Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

merade sköterskor» 25 och gav dem 70 procent mer än de erbjudits från början. 26 Taktiken med massuppsägelser har använts i många länder. 27 Den kanske mest framgångsrika användningen av massuppsägelse på senaste tid var de finska sköterskornas mobilisering. I oktober och november 2007 fanns det en betydande stridbarhet i Finland när det gällde sköterskornas löner, som en del av den pågående striden om lönenivåer för offentliganställda inom sjukvården. Förbundet för sjukvårdsanställda och socialarbetare, TEHY, ville ha 24 procent nästan dubbelt så mycket som de erbjöds, för att justera orimligt låga löner för sköterskor. TEHY införde övertidsblockad och tillkännagav att »13 000 sköterskor var redo att lämna in sina uppsägningar.» 28 Enligt Jaana Laitinen-Pesola, ordförande för TEHY måste förbundet »ta till det extrema hotet om massuppsägningar för att säkra sjukvårdens framtid och kvalificerad personal.» 29 Som motåtgärd införde regeringen en helt ny sorts lag, Lagen om patientsäkerhet (16 november 2007), som kunde tvinga sjukvårdspersonal att fortsätta arbeta med sådana arbetsuppgifter som betraktades som oumbärliga för patientsäkerheten, även om de hade sagt upp sig. Regeringen hävdade också att »varje individ var juridiskt ansvarig om en patient blev handikappad eller dog på grund av uppsägning.» 30 Gensvaret på denna lagstiftning blev att ännu fler sköterskor anslöt sig till massuppsägningskampanjen, totalt 16 000. 31 I det finska sammanhanget användes strategin med massuppsägningar för att hindra att man åberopade principer om oumbärliga tjänster, som tidigare hade undergrävt de sjukvårdsanställdas, och särskilt sköterskornas, möjligheter att förbättra sina löner och arbetsvillkor. Senaste gången som en arbetsmarknadskonflikt med TEHY trappades upp till kampåtgärder undergrävdes strejkens genomslag av kravet på att facket skulle tillåta några av sina medlemmar att upprätthålla en miniminivå med anställda på sjukhusen. Denna gång hade TEHY valt den ovanliga strategin med massuppsägningar, i stället för strejk. 32 Den 19 november lämnade sköterskorna sina jobb. Arbetsdomstolen slog fast att »de fast anställda TEHY-medlemmarnas massuppsägningar var olagliga». Domstolen dömde förbundet att betala höga böter och gav arbetsgivaren rätt att börja anställa ersättare. 33 Trots alla dessa hot och repressalier och expertutlåtanden att TEHY inte skulle lyckas, 34 gav sig sköterskorna inte. Den 19 november, den dag då de första uppsägningarna skulle ha trätt i kraft, undertecknades ett nytt kollektivavtal som gav sjuksköterskorna löneökningar på 22–28 procent under den fyraåriga avtalsperioden. Denna framgångsrika förhandling blev en referenspunkt för de danska och svenska sköterskestrejkerna under 2008. Politiseringen av vården och allmänintresset Jag tror att sköterskorna ... protesterar mot systemet och dess ineffektivitet... Det är patienternas vård som är i farozonen och det är därför sköterskorna strejkar. Men jag vet att medierna kommer att säga att det handlar om pengar... 48 • Arbetarhistoria 2011:2–3 men jag tror inte för ett ögonblick att det enbart är en fråga om pengar...Ni kämpar för patienternas vård hela tiden. – Strejkande irländska sköterska 1999. 35 Det här handlar egentligen om sköterskebristen, som... har lett till vidriga och otrygga arbetsförhållanden och kompromisser när det gäller patientvården... Vi tar ställning för människor i Saskatchewan: dig, mig, våra familjer, som de vårdgivare och patientförsvarare som vi är. – Laurie Swift, strejkande sköterska i Saskatchewan (Kanada), 1999. 36 Det faktum att sköterskornas vårdarbete huvudsakligen äger rum inom den offentliga sektorn är utan tvivel viktigt för deras medvetande, deras taktik och strategier, den politiska diskurs som de tillämpar och för strejkernas genomslag. Många kvinnor som har direkt kontakt med klientgrupper är kluvna när det gäller att ställa krav på löner eller arbetsförhållanden och att engagera sig i offentliga protester. Faktum är att kvinnors ansvar för vårduppgifter har aktivt mobiliserats för att avskräcka dem från att strejka: Kvinnor är fostrade att känna ansvar för de människor som de ansvarar för vare sig det är i hemmet eller på jobbet. Följaktligen får de lätt skuldkänslor om de vägrar att vårda... Och när de strejkar händer det att media skildrar dem som »hjärtlösa och okänsliga». 37 Alla internationella redogörelser för sjuksköterskestrejker anspelar på konflikten mellan strejk och vårduppgifter. 38 Denna forskning tyder på att sköterskornas engagemang i vårdarbetet de senaste årtiondena snarare uppmuntrar dem – i stället för att hindra dem – från att strejka. Sköterskornas yrkesmässiga engagemang i vården har konfronterats med omstrukturering av sjukvården, sköterskebrist, intensifiering av arbetet, otrygga anställningar och könsbaserade hierarkier med en militant diskurs kring allmänhetens intresse och en rekonstruktion och reformering av vårdarbete, det som jag kallar politiseringen av vård. Strejkande sköterskor har genomgående gjort kopplingar mellan de försämrade villkoren för vårdarbete och patienternas rätt till vård av god kvalitet och därmed också åberopat ett allmänintresse. Politiseringen av vården har givit stöd åt ett nytt etiskt synsätt när det gäller strejker. Frågan är »inte om aktionen är etisk utan om det är oetiskt att inte gå till aktion». 39 Brown et al fann i sin studie om den irländska sköterskestrejken 1999 att »själva strejkaktionen är en försvarshandling». 40 I november 2002 började det som skulle bli USA:s längsta sköterskestrejk – över två år – vid Northern Michigan Hospital i Petoskey, Michigan. Sjuksköterskorna »ville ha ett ord med i laget om hur patientvården utfördes och i frågor om patientsäkerhet, med hänvisning till den ökade arbetsbördan... Att sköterskornas strejk varade så länge, trots erbjudanden om högre löner, är en stark indikator att inflytande över vårdens utförande var viktigare för dem än pengar. Sköterskorna hade blivit korsfarare, kämpar för patientsäkerhet och för sköterskeyrkets framtid.» 41 Den omfattande mobiliseringen av sköterskor och kvinnor inom vårdyrken och de diskurser som omger denna militans stöder anspråk på en politisering av vården, det vill säga: ett
erkännande av det kollektiva ansvaret för vården och den effekt på kvalitativ vård som försämrade villkor inom sköterskeyrket har; avvisandet av essentialistiska anspråk på att kvinnor är ansvariga för vård enbart på grund av att de är kvinnor; kraven att de färdigheter som krävs inom vårdyrken ska erkännas och belönas; och beredskapen att mobilisera kollektivt för dessa mål. Stöd från allmänheten Många kanadensiska sköterskestrejker har karaktäriserats av att de åtnjutit starkt folkligt stöd, att andra fackförbund varit aktivt engagerade liksom samhället, allmänheten kvinnoorganisationer och andra progressiva krafter. Faktum är att sköterskorna, trots arton uppmärksammade sköterskestrejker under 1998 och 1999, fick den högsta förtroendeplaceringen av alla yrken i en mätning år 2000. Med sina 72 procent låg de betydligt högre än präster (32 procent), poliser (42 procent), lärare (50 procent) och, betecknande nog, läkare (52 procent). Politiker, fackliga ledare och offentliga tjänstemän hamnade på ensiffriga tal. 42 En gallup i USA år 2004 visade att sköterskor har ett mycket gott anseende hos allmänheten, vilket gör dem till en formidabel politisk kraft. 43 Konvergensen mellan professionaliseringen, omsorgen om allmänhetens intressen och kampanjer med en bred bas av och med sköterskor har skapat förutsättningarna för ett starkt stöd från allmänheten när de går ut i strejk. Ett exempel är sköterskestrejken i England 1988, då en nationell opinionsmätning visade att 85 procent stödde en betydande löneökning för sköterskorna och en majoritet stödde deras strejk för högre lön. 44 »Uppmuntrade av ’styrkan och känslan och ett fantastiskt stöd från allmänheten’... planerade vårdfacken... en nationell dag för demonstrationer... Mellan 43 000 och 100 000 personer demonstrerade tillsammans i London, med 50 000 i Glasgow och stora skaror på andra platser.» 45 Allmänhetens stöd till kraven på rimliga löner för sköterskorna är värt att notera. I den danska sköterskestrejken 2008 visade en opinionsundersökning att 80 procent av befolkningen stödde kravet på en löneökning på minst 15 procent. 46 I de finska sköterskornas kamp 2007, med massuppsägningar, ansåg 66 procent att sköterskornas lönekrav var acceptabla. 61 procent av befolkningen uppgav att de sympatiserade med TEHY:s planerade massuppsägelse. 47 I Polen uppstod 2007 en omfattande protest kring sjukvården, som gällde både läkare och sjuksköterskor, där de senare krävde kraftiga löneökningar. Efter att premiärministern vägrat träffa sköterskornas representanter inledde fyra sköterskor en åtta dagar lång sittstrejk. Utanför campade stora skaror sjuksköterskor under fyra veckor i något som kom att kallas »den vita byn» och som »drog till sig stor uppmärksamhet från media och allmänhet.» 48 Enligt en opinionsundersökning stödde 75 procent av befolkningen kraven från läkare och sköterskor. Sköterskor inom protestlägret rapporterade att vilt främmande människor kom med mat och dryck. När polisen skulle skingra en sköterskeprotest med våld, kom gruvarbetare och järnvägsarbetare resande till Warszawa för att skydda sköterskorna mot polisvåld. 49 Den kanske mest långdragna sköterskestriden inträffade i Könsdiskriminering, professionalism och neoliberal strukturering av sjukvården gav förutsättningar för sjuksköterskornas militans, skriver Linda Briskin. Foto: Sven-Åke Nordlöv. Arbetarhistoria 2011:2–3 • 49
Page 1 and 2: ARBETARHISTORIA 2011: 2-3 [138-139]
Page 3 and 4: INLEDNING Har kunskap om historien
Page 5 and 6: Det är långt ifrån den ordning f
Page 7 and 8: Arbetet den 29 november 1926. skull
Page 9 and 10: tare. Vid flera tillfällen hade ko
Page 11 and 12: de demonstrerande. Nu återstod doc
Page 13 and 14: Harry Holmlund leder strejkmötet i
Page 15 and 16: Solidaritetsmöte för de strejkand
Page 17 and 18: Förhandlingarna måste slutföras
Page 19 and 20: Utanför ASAB:s kontor sjöng strej
Page 21 and 22: Strejkvakter utanför industrivakte
Page 23 and 24: Sympatistrejk för Skövdestädersk
Page 25 and 26: Andersson inte var några strejkled
Page 27 and 28: Med betongen som argument Australie
Page 29 and 30: Jack Munday (längst fram i kavaj)
Page 31 and 32: att arbeta inom byggnadsindustrin s
Page 33 and 34: Marcus Wallenberg anländer till Al
Page 35 and 36: 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd
Page 37 and 38: Under 1980 års konflikt kristallis
Page 39 and 40: med SAF och i realiteten vägrat at
Page 41 and 42: Storkonflikten i historiens backspe
Page 43 and 44: Arbetare från verkstadsklubben Sta
Page 45 and 46: Att kartlägga sjuksköterskors mil
Page 47: Biscay, viceordförande för Quebec
Page 51 and 52: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 51
Page 53 and 54: i Rapport från Canadian Centre for
Page 55 and 56: Överst på bilden Ulla Manns, neda
Page 57 and 58: Från vänster Jürgen Mittag, Jür
Page 59 and 60: NYHETER FRÅN ARAB Nordiskt samarbe
Page 61 and 62: Ramnäs torsdag em (datum oläsligt
Page 63 and 64: Brunnsvik, Chile, amerikanska deser
Page 65 and 66: ott mot konsensus, detta då politi
Page 67 and 68: nattliga utsvävningar (s. 146f, s.
Page 69 and 70: RECENSIONER Välkommen - men ändå
Page 71 and 72: Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mon
Page 73 and 74: det vid sekelskiftet 1900 om att vi
Page 75 and 76: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 75

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?