Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NYHETER FRÅN ARAB<br />
Filosoferoch maoister<br />
och en del annat<br />
Om 2010 års nyförvärv till biblioteket<br />
I don’t know why I told this story. I could just as well<br />
have told another. – Samuel Beckett 1<br />
Hitta hem?<br />
Att gå vilse är att hitta hem. Eller möjligtvis tvärtom: Att<br />
hitta hem är att gå vilse. Vet inte riktigt vad detta innebär,<br />
eller vad det skulle kunna tänkas innebära, men<br />
av olika anledningar tycker jag att det låter bra, sympatiskt.<br />
Att det således skulle finnas något produktivt i att<br />
gå vilse. Framför allt om man skulle räkna med att<br />
»hem» inte är något konstant, inte något för en enda<br />
gång givet …<br />
Ett sätt att gå vilse (och kanske hitta hem) är att läsa<br />
den franske filosofen Gilles Deleuze (1925–1995). Men<br />
det kan vara en fördel att i så fall ta en omväg över Claire<br />
Colebrooks introduktion till hans tänkande, översatt<br />
från engelskan och utgiven av Bokförlaget Korpen.<br />
Boken, som föga förvånande bär titeln Gilles Deleuze,<br />
kan sägas vara en hyllning av det intellektuella, av läsandet,<br />
skrivandet, tänkandet. Allt är i rörelse och det finns<br />
inget fixt att anpassa sig till. »Det är inte så att det finns<br />
en värld och sedan vår representation av den», skriver<br />
Colebrook. »Talande, skrivande och tänkande är händelser<br />
inom livet som producerar världens innebörd,<br />
som låter livet förändras och bli till.» (s. 77). Vi måste<br />
själva hålla oss i rörelse för att fortsätta producera<br />
mening och innehåll istället för att enbart konsumera<br />
andras produkter:<br />
I samma stund som vi väljer ut en viss röst som föredömlig<br />
har vi upphöjt ett visst sätt att tänka och tala<br />
till allmän förebild. Vi har då upphört att tänka. (s.<br />
131)<br />
Problematisering av det uppenbara, av det vi vant oss<br />
vid, av det vi tror oss veta. En misstänksamhet gentemot<br />
»det sunda förnuftet». En stor skepsis gentemot tänkesätt<br />
som blivit domi<strong>ner</strong>ande på grund av maktförhållanden.<br />
Att välja förändring framför anpassning och inte<br />
stanna vid en förändring som påtvingas av ett ekonomiskt<br />
eller politiskt system och således är en anpassning<br />
till detta. Att välja det heterogena framför det homogena,<br />
skillnaden framför detsamma. Att se människan<br />
64 • <strong>Arbetarhistoria</strong> 2011:2–3<br />
som en kreatör av liv istället för en konsument av liv.<br />
Överskridande framför konformitet.<br />
Vi kan lätt finna liknande tankar och tongångar hos<br />
en lång rad filosofer (och andra) samtida med Deleuze,<br />
inte minst i Frankrike. För de allra flesta av dessa utgör<br />
majrevolten 1968 och de därpå närmast följande åren<br />
och händelserna en ytterligt betydelsefull skärningspunkt<br />
och inspirationskälla.<br />
Vincennes<br />
Efter maj 68 vidtog en reformering och omstrukturering<br />
av Frankrikes högre utbildning. Ett resultat av<br />
denna omstrukturering utgjordes av skapandet av ett<br />
universitet i Vincennes, beläget i Paris utkanter, mycket<br />
långt från Quartier Latin. Michel Foucault utsågs som<br />
ansvarig för det nya universitetets filosofiavdelning. När<br />
han skulle utse institutionens lärarkår vände han sig<br />
först till Deleuze, men denne tackade nej, men han<br />
ersatte istället Foucault när denne lämnade sin tjänst.<br />
Han vände sig även till unga, politiskt aktiva perso<strong>ner</strong>:<br />
Etienne Balibar (1942–), Jacques Rancière (1940–),<br />
Alain Badiou (1937–).<br />
Som bredvidläsning kan här nämnas boken The wind<br />
from the east, French intellectuals and the legacy of the 1960s<br />
av Robert Wolin (Princeton University Press, 2010)<br />
Rancière<br />
Jacques Rancière (1940–) ingick i det kollektiv som<br />
under ledning av Louis Althusser (1918–1990) skapade<br />
Att läsa Kapitalet. Den första franska upplagan gavs ut<br />
1965, i den svenska upplagan från 1970 saknas Rancières<br />
bidrag. Rancière bröt med Althusser i samband med<br />
de revolutionära händelserna under slutet av 60-talet<br />
och början av 70-talet. Anledningen till brytningen var<br />
Althussers »scientism» och starka betoning av borgerliga<br />
intellektuellas pedagogiska betydelse för en korrekt<br />
revolutionär insats från arbetarklassen, något som Rancière<br />
menade sköt alla direktingripanden till en avlägsen<br />
framtid. 2<br />
2010 publicerades Rancières bok Dissensus av förlaget<br />
Continuum. Dissensus betyder oenighet, motstridighet<br />
och är motsatsen till konsensus. Politik är i Rancierès<br />
tänkande liktydigt med dissensus och därmed ett
Change language