Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

NYHETER FRÅN ARAB
relse, revolutionära rörelser, uppror, homosexuellas rättigheter,
trotskism. Samt av Mao Zedong. Jag öppnar
en av Mao Zedongs skrifter på måfå och läser att den
som är marxist bör vara öppen för kritik eftersom att bli
kritiserad och lära sig resonera är utvecklande. Plantor
odlade i växthus visar sig sällan vara härdiga. Istället:
»Carrying out the policy of letting a hundred flowers
blossom and a hundred schools of thought contend will
not weaken but strengthen the leading position of
Marxism in the ideological field.» 4 Texten härstammar
från ett tal hållet av Mao 1957. Tio år senare publicerade
Yao Wenyuan den i många avseenden brutala broschyren
On the counter-revolutionary double-dealer Chou
Yang under pågående kulturrevolution och budskapet
var inte längre detsamma. 5
Skrifterna blir möjliga att söka på i sin helhet i Kata,
vår bibliotekskatalog (sökbegrepp: »Tom Gustafssons
boksamling») och torde på så sätt
möjliggöra en god inblick i vad en
engagerad vänsteraktivist studerade
under sina verksamma år.
Naxaliter
Den fjärde mars 2010 levererade
Zizek en nedgörande recension av filmen
Avatar i New Statesman. 6 Han
avslutade denna recension med en
endast i förstone halsbrytande övergång
till naxaliternas pågående uppror
i Indien. Han skriver att under samma
tid som filmen drar in en mängd
pengar över hela världen pågår något
som påminner om dess innehåll i
Indien. I den indiska delstaten Orissa
har stora landområden sålts till gruvbolag
som vill exploatera enorma
bauxitfyndigheter. Områdenas befolkning svarar med att
ta strid och ett väpnat maoistiskt uppror bryter ut.
Liknande har skett över hela Indien under en längre
tid: En fördrivning av den lokala stambefolkningen av
ekonomiska skäl leder till sammanslutning och uppror,
som Zizek ut-trycker det: » … their situation is precisely
that of Hegel’s rabble: the Naxalite rebels in India are
starving tribal people, to whom the minimum of a dignified
life is denied.» En stor del av dessa uppror understöds
eller organiseras av indiska maoister, Communist
Party of India (Maoist). »Naxalit» har blivit ett närmast
synonymt begrepp med dessa maoister – namnet syftar
på en politisk rörelse som uppstod i den bengaliska
orten Naxalbari på 1960-talet. Under året läste jag
Arundhati Roys reportage från hennes vandring med
66 • Arbetarhistoria 2011:2–3
dessa naxaliter på nätet och det var något av det starkaste
jag läst på mycket länge. 7 Därefter läste jag det på
svenska i Tvärdrags sommarnummer (2010:3–4). Inte
mindre starkt då.
Det föreföll logiskt att utöka bibliotekets bestånd av
böcker rörande detta pågående uppror. Några exempel:
Maoism in India av Bidyut Chakrabarty och Rajat
Kumar Kujur (Routledge, 2010), Naxalbari, before and
after av Suniti Kumar Ghosh (New Age Publishers,
2009), Red sun, travels in naxalite country av Sudeep Chakravarti
(Penguin, 2009), Unfinished revolution, the spring
thunder and beyond av Asish Kumar Roy (Minerva, 2008),
Leftism in India 1917–1947 av Satyabrata Rai Chowdhuri
(Palgrave Macmillan, 2007), The Naxalite movement
in India av Prakash Singh (Rupa, 2006), Naxalites and
their ideology av Rabindra Ray (Oxford UP, 1988), Tribal
guerillas av Edward Duyker (Oxford UP, 1987), India’s
simmering revolution, the Naxalite
uprising av Sumanta Banerjee (Zed,
1984), Revolutionary violence, a study of
the maoist movement in India av Manoranjan
Mohanty (Sterling, 1977).
Bataille
Vissa personer bör man närma sig
med lätt försiktiga steg. Inte minst för
att de mycket väl kan ställa till med
ett visst kaos inombords. En sådan
person är onekligen Georges Bataille
(1897–1962).
Michel Surya visar sig väl medveten
om detta i sin biografi om Bataille
Georges Bataille (Verso, 2010). I en
fotnot påpekar han att om Batailles
intellektuella produktion kunde
fångas i tre eller fyra ord skulle ordet
»omöjligt» utan tvivel vara ett av dem (s. 498, not 119).
I en annan fotnot beklagar Surya att han känner sig nödsakad
att tvinga en ordning på något som saknar en
sådan eftersom han finner ett sådant försök inte bara
fåfängt, utan även falskt (s. 523, not 12).
Michel Surya försöker med hjälp av en mängd essäliknande
kapitel närma sig denne Bataille från olika
utgångspunkter. Fram träder en man som står för en
radikalism som många människor (kanske de flesta) finner
fullständigt oförståelig och/eller oacceptabel. En litteratör
som brottades med sina egna demoner och med
demoner skapade av kommunister och fascister. En bibliotekarie
vid Frankrikes nationalbibliotek som bland
annat gavs uppdraget att öppna sin avdelning på morgnarna,
men allt som oftast kom för sent på grund av sina