Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
de demonstrerande. Nu återstod dock problemet att hantera<br />
situationen som följde. Fortsatta demonstratio<strong>ner</strong> måste till<br />
varje pris förhindras för att inte förlora den moraliska segern.<br />
I Arbetet gick ledare och artiklar över en natt från att ha visat<br />
de demonstrerande arbetarna sitt kompakta stöd i deras möten<br />
med polisen, till att delegitimera såväl demonstranterna som<br />
deras kollektiva agerande. Det var inte längre arbetare i kamp,<br />
utan ungdomsligister och fruntimmer som inte visste bättre,<br />
som utgjort demonstranternas stora andel, menade tidningens<br />
skribenter nu. För att kanalisera den uppdämda ilska som<br />
fanns bland stadens arbetare gjordes begravningen av den<br />
avlidne korgmakaren till en mäktig manifestation. Talen under<br />
begravningen, framförda av fackliga och politiska ledare i staden,<br />
kretsade i det stora hela kring vikten av att behålla lugnet<br />
och låta strejken ha sitt förlopp. Det senare med förvissning<br />
om att segern till slut med all säkerhet skulle gå till arbetarparten.<br />
16<br />
Småskaligt och storskaligt våld<br />
Våldets gränser gick således vid de storskaliga kravallerna.<br />
Men det riktigt intressanta är det småskaliga våld som fram till<br />
dess varit sanktio<strong>ner</strong>at av den socialdemokratiska arbetarrörelsen<br />
i staden. Det var vidare ett våld som ingalunda upphörde<br />
efter det att kravallerna i november ebbat ut. Arbetskonflikten<br />
vid A W Nilssons varade i två år till, med mängder<br />
av konfrontatio<strong>ner</strong> i form av handgripligheter i mötena mellan<br />
strejkbrytarna, de strejkande, och de senares sympatisörer.<br />
Det var med andra ord rätt att slå en strejkbrytare, om det hela<br />
skedde med måtta vill säga. 17<br />
I minnesprocessen av arbetskonflikten och kravallerna<br />
och andra berättelser från Sveriges bråkiga<br />
1800-tal, Riga 2011. Förutom dramatiska<br />
berättelser i form av närläsningar av upplopp<br />
och uppror i 1800-talets Sverige<br />
finns här även ett mer problematiserande<br />
kapitel om hur sådana har betraktats i historieskrivningen.<br />
Andrés Brink Pinto,<br />
Stefan Nyzell & Magnus Olofsson, »Sveriges<br />
bråkiga 1800-tal», i Brink Pinto &<br />
Olofsson (red), Det stora elefantupploppeet<br />
och andra berättelser från Sveriges bråkiga<br />
1800-tal, Lund 2011.<br />
9 Nyzell 2009: II, s. 99-167.<br />
10 Peter Billing, Mikael Stigendal &<br />
Lars Olsson, »’Malmö – vår stad’: Om socialdemokratisk<br />
lokalpolitik», Klaus Misgeld,<br />
Karl Modin, Klas Åmark (red), Socialdemokratins<br />
samhälle: SAP och Sverige under<br />
100 år, Kristianstad 1989, s. 117-143.<br />
11 Nyzell 2009: II, s. 14-48.<br />
12 Nyzell 2009: II, s. 128-167. För en<br />
diskussion om strejkbryteriet i mellankrigstiden,<br />
se: Fackföreningsrörelsen,<br />
1931:25, s. 621-628. För exempel på hur<br />
arbetarpressen kunde legitimera våld mot<br />
strejkbrytare, se: Arbetet, 23/7 1926. Men<br />
det fanns även motargument, se: Fackföreningsrörelsen,<br />
1931:2, s. 194.<br />
13 Nyzell 2009: II, s. 181-218.<br />
14 Nyzell 2009: II, s. 196-236.<br />
15 Nyzell 2009: II, s. 237-279.<br />
16 Nyzell 2009: II, s. 280-329.<br />
17 Nyzell 2009: II, s. 330-349.<br />
18 Axel Uhlén, Facklig kamp i Malmö<br />
under sju decennier, Malmö 1949, s. 363-<br />
372; Axel Uhlén, Vi i träindustri: facklig<br />
krönika 1924-1948, Stockholm 1958, s.<br />
212-228. Se även: Oscar Karlén, »Den<br />
pågående agitationen» (talarfilm), Arbetarrörelsens<br />
arkiv och bibliotek.<br />
19 Nyzell 2009: II, s. 350-397.<br />
SUMMARY<br />
During a few days at the end of November<br />
1926, the Möllevången neighborhood<br />
in Malmö was the scene of violent<br />
confrontations between thousands of demonstrators<br />
and a large part of the city<br />
police force. Behind these demonstrations<br />
lay an industrial conflict, begun early in<br />
July that year at A W Nilsson factory.<br />
The workers went on strike, and a week<br />
under dess första år har den socialdemokratiska historieskrivningen<br />
helt kommit att domi<strong>ner</strong>a. I denna historieskrivning<br />
har det småskaliga våldet tonats ned för att bli närmast obefintligt.<br />
Skulden för det våld som trots allt förekom under<br />
novemberdagarna tillskrivs arbetsgivarpartens oförsonlighet,<br />
strejkbrytarnas våldsbenägenhet, och polisens övervåld. Den<br />
klart domi<strong>ner</strong>ande dramaturgiska poängen i bilden av händelserna,<br />
är tidpunkten då stadens ansvarsfulla socialdemokrati<br />
genom samförståndsuppgörelsen med polismästaren fick<br />
kravallerna att upphöra. Händelserna blir i själva verket ett<br />
viktigt steg i riktning mot »den svenska modellen». 18 Och visst<br />
ligger det mycket i ett sådant resonemang. Men det är samtidigt<br />
en segrarnas historia, och som sådan blundar den för det<br />
som skaver och inte riktigt passar in i bilden. Kompromissen<br />
blir belyst medan konflikten ligger i dunkel. Och här återfinns<br />
också problemets kärna. Varken det småskaliga eller det storskaliga<br />
våldet i samband med konflikten vid A W Nilssons är<br />
någonting unikt i svensk mellankrigstid. Storskaligt våld förekom<br />
som redan nämnts året innan i Sundsvall och Kalmar.<br />
Händelserna i Malmö 1926 följdes av Halmstad och Ådalen<br />
1931, samt av Sandarne och Clemensnäs 1932. Helt klart är<br />
att mellankrigstiden inte utgjorde någon given utveckling mot<br />
folkhem och en svensk modell. Det är att läsa historien baklänges<br />
istället för framlänges. Och det småskaliga våldet? Svaret<br />
är kort och gott att det inte finns något enkelt svar eftersom<br />
en historiens tystnad råder här. Men ingenting tyder på<br />
att det skulle ha varit särskilt våldsamt på detta småskaliga vis<br />
i just Malmö. Strejkbrytaren? Han dömdes till 100 kronor i<br />
böter för misshandeln i form av det utdelade knytnävsslaget<br />
gentemot korgmakare Wilhelm Jönsson. 19<br />
or so later the factory ow<strong>ner</strong> employed a<br />
local recruiter of strike-breakers. From<br />
the very first, trouble arose whenever<br />
there was an encounter between the<br />
strike-breakers and the striking workers.<br />
In November large scale demonstration<br />
against strike-breaking led into the Möllevången<br />
riots. The strike at A W Nilsson<br />
factory was not the only conflict in<br />
Malmö at this time where the employer<br />
used strike-breakers, the encounters between<br />
these and the striking workers causing<br />
violent confrontations. Nor did such<br />
confrontations occur only in Malmö during<br />
the interwar period. The purpose of<br />
this article is to discuss the boundaries of<br />
violent contention within industrial<br />
conflict in inter-war Sweden.<br />
STEFAN NYZELL<br />
är historiker verksam vid Malmö högskola.<br />
Han disputerade 2010 på avhandlingen<br />
»Striden ägde rum i Malmö» – Möllevångskravallerna<br />
1926: en studie av politiskt<br />
våld i mellankrigstidens Sverige.<br />
<strong>Arbetarhistoria</strong> 2011:2–3 • 11
Change language