Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NYHETER FRÅN ARAB<br />
Nordiskt samarbete, agitation<br />
och en gammal skandal<br />
Nytt arkivmaterial på ARAB 2010<br />
Förra årets accessio<strong>ner</strong> blev totalt 62 stycken och uppskattningsvis<br />
210 hyllmeter med blandat material, 23<br />
fanor och ett plåtskåp med fotografier. Jag vill här lyfta<br />
fram två helt olika material som får utgöra exempel på<br />
skillnader i höjd, bredd, omfång och innehåll ur det rika<br />
stoff som förvaras i våra magasin.<br />
Politiskt och fackligt samarbete i Norden<br />
Den senaste leveransen av SAMAK-material med tio<br />
stora flyttkartonger var den fjärde i raden av tillägg till<br />
arkivet. Med de levererade pappershandlingarna följde<br />
också ett usb-minne innehållande samtliga egenproducerade<br />
dokument i digital form eller enligt den avgående<br />
ge<strong>ner</strong>alsekreteraren Peter Palshöj »en kopi af SAMAKs<br />
elektroniske arkiv 2000–2010». SAMAK har haft ett<br />
mellan medlemsländerna ambulerande sekretariat och<br />
vid årsskiftet 2000/2001 i samband med att det övergick<br />
från Finland till Danmark bestämdes att hela SAMAK:s<br />
arkiv hädanefter ska bevaras på ARAB.<br />
Arbetarrörelsens nordiska samarbetskommitté,<br />
SAMAK, bildades 1932. Traditionen av internationellt<br />
samarbete och nordiskt samarbete i syn<strong>ner</strong>het har sin<br />
början långt tidigare. Kommitténs sammansättning med<br />
de nordiska socialdemokratiska partierna och fackföreningsrörelsen<br />
grundar sig i de nordiska arbetarkongresserna<br />
som hade sitt första möte i Göteborg den 27-29<br />
augusti 1886. Där fördes diskussio<strong>ner</strong> om arbetstider,<br />
konfliktstöd mellan länderna och allmän rösträtt. Redan<br />
1912 konstituerades »Kommittén för skandinaviska arbetarrörelsens<br />
samarbete», men händelser i världen såsom<br />
Det Norske Arbeiderpartis anslutning till kommunistiska<br />
internationalen och två världskrig kom att splittra det<br />
utstakade systematiska samarbetet. Först efter andra<br />
världskriget stabiliserades kommitténs arbete och handlingarna<br />
i arkivet utvisar åter en kontinuitet. 1<br />
När samarbetskommittén hade sitt första möte den<br />
10 augusti 1932 var Sverige representerat av Edv.<br />
Johansson, Per Bergman från LO, Per Albin Hansson<br />
och Gustav Möller från SAP, Finland av A. Åhlström<br />
SAP, Edv. Huttunen från finska LO, Danmark av Vilh.<br />
Nygaard, Chri. Jensen, Knud V. Jensen från De samvirkende<br />
Fagforbund och Thorvald Stauning, Alsing<br />
Andersen, Fr. Andersen och Hans Hansen från Social-<br />
demokratisk Forbund. Norge återkom till samarbetet<br />
1934 och därefter har antalet anslutna länder ökat. 2002<br />
var SAMAK:s medlemsländer Danmark, Färöarna, Finland,<br />
Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland. 2<br />
Samarbetet upprätthålls genom förbestämda möten i<br />
olika konstellatio<strong>ner</strong>, kongresser/seminarier i samband<br />
med dessa samt där rapporter produceras som därefter<br />
sprids inom medlemsländerna. De nordiska arbetarkongresserna<br />
(NAK) hålls ungefär var fjärde år, däremellan<br />
hålls årsmöten och var fjärde år träffas också<br />
arbetarrörelsen från Östersjöländerna. SAMAK-ordföranden<br />
från varje land träffas 1-2 gånger om året och<br />
den löpande styrelsen under året utgörs av den så kallade<br />
PLO-gruppen, det vill säga parti- och LO-sekreterarna<br />
från varje organisation. Det är också PLO-gruppen<br />
som väljer SAMAK:s ge<strong>ner</strong>alsekreterare.<br />
Innehållet i verksamheten bedrivs i de grupper som<br />
formerats under årens lopp. Dessa har varierat men kan<br />
exempelvis vara E<strong>ner</strong>gi- och miljöpolitiska arbetsgruppen,<br />
Globaliseringsgruppen, Valanalysgruppen, Välfärdsgruppen<br />
och Utrikes- och säkerhetsgruppen och<br />
Östersjögruppen.<br />
Hösten 2000 presenterade SAMAK:s valanalysgrupp<br />
rapporten »Arbejdsnotat fra SAMAK:s Valganalysegruppe<br />
2000». Gruppens uppdrag var att gå igenom<br />
grundläggande trender i valutvecklingen under 1990talet<br />
både rörande valdeltagande men också faktiska valresultat<br />
och kampanjerfarenheter från de socialdemokratiska<br />
partierna i Norden. Resultatet sammanfattas i<br />
13 punkter och fyra rapporter från Sverige, Finland,<br />
Norge och Danmark, nedan illustrerat under kategorierna<br />
väljarna, valdeltagandet, politiker och politiken.<br />
Väljarna: Man kom fram till att många fler väljare<br />
bestämmer sig i sista sekund och att de osäkra efterlyser<br />
tydligare politiska skiljelinjer. Väljare byter också parti<br />
från val till val. Sakfrågorna blir avgörande, det vill säga<br />
det parti som får »sin sak» på dagordningen får störst<br />
gehör. Väljarna är mer intresserade av politiska vägval<br />
än personval. Det är stora skillnader mellan väljare med<br />
olika utbildning. Trender i Norge och Danmark visar<br />
att många som valde främlingsfientliga partier hör till<br />
gruppen lågutbildade.<br />
Valdeltagandet: Valdeltagandet sjunker vid lokalval<br />
<strong>Arbetarhistoria</strong> 2011:2–3 • 59