Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Det råder inget tvivel om att sköterskorna är värda uppmärksamhet,
inte minst för sin anmärkningsvärda förmåga att
mobilisera stöd från allmänheten och att bygga koalitioner
över fackliga gränser, med andra grupper i samhället och med
progressiva rörelser.
Slutsats: kvinnors militans
Huvuddragen i [blussömmerskornas] strejk var lika
anmärkningsvärda som gensvaret från trettio tusen oorganiserade
arbetare, det orubbliga och kompromisslösa sinnelaget
hos de strejkande. Detta berodde inte bara på nationalitet
utan också på det kön som dominerade...[V]i har nu
en facklig truism att »kvinnor är bäst på att strejka» ...Blussömmerskornas
strejk utmärktes av... fullständig hängivenhet
till ett mål, känslomässig uthållighet, oräddhet och en
beredskap att möta fara och lidande.
Helen Marot (1911) i Kvinnornas fackförbund i New York
City om blussömmerskestrejken 1909. 55
Trots Ruth Milkmans varning att återupptäckten av kvinnlig
aktivism kan leda till naivt romantiserande 56 måste varje diskussion
om kvinnlig militans börja med att betona den omfattande,
om än ofta osynliga berättelsen om kvinnors engagemang
i militanta strejker. Vittnesmålen belyser förvisso uthålligheten
och »oräddheten» hos sköterskor i strejk, ofta trots
höga insatser och utmanar allmänna föreställningar om att
»kvinnor är mer passiva och undviker konflikt.» 57
Kvinnornas fackliga militans utmanar inte bara vanföreställningar
om kvinnliga arbetare utan också maskulinistiska
antaganden som fortfarande är djupt förankrade i den fackliga
kulturen. Genom att fokusera på kvinnornas militans problematiseras
också kopplingarna mellan militans, maskulinitet
och manlighet. 58 Strejker som genomförs av kvinnor gör också
allmänheten medveten om genusaspekter genom att störa den
traditionella kopplingen mellan facklig militans och arbetarklassens
män. I sin berättelse om den femtio dagar långa sköterskestrejken
i Victoria, Australien visar Judith Bessant vilken
vikt som lagts vid genusaspekter i denna kamp.
I australiensisk arbetarhistoria skulle det vara svårt att hitta
en motsvarande händelse där stora grupper kvinnor utmanar
en mansdominerad regering, ett mansdominerat system
för arbetsmarknadsrelationer, ett manligt dominerat
fackligt ledarskap. Det blev en konflikt som dominerades
av deltagarnas könstillhörighet. 59
Sköterskornas militans utmanar sist och slutligen inte bara
kopplingen mellan militans och män utan också marginaliseringen
och den ökande kriminaliseringen av militans. Genom
sin förmåga att bygga upp allmänhetens stöd underlättar sköterskornas
militans en normalisering och legitimering av själva
militansen.
Sköterskornas militans och koalitionsbygge ingår i en lång
tradition inom de fackliga kvinnornas organisering och motstånd,
något som skulle kunna erbjuda en outnyttjad potential
för att värna offentliga tjänster, skydda arbetarnas rättigheter
och stärka den fackliga förnyelsen.
52 • Arbetarhistoria 2011:2–3
NOTER – ATT KARTLÄGGA SJUKSKÖTERSKORS MILITANS
1 Linda Briskin, »The Militancy of Nurses and Union Renewal»,
i Transfer: European Review of Labour and Research, utkommer
2011.
2 David Landes, »Striking Nurses Make for Striking Debate»,
i The Local: Sweden’s News In English 25 april 2008
http://www.thelocal.se/11354/20080425/; Jordan Shilton,
»Health Care Strikes in Scandinavia,» World Socialist Web Site,
2 maj 2008 http://www.wsws.org/articles/2008/may2008/scanm02.shtml
3 Mick McKeown, »Alliances in Action: opportunities and
Threats to Solidarity between Workers and Service Users in
Health and Social Care Disputes», i Social Theory & Health 7 (2),
2009, s. 149.
4 Kathryn McPherson, Bedside Matters: The Transformation of
Canadian Nursing, 1900-1990, Toronto: Oxford 1996, s. 8.
5 Carol McDonald, »Issues of Gender and Power: the Significance
Attributed to Nurses’ Work», i Marjorie McIntyre &
Carol McDonald (red.), Realities of Canadian Nursing: Professional,
Practice and Power Issues 3rd edition, Philadelphia: Walters
Kluwer 2010, s. 355-368.
6 Glenda Strachan, »Not Just a Labour of Love: industrial
Action by Nurses in Australia», i Nursing Ethics 4 (4), 1997,
s. 297.
7 Linda Briskin, »‘Sleeping Giants:’ nurses on Strike», paper
presenterat under konferensen Strikes and Social Conflicts in
the Twentieth Century, Lisbon, 2011.
8 Rebecca Coulter, »Alberta Nurses and the ‘Illegal’ Strike of
1988», i Linda Briskin & Patricia McDermott (red.), Women
Challenging Unions: Feminism, Democracy and Militancy, Toronto:
University of Toronto Press 1993, citerad på s. 56.
9 Globe and Mail 13 juli 1999.
10 15 april 1999.
11 Globe and Mail 6 juli 1999.
12 Globe and Mail 26 juli 1999.
13 »Danish Nurses’ Strike Enters Second Week», Agence
France-Presse 23 april 2008.
14 Carsten Jørgensen, »Longest Strike in Public Sector Ends
with Pay Settlement», The European Industrial Relations Observatory
(EIRO) Online 29 september 2008 http://www.eurofound.europa.eu/eiro/2008/04/articles/DK0804029I.htm
15 Callum Laggan, »Danish Nurses' Strike», New Worker
Features 3 maj 2008 http://newworkerfeatures.blogspot.com/
2008/05/danish-nurses-strike.html
16 Linda Kealey, »No More ‘Yes Girls’: labour Activism
among New Brunswick Nurses, 1964-1981», i Acadiensis 37 (2),
2008, s. 10.
17 Strachan 1997, s. 300f.
18 Richard Kravitz, Barbara Leake & Bruce Zawacki, »Nurses’
Views of a Public Hospital Nurses’ Strike», i Western Journal
of Nursing Research 14 (5), 1992, s. 645-661.
19 Larry Haiven, »The State and Nursing Industrial Relations:
the Case of Four Western Canadian Nurses’ Strikes»,
opublicerad uppsats, 1991, s. 18-19.
20 Judith M. Hibberd, »Strikes by Nurses», i Alice Baumart
& Jenniece Larsen (eds.), Canadian Nursing Faces the Future 2nd
red., St. Louis, Mo: Mosby 1992, s. 577.
21 McPherson 1996, s. 243f.
22 Kealey 2008, s. 9-10f.
23 Times-Colonist [Victoria, BC] 29 June 2001.
24 Skip Hambling, »Hearts and Minds: a Response to Tom
O’Brien’s ‘Targeting Tories’ Article», i Our Times 21 (4), 2002,
s. 13-14.
25 Larry Haiven & Judy Haiven, »The Right to Strike and
the Provision of Emergency Services in Canadian Health Care»,