Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

ARBETARHISTORIA 2011:2–3 [138–139] LEDARE 03 göran salmonsson: Har kunskap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet? A HARD DAY’S FIGHT: STREJKER OCH SOCIALA KONFLIKTER 06 stefan nyzell: Det kollektiva våldets gränser. Möllevångskravallerna i Malmö 1926 12 lars ekdahl: Makten och människovärdet. Gruvstrejken 1969 som samhällskritik 18 eva schmitz: »Kan de strejka i Norge kan väl vi också.» ASAB-städerskornas strejker under 1974 och 1975 27 verity burgmann: Med betongen som argument. De australiensiska byggnadsarbetarna samhällsengagerade verksamhet 33 anders kjellberg: Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige 41 tommy öberg: Storkonflikten i historiens backspegel 45 linda briskin: Att kartlägga sjuksköterskornas militans. Politiseringen av vården, det offentliga stödet och strejkerna ARBETARHISTORIA 2011: 2–3 [138–139] A HARD DAY’S FIGHT: STREJKER OCH SOCIALA KONFLIKTER Några ledamöter från LO:s Landssekretariat 1980. Gunnar Nilsson, Rune Molin, Stig Malm, Bert Lundin och Sigvard Marjasin. Foto: A-bild. 18 54 ulf jönson: Arbetarrörelsens minne – minnet av arbetarrörelsen. Anteckningar från den 46:e konferensen i Linz NYHETER FRÅN ARAB 59 lâle svensson: Nordiskt samarbete, agitation och en gammal skandal. Nytt arkivmaterial på ARAB 2010 64 hans larsson: Filosofer och maoister och en del annat. Om 2010 års nyförvärv till biblioteket RECENSIONER 69 klaus misgeld: Välkommen – men ändå inte – Zeki Yalcin, Facklig gränspolitik: Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik 1946–2009 72 ulf jönson: Nordiska barndomar – en bokanmälan – Astri Andresen (m.fl.), Barnen och välfärdspolitiken: Nordiska barndomar 1900–2000 DOKUMENTET 72 lars gogman: En människojakt förbereds i Sverige 12 45
INLEDNING Har kunskap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet? den 14 april 2011 medverkade jag i ett seminarium som anordnades för att hedra Kjersti Bosdotters mångåriga arbete för att göra kultur och historia till en del av arbetarrörelsens kamp, och frågan som jag hade fått var rakt på sak: Har kunskap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet? På ett praktiskt plan är svaret självklart ja. I det fackliga vardagsarbetet räcker det många gånger inte att veta att det finns en regel eller en bestämmelse, man behöver också veta varför den finns. Tillämpningen av kollektivavtal och andra överenskommelser förutsätter att man minns varför bestämmelserna tillkom. Vilket problem ville vi komma till rätta med? Vad ville vi uppnå? Kort och gott, vilken var partsavsikten? Måhända är detta lite i uppenbaraste laget, och det var nog inte riktigt detta, som seminariearrangörerna tänkte på, när de ställde sin fråga. Men jag tror att samma princip är giltig även i ett vidare perspektiv. Oavsett om det handlar om uttolkningen av en protokollsanteckning eller uppbyggnaden av en förhandlingsordning, måste man komma ihåg vilka problem man ville lösa och vad man ville uppnå när anteckningen eller ordningen tillkom. I det vardagliga fackliga arbetet är det en ganska given sak att hålla reda på avsikten bakom olika förhandlingslösningar. När det gäller de mer övergripande frågorna är det däremot lätt hänt att de ursprungliga avsikterna försvinner ur blickfånget när dagsaktuella problem avhandlas. Det ligger en fara i detta. Fackföreningsrörelsen riskerar hamna i situationer, där inte längre dess egna problemformuleringar styr debatterna om centrala fackliga frågor. Därför tror jag att det är viktigt att låta historien vara en levande del av de fackliga organisationernas arbete. Inte för att hålla fast vid gamla lösningar, utan för att kunna möta framtidens utmaningar på sina egna villkor. Precis som alla andra verkar fackföreningsrörelsen i ett föränderligt samhälle. Så har det alltid varit. Mycket har vunnits och det finns mycket att slå vakt om. Men det räcker inte att bevaka och förvalta det som uppnåtts, och det har man heller inte gjort. En nästan ständig följeslagare genom fackförenings- Numera godtas inte tanken på ofrånkomlig farlighet i arbetsmiljön. Affisch utgiven av LO, TCO, Arbetsgivarna och staten, Lantarbetarens arkiv. rörelsens historia har varit frågan: Och hur går vi vidare? Det är i dessa lägen det är viktigt att ha en klar bild av den historiska partsavsikten. Vilken problemanalys och vilka mål ledde oss till den lösning, som för ögonblicket utgör den rådande ordningen? Endast på en sådan grund kan man bedöma om man behöver revidera sin problemanalys, eller om man behöver justera sina målsättningar, eller om dessa båda i grunden står orubbade, men det behövs nya tekniska lösningar för att nå målen. Med andra ord, kunskapen om historien gör det möjligt att arbeta utifrån sin egen analys och sina egna mål. Utan denna förankring finns det en fara att man får diskutera aktuella frågor på någon annans premisser. Och det är lätt att glida in i en sådan situation utan att man märkte hur eller när det skedde. Det praktiska livets debatter handlar föga förvånande om praktiska lösningar, men varje lösning bygger på en uppfattning om vad som är problemet. I det ständiga flödet av förslag att bedöma och bemöta kan det ske en mer eller mindre osynlig omvandling av underliggande analyser och synsätt. I små steg sker en avdrift från den egna kursen in på vägar som inte är fackföreningsrörelsens egna. Jag skall försöka illustrera dessa något abstrakta tankar med tre exempel. A-kassan Det första exemplet handlar om a-kassan, där hela problemformuleringen verkar ha förskjutits. Det andra handlar om lön, där idén om vad en lön är verkar vara i förändring. Det tredje handlar om arbetsmiljö, där blicken mot historien skärper blicken för vad vi lämnat, förhoppningsvis för gott. Idag tycks alla veta att a-kassan är en »omställningsförsäkring». Det är premissen för det mesta av debatten. Men vad var idén när fackföreningarna började bilda arbetslöshetskassor (eller reshjälps- och arbetslöshetskassor)? Självfallet fanns en brutal kännedom om vilken belägenhet man kunde försättas i om man blev utan arbete och försörjning, liksom en idé om hur man genom inbördes hjälp och solidaritet kunde underlätta tillvaron för varandra och därmed för sig själv. Men detta var inte allt. Fackföreningarna visste också att Arbetarhistoria 2011:2–3 •3
Page 1: ARBETARHISTORIA 2011: 2-3 [138-139]
Page 5 and 6: Det är långt ifrån den ordning f
Page 7 and 8: Arbetet den 29 november 1926. skull
Page 9 and 10: tare. Vid flera tillfällen hade ko
Page 11 and 12: de demonstrerande. Nu återstod doc
Page 13 and 14: Harry Holmlund leder strejkmötet i
Page 15 and 16: Solidaritetsmöte för de strejkand
Page 17 and 18: Förhandlingarna måste slutföras
Page 19 and 20: Utanför ASAB:s kontor sjöng strej
Page 21 and 22: Strejkvakter utanför industrivakte
Page 23 and 24: Sympatistrejk för Skövdestädersk
Page 25 and 26: Andersson inte var några strejkled
Page 27 and 28: Med betongen som argument Australie
Page 29 and 30: Jack Munday (längst fram i kavaj)
Page 31 and 32: att arbeta inom byggnadsindustrin s
Page 33 and 34: Marcus Wallenberg anländer till Al
Page 35 and 36: 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd
Page 37 and 38: Under 1980 års konflikt kristallis
Page 39 and 40: med SAF och i realiteten vägrat at
Page 41 and 42: Storkonflikten i historiens backspe
Page 43 and 44: Arbetare från verkstadsklubben Sta
Page 45 and 46: Att kartlägga sjuksköterskors mil
Page 47 and 48: Biscay, viceordförande för Quebec
Page 49 and 50: erkännande av det kollektiva ansva
Page 51 and 52: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 51
Page 53 and 54:
i Rapport från Canadian Centre for
Page 55 and 56:
Överst på bilden Ulla Manns, neda
Page 57 and 58:
Från vänster Jürgen Mittag, Jür
Page 59 and 60:
NYHETER FRÅN ARAB Nordiskt samarbe
Page 61 and 62:
Ramnäs torsdag em (datum oläsligt
Page 63 and 64:
Brunnsvik, Chile, amerikanska deser
Page 65 and 66:
ott mot konsensus, detta då politi
Page 67 and 68:
nattliga utsvävningar (s. 146f, s.
Page 69 and 70:
RECENSIONER Välkommen - men ändå
Page 71 and 72:
Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mon
Page 73 and 74:
det vid sekelskiftet 1900 om att vi
Page 75 and 76:
Arbetarhistoria 2011:2-3 • 75
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?