TLUTS SUPTSASAH, - laestadiusarkivet

L. L. Læstadius: Tåluts Suptsasah Jubmela pirra ja Almatji pirra 1844
har du övergivit din egen husbonde? Varför har du inte gått med David? Husai
svarade: Jag går på dens sida, dit hela Israels folk går. Jag vill lyda dig,
såsom jag var hörsam mot din fader.
Då frågade Absalom Ahitofel: Hur ska vi göra? Ahitofel svarade: Lägg dig
bredvid din faders hustrur, som han har lämnat här att vakta husen, så ska
hela Israel skämmas och din fader ska råka i vrede. Då lade sig också
Absalom bredvid sin faders hustrur och började med dem göra hor just mitt
på dagen och inför hela Israels ögon. Men Ahitofel sade: Jag ämnar denna
natt förfölja David med tolv tusen män, och jag ämnar anfalla honom, när
han är trött och när alla hans följeslagare har flytt hit och dit, då ska jag
ensam slå honom och döda honom, och så kommer hela landet under dig. Då
instämde Absalom och alla de gamle däri. Men Absalom sade: Vi ska också
kalla Husai hit och höra vad han måntro har för råd att ge: Då kom Husai in
och Absalom sade till honom: Så har Ahitofel sagt. Säg även du, om vi ska
göra så! Då svarade Husai: Det är inte just ett gott råd, som Ahitofel har gett
den här gången. Du känner din faders beteenden och hans män, hurudana de
är. De är starka och snabba såsom björnen, som har förlorat sina ungar.
Kanske din fader har gömt sig i en bergshåla. Om ditt folk blir dräpt i den
första striden och människorna hör det, så överger de dig, ty var och en vet
hurudan man din fader är. Samla hellre mera folk och gå själv med, så ska vi
anfalla honom på vilken plats vi än finner honom och vi ska dräpa honom
ända till sista man. Då instämde alla däri och sade: Det är ett bättre råd, som
Husai har gett.
Då gav Husai i hemlighet underrättelse till prästerna Sadok och Abjatar,
som stod på Davids sida, och sade: Sänd någon med bud till David, så att han
kan fly, för att han inte ska dräpas tillika med folket. Och två av Davids män
stod och väntade vid vattenbrunnen. Männen hette Jonatan och Ahimaas. Då
kom en tjänsteflicka och omtalade det för männen, och de begav sig genast
till David med nyheten. Men en tjänare hade lagt märke till männen och
omtalade det för Absalom. Då gick de två männen bort och gömde sig i
brunnen, och husmodern i gården tog och täckte över brunnen och hällde ut
gryn ovanpå, för att inte någon skulle lägga märke till brunnen. Då kom
Absaloms män in i huset och frågade husmodern: Är Jonatan och Ahimaas
här? Husmodern svarade: Nej. De gick över ån. Då sökte Absaloms tjänare
men fann ingenting. Så undkom Davids män med livet och kom till David.
Och samma natt begav sig David på flykt över ån med sitt folk.
Men när Ahitofel såg, att Absalom inte gjorde så, som han hade gett
honom råd till, så gick han hem och hängde sig. Därefter blev det strid mellan
David och Absalom. Men David rådde sina hövitsmän, så att hela folket hörde
det: Ni ska gå försiktigt tillväga med gossen. Ni ska inte döda honom. David
själv ville också bege sig med sin här till stridsfältet. Men folket släppte
honom inte. Du är mera värd än tio tusen man. Var hellre lugn på din plats.
Om något händer, så kan vi fly till dig. Då stannade också David hemma. Men
det blev strid i Efraims skog, och Absaloms krigshär besegrades, och den
dagen dödades nära tjugo tusen man på Absaloms sida. Absalom själv begav
sig på flykt genom skogen och satt på sin åsna, och när åsnan galopperade
under ett träd, så fastnade Absalom med håret i en gren och blev hängande i
luften mellan himmel och jord. Men åsnan for sin väg. Då kom en man av