus Kristus, vilken
det har gått på så sätt som det förut är skrivet om honom, är den Frälsare,
som skulle komma hit till världen. Och vi behöver inte vänta en annan
Frälsare. På denna Frälsare har Gamla testamentets kristna trott, och på
honom tror även Nya testamentets kristna, om de tror. Profeterna har skrivit
om Frälsaren alltsammans många, många hundra år, innan Frälsaren kom.
Några har skrivit fem, sex, sju hundra år innan Frälsaren föddes, några tusen
år innan. Varifrån har de fått vetskap om dessa ting, om de inte skulle ha hört
av Gud. Ändå trodde inte många på Frälsaren, när han till sist kom och
kanske inte ens nu det är så många som tror på honom.