Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

RECENSIONER var något som hade svårt att tränga igenom inom, som författaren uttrycker det, LO. Jag återkommer till problemet att författaren talar om »LO» på ett allt för onyanserat sätt. Men hur som helst: kommunikationen gick för det mesta bara åt ett håll. Det handlade om »etnisk underordning». En motstrategi var försök av invandrare att starta egna fackföreningar, något som LO mycket bestämt avvisade. För övrigt hade författaren dock vissa svårigheter att få fram relevant källmaterial för dessa avsnitt. Dessutom finns här av förklarliga skäl inte lika mycket äldre forskning att bygga vidare på (eller att polemisera emot). »Gränsmodellen» ger fruktbara utgångspunkter för resonemang och tolkningar. Den klargör de olika förutsättningar som råder för LOs agerande. Men vid sidan av det tematiska upplägget finns även en kronologi i avhandlingen. De olika gränserna finns ju under hela perioden. Men här får läsaren problem: den tematiska och den kronologiska strukturen blandas med många upprepningar som följd. Dispositionen är rörig, det är svårt att hitta. Ständigt förekommande formuleringar som »jag återkommer» och »som vi har sett» upplevs som tröttsamma. Genom ett stramare upplägg hade dessutom åtskilliga sidor kunnat vinnas. En styrka i avhandlingen är att författaren genomgående jämför invandrings- och invandrarperspektivet med ett genusperspektiv. Att öka arbetskraftsinvandringen eller att ge kvinnor möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, att »släppa fram» kvinnor i fackliga organisationer respektive att integrera invandrare i det fackliga arbetet, detta är temata som återkommer i många sammanhang. Här har författaren kunnat tillgodogöra sig den forskning som finns, inte minst Ylva Waldemarsons och Yvonne Hirdmans arbeten. Resonemang hade behövts Det finns flera inslag i avhandlingen som är problematiska. Jag vill ta upp några. En svårighet har att göra med att mycket av det som behandlas redan har tagits upp av andra forskare. Speciellt gäller det för Jesper Johanssons avhandling »Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här»: Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945–1981 (Växjö universitet 2008). Arbetet med denna doktorsavhandling i historia pågick delvis parallellt med Yalcins och här finns ett av skälen till varför sistnämnda går mycket längre fram än Johansson. Dessutom är Yalcins materialbas bredare än den i den tidigare publicerade undersökningen. Men den återkommande polemiken mot »föregångaren» känns lite onödig. Andra – och större – problem handlar om innehållet. Författaren utgår i sina resonemang om LO:s starka inflytande på invandringspolitiken fram till 1970-talet bland annat från »centraliseringen av den fackliga makten inom LO» (s. 92ff). Han vill belägga denna centralisering med »kollektivavtalssystemets instiftande 1956» (s 379; liknande formuleringar på 70 • Arbetarhistoria 2011:2–3 s. 151, 164, 378). Men: 1956 hade kollektivavtal funnits i flera årtionden. Vad som troligen menas är »samordnade löneförhandlingar», vilket är något helt annat. Och något starkt argument är de knappast i detta sammanhang. Oklart är hur relevanta en del av de uttalanden är som fälls inom LO:s av (namngivna) tjänstemän och funktionärer befolkade kommittéer och råd. Återspeglar till exempel det 1972 inrättade invandrarrådets dokument verkligen i alla delar meningen inom LO:s ledning? Om detta måste åtminstone resoneras. För att illustrera detta närmare: det är naturligtvis helt legitimt att koncentrera sig på de LO-organ som explicit sysslar med invandrings- och invandrarpolitik, till exempel Arbetsmarknadspolitiska enheten och invandrarrådet. Men en bredare bas kan leda till mer nyanserande slutsatser. På s. 229 beskrivs invandrarrådets diskussioner dagen efter militärlagarnas införande i Polen (13 december 1981), då man inom rådet befarade en ökad invandring därifrån. Diskussionen handlade alltså »inte om internationell solidaritet», skriver författaren. Men rådets begränsade perspektiv återger i detta fall bara utsnitt av verkligheten. En annan sida av denna verklighet är att LO visade synnerligen stark »internationell solidaritet» för polska Solidaritet, både före och efter den 13 december, både materiellt och moraliskt. I invandrarrådets diskussioner återges alltså bara en del av åsiktsbildningen inom LO, och det kan diskuteras hur representativt rådet är i detta fall. Andra exempel på att ytterligare resonemang hade behövts handlar om den politiska och fackliga kontexten. Att Sverige under den undersökta perioden vid ett tillfälle regerades av en koalition (1951–1957) och vid två tillfällen hade borgerliga regeringar (1976–1982 och 1991–1994) beaktas sparsamt. Och ändå har ju detta förhållande, särskilt när det gäller »de borgerliga åren», starkt påverkat LO:s möjligheter att via det socialdemokratiska partiet påverka Riksdagens och regeringens ställningstaganden i frågan. – När det gäller problemen med den »innersta gränsen» och de av LO avvisade försöken att bilda invandrarfackföreningar, övertolkar, menar jag, författaren hegemoniperspektivet. Han borde i detta sammanhang ha diskuterat alternativa förklaringar, till exempel att ett av skälen för LO:s motstånd kan ha varit federationens struktur: vilka möjligheter till särbildningar fanns inom LO:s organisationsplan? Vad skulle ett brott mot principen innebära, att det på varje arbetsplats bara skall finnas en facklig organisation för alla kollektivanställda? Mer material fanns inom räckhåll Mer principiella är andra svagheter i bokens sista kapitel (8– 10) där författaren också medger att materialet, inte minst det om den innersta gränsen, är tunt – av olika skäl (mindre utförliga protokoll; ändrade arkiveringssystem; saknade tillstånd att ta del av material). Men det hade funnits vissa möjligheter att
Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mongs få fram mer information ur tillgängligt material från LO:s deltagande i internationella fackliga samarbetsorgan. Egentligen hade författaren bara behövt följa det spår som han själv hittar, när nämligen en funktionär från LO:s internationella avdelning citeras som 1972 ansåg »att migrationsfrågorna var en central fråga i det internationella fackliga arbetet» (s. 192). Så är det ju faktiskt, och invandrings- och invandrarfrågor diskuteras inom Fria fackföreningsinternationalen, inom Nordiska fackliga samorganisationen, men inte minst inom Europeiska fackliga samorganisationen, EFS. Samtidigt hade på så sätt intressanta utblickar kunnat ges på hur fackliga organisationer i andra europeiska länder har resonerat, särskilt då de nordiska. Att lyfta blicken över den nationella ramen hade också underlättat förståelsen för LO:s agerande i Laval/Vaxholmskonflikten (2004–2007) och underlättat tolkningen av det hot, som uttalades av LO-representanter, att Sverige borde lämna EU om man inte skulle komma tillrätta med frågan hur svenska kollektivavtal skall tillämpas på företag från andra EUländer verksamma på svensk mark. Här hade det varit en fördel att ta del av den diskussion som fördes inom LO (och EFS), men särskilt vid LO-kongressen 1991, inför beslutet att säga ja till ett medlemskap i EG (EU). Det finns ett samband RECENSIONER mellan kongressbeslutet och den då aktuella Britanniaaffären, med sin slutpunkt i Riksdagens Lex Britannia om avtal rörande fartyg under billighetsflagg i svenska hamnar. Lex Britannia tycktes ju, så hade man då resonerat inom LO, kunnat lösa frågan om hur svenska kollektivavtal skulle hanteras i sådana fall – och öppnat för ett ja till medlemskap. Här hade det alltså behövts mer än en halvbegriplig not (s. 367) om denna Lex Britannia, som rimligen hör till Lavalkonfliktens förhistoria. Ett annat problem, dock av större dignitet särskilt när det gäller bokens sista del, är att man vid den tredje gränsen egentligen rör sig mindre på LO:s än på förbundens spelplan. Det är ju också talande att mycket av den litteratur som åberopas handlar om fackförbund, centralt eller på regional och lokal nivå (Metall, Hotell och Restaurang, som exempel). Det är inom förbundens organisationer, som den fackliga integrationen av invandrad arbetskraft äger rum – eller inte äger rum. LO:s centrala dokument är då av mindre hjälp, särskilt när det centrala materialet blir så tunt och tystnaden i källmaterialet rentav används som argument (»mycket tyder på», kan det heta på några ställen). Formuleringen i inledningen (s. 58) varför »[f]ackförbunden kommer, liksom de olika LO-distrikten, avdelningarna, lokala fackföreningar med mera, att vara Arbetarhistoria 2011:2–3 • 71
Page 1 and 2:
ARBETARHISTORIA 2011: 2-3 [138-139]
Page 3 and 4:
INLEDNING Har kunskap om historien
Page 5 and 6:
Det är långt ifrån den ordning f
Page 7 and 8:
Arbetet den 29 november 1926. skull
Page 9 and 10:
tare. Vid flera tillfällen hade ko
Page 11 and 12:
de demonstrerande. Nu återstod doc
Page 13 and 14:
Harry Holmlund leder strejkmötet i
Page 15 and 16:
Solidaritetsmöte för de strejkand
Page 17 and 18:
Förhandlingarna måste slutföras
Page 19 and 20: Utanför ASAB:s kontor sjöng strej
Page 21 and 22: Strejkvakter utanför industrivakte
Page 23 and 24: Sympatistrejk för Skövdestädersk
Page 25 and 26: Andersson inte var några strejkled
Page 27 and 28: Med betongen som argument Australie
Page 29 and 30: Jack Munday (längst fram i kavaj)
Page 31 and 32: att arbeta inom byggnadsindustrin s
Page 33 and 34: Marcus Wallenberg anländer till Al
Page 35 and 36: 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd
Page 37 and 38: Under 1980 års konflikt kristallis
Page 39 and 40: med SAF och i realiteten vägrat at
Page 41 and 42: Storkonflikten i historiens backspe
Page 43 and 44: Arbetare från verkstadsklubben Sta
Page 45 and 46: Att kartlägga sjuksköterskors mil
Page 47 and 48: Biscay, viceordförande för Quebec
Page 49 and 50: erkännande av det kollektiva ansva
Page 51 and 52: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 51
Page 53 and 54: i Rapport från Canadian Centre for
Page 55 and 56: Överst på bilden Ulla Manns, neda
Page 57 and 58: Från vänster Jürgen Mittag, Jür
Page 59 and 60: NYHETER FRÅN ARAB Nordiskt samarbe
Page 61 and 62: Ramnäs torsdag em (datum oläsligt
Page 63 and 64: Brunnsvik, Chile, amerikanska deser
Page 65 and 66: ott mot konsensus, detta då politi
Page 67 and 68: nattliga utsvävningar (s. 146f, s.
Page 69: RECENSIONER Välkommen - men ändå
Page 73 and 74: det vid sekelskiftet 1900 om att vi
Page 75 and 76: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 75
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?