Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

Makten och människovärdet Gruvstrejken 1969 som samhällskritik Mellan december 1969 och februari 1970 ägde en strejk rum som omfattade cirka 5000 gruvarbetare i Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara. I Januari 2010 arrangerade ABF Västerbergslagen och IF Metall seminariet »Gruvstrejken 40 år» där författaren höll ett föredrag som vi publicerar i lätt bearbetad version. AV LARS EKDAHL Det finns arbetsmarknadskonflikter som på ett mer djupgående sätt skakar om samhället, inte minst för att de blottlägger maktförhållanden i samhälle och arbetsliv och ställer utmanande frågor kring samhällsutvecklingen. En sådan var 1909 års storkonflikt då industrin med SAF i spetsen sökte försvaga den framväxande fackliga rörelsen och begränsa dess krav på inflytande över arbetsliv och samhällsutveckling. En annan bröt ut i de norrbottniska malmfältens gruvor vid det statligt ägda LKAB sextio år senare. Plötsligt protesterade gruvarbetarna mot de mer eller mindre olidliga arbetsförhållandena och reste krav på, som det stod på demonstrationernas plakat, ”människovärdet tillbaka” och att inte bli behandlade som ”maskiner”. Strejken var också en långtgående kritik av en alltmer maktfullkomlig företagsledning men även av den egna fackliga organisationen som inte förmådde värna medlemmarnas intressen. Med media på plats var det en strejk som långt utanför gruvsamhällena i Norrbotten reste frågor kring förhållandena i arbetslivet och maktförhållandena i samhället. Snart skramlade insamlingsbössorna på många håll i landet och vittnade om det breda och omfattande stöd som strejken av olika skäl fick bland olika grupper i samhället. Folkhemsbyggets pris Detta breda stöd var ett viktigt inslag i strejken som vittnade om att den också rörde vidare frågor kring samhällsutvecklingen. I själva verket var det en konflikt som skakade om arbetarrörelsens folkhemsbygge mitt under den svenska modellens glansdagar. Uppenbarligen varierade motiven bakom det breda stödet starkt mellan olika grupper och intressen. Det hängde i sin tur samman med alla de olika och under strejkens gång förändrade uppfattningarna om vad den egentligen handlade om. På en punkt fanns det dock en ganska stor samstämmighet: strejken handlade om så mycket mer än om situationen i gruvorna i Malmfälten. Det breda stödet, men också själva strejken, kan därför bland annat ses som ett uttryck för en djupgående legitimitetskris för efterkrigstidens svenska samhällsmodell. Under 1960- 12 • Arbetarhistoria 2011:2–3 talet hade frågor mer öppet börjat ställas om vilket pris som måste betalas för det alltmer utvecklade välfärdssamhället som hade sin förutsättning i en ständigt ökad tillväxt. Och vem eller vilka var det som i första hand fick stå för kostnaderna? Ytterst fanns den mer grundläggande frågan om vem eller vilka det var som egentligen hade makten över denna samhällsutveckling, vem eller vilka det var som bestämde vilket pris som måste betalas och hur kostnaderna skulle fördelas. Gruvstrejken bidrog på ett avgörande sätt till att dessa frågor nu ställdes på sin spets. Det kan därför vara motiverat att diskutera strejken utifrån ett historiskt perspektiv och försöka peka på några trådar som blev en del av den väv som bildade bakgrund till strejken och det breda stöd som den fick. Men det kan också finnas anledning att fråga sig vilka spår som strejken avsatte i den fortsatta samhällsutvecklingen. Vad blev det av med det människovärde som de strejkande krävde tillbaka för fyrtio år sedan? Och vad blev det av den då uppblossande diskussionen om maktförhållandena i arbetsliv och samhälle? En legitimitetskris? Det går naturligtvis att anlägga olika perspektiv på det 1960-tal som föregick gruvstrejken. En sådan möjlighet är, som sagt, att se strejken och det omfattande stöd den fick som ett uttryck för en legitimitetskris för den svenska modell som nu hade sin gyllene period. Enkelt uttryckt finns det två klara argument för det: För det första pekade under 1960-talet de flesta ekonomiska kurvor rätt: arbetslösheten var låg liksom inflationen medan tillväxten var hög och därmed möjligheterna att bygga ut välfärdssamhället. Under 1950-talet hade modellen kommit på plats, bland annat hade Rehn-Meidnermodellen blivit en ledstjärna för den ekonomiska politiken och för den fackliga solidariska lönepolitiken. Välfärspolitiken hade också fått sin juvel i kronan med ATP-systemet. I början av 1960-talet konstaterade LO-ekonomen Rudolf Meidner att nu hade arbetarrörelsen utvecklat de politiska och fackliga instrument som krävdes för att både förhindra en återgång till 1930-talets kriser och för att driva på en snabb ekonomisk och industriell utveckling. Vid samma tid förklarade finansminister Gunnar Sträng att nu återstod det endast smärre putsningar på välfärdssamhällets fasad. Optimismen var påtaglig inte minst inom arbetarrörelsen: den ekonomisk och industriella utveckling var snabb, de ekonomisk-politiska instrumenten hade utvecklats för att hålla de kapitalistiska kriserna stången och välfärdssamhället var snart på plats.
Harry Holmlund leder strejkmötet i Kiruna stadshus den 16 december1969. Foto: Tommy Mardell. Folket i bild/Kulturfronts arkiv.
Page 1 and 2: ARBETARHISTORIA 2011: 2-3 [138-139]
Page 3 and 4: INLEDNING Har kunskap om historien
Page 5 and 6: Det är långt ifrån den ordning f
Page 7 and 8: Arbetet den 29 november 1926. skull
Page 9 and 10: tare. Vid flera tillfällen hade ko
Page 11: de demonstrerande. Nu återstod doc
Page 15 and 16: Solidaritetsmöte för de strejkand
Page 17 and 18: Förhandlingarna måste slutföras
Page 19 and 20: Utanför ASAB:s kontor sjöng strej
Page 21 and 22: Strejkvakter utanför industrivakte
Page 23 and 24: Sympatistrejk för Skövdestädersk
Page 25 and 26: Andersson inte var några strejkled
Page 27 and 28: Med betongen som argument Australie
Page 29 and 30: Jack Munday (längst fram i kavaj)
Page 31 and 32: att arbeta inom byggnadsindustrin s
Page 33 and 34: Marcus Wallenberg anländer till Al
Page 35 and 36: 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd
Page 37 and 38: Under 1980 års konflikt kristallis
Page 39 and 40: med SAF och i realiteten vägrat at
Page 41 and 42: Storkonflikten i historiens backspe
Page 43 and 44: Arbetare från verkstadsklubben Sta
Page 45 and 46: Att kartlägga sjuksköterskors mil
Page 47 and 48: Biscay, viceordförande för Quebec
Page 49 and 50: erkännande av det kollektiva ansva
Page 51 and 52: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 51
Page 53 and 54: i Rapport från Canadian Centre for
Page 55 and 56: Överst på bilden Ulla Manns, neda
Page 57 and 58: Från vänster Jürgen Mittag, Jür
Page 59 and 60: NYHETER FRÅN ARAB Nordiskt samarbe
Page 61 and 62: Ramnäs torsdag em (datum oläsligt
Page 63 and 64:
Brunnsvik, Chile, amerikanska deser
Page 65 and 66:
ott mot konsensus, detta då politi
Page 67 and 68:
nattliga utsvävningar (s. 146f, s.
Page 69 and 70:
RECENSIONER Välkommen - men ändå
Page 71 and 72:
Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mon
Page 73 and 74:
det vid sekelskiftet 1900 om att vi
Page 75 and 76:
Arbetarhistoria 2011:2-3 • 75
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?