Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Den ideologiska föreställningen om mannen som huvudförsörjare
och kvinnors arbete som något tillfälligt eller som ett
bidrag till försörjningen fanns hos ASAB och Fastighets, trots
flera decenniers kamp hos kvinor inom arbetarrörelsen att
deras arbetskrafts värde ska vara lika med männens. 21 ASAB
kunde göra stora vinster på städerskornas arbete så länge
de förblev tysta och splittrade. Men i kampen bröt de uppfattningar
vad kvinnor kan och inte kan. Inez Arnesson berättar:
…statusen för oss var att vi var lite halvtokiga, halvdumma
kärringar som inte var att räkna med…att vi stod på oss det
hade de nog inte räknat med. 22
Strejken betydde ett uppvaknande om hur lågavlönade kvinnor
behandlades i dåtida Sverige. En grupp kvinnliga arbetare,
som stod längst ner på arbetsmarknadens hierarki, reste sig
modiga, starka och krävde att bli behandlade som människor.
De höjde sina röster och krävde ett erkännande av deras arbete
som städerskorna på Arlanda uttryckte det:
När flygplanen landar står vi på flygmattan och väntar med
våra trasor och hinkar. Men vi syns inte. Vi är som osynliga
för passagerarna och besättningen. Vi ska finnas, men inte
synas. Nu vill vi ropa högt så att folk fattar: Ni får inte
trampa på oss! Vi vill ha ett människovärde. 23
NOTER – »KAN DE STREJKA I NORGE»
1 Kvinnobulletinen nr 1 1975.
2 Aftonbladet, 22 april 1975.
3 Artikeln är en redigerad version från ett kapitel in min avhandling
Systerskap som politisk handling. Kvinnors organisering i
Sverige åren 1968 till 1982, Lund 2007.
4 Anita Göransson, »Om dom låser fabriken? Då låser vi upp»,
i: Suzanne Giese & författargruppen, Sida vid Sida, Kvinnokamp
på fabrik & kontor, Stockholm 1979.
5 Dagens Nyheter 25 januari 1975.
6 Norrbottens-Kuriren 14 december 1974.
7 Göteborgs Tidningen 20 januari 1975.
8 Aftonbladet 17 december 1974.
9 Aftonbladet 19 december 1974.
10 Arbetet 19 januari 1975.
11 Arbetet 21 januari 1975.
12 Norrbottens-Kuriren 4 februari 1975.
13 Aftonbladet 28 januari 1975.
14 Aftonbladet 26 januari 1975.
15 Dagens Nyheter 6 april 1975.
16 Dagens Nyheter 16 mars 1976.
17 Myra Marx Ferree & Silke Roth, »Gender, class, and the
interaction between social movements: A strike of West Berlin
day care workers», Gender & Society nr 12 1998.
18 Sven E Olsson & Göran Therborn, »Stuvarstrejk Ådalen
70»; i Zenit, nr 19 1970.
19 Berit Gonegai & Birgitta Thorsell, Kvinnorna och facket. En
studie om facklig aktivitet bland kvinnor i Svenska Kommunalarbetarförbundet,
Göteborg 1985.
26 • Arbetarhistoria 2011:2–3
Texten från en av de första kvinnosångerna – »Vi måste höja
våra röster för att höras» – som blev drivkraften för tusentals
kvinnor att börja agera, hade fått genomslag även hos städerskorna.
Städerskestrejken ger också en mer komplex bild av arbetarrörelsens
stöd för kvinnliga arbetares rättigheter. Här gick
de manliga arbetarnas klassintressen före deras könsintresse. 24
När hygienutrymmen och matsalarna var överhopade av
smuts agerade gruvarbetarna, både enskilda och deras fackförbund,
solidariskt vilket underlättade för städerskorna att
fortsätta strejka tills de fått igenom sina krav. Det var också ett
»manligt» fackförbund, Hamnarbetarförbundet, som tog initiativ
till det första solidaritetsmöte.
För städerskorna var deras strejk lika mycket en klasskamp
som kvinnokamp. Kvinnorna stred mot både kapitalets exploatering
av deras arbetskraft som mot patriarkala föreställningar
om kvinnors sekundära ställning i samhället. I den kollektiva
kampen utvecklades en kvinnocentrerad medvetenhet, 25 och
en förändrad kvinnoroll där jag låter Rut Eriksson, från Malmfälten,
avsluta:
Nu behöver man inte skämmas för att man är städerska…
Under strejken insåg vi att vårt arbete är betydelsefullt.
Man var inte så oviktig som man trott… När något är fel
kan vi rätta till det genom att slå näven i bordet. Vi känner
att vi fått lite makt i alla fall. 26
20 Arbetet 27 januari 1975.
21 Se bl.a. min licentiatavhandling Arbetarkvinnors mobilisering
i arbetarrörelsens barndom. En studie av arbetarkvinnors strejkaktiviteter
och dess inflytande på den svenska arbetarrörelsen. Lunds Universitet
1999.
22 Filmen Skitigt, uppkäftigt och självklart av Brita Landoff från
2002.
23 Dagens Nyheter 19 januari 1975.
24 Se bl.a. Ruth Milkman, »Gender and Trade Unionism in
Historical Perspective», i: Louise A. Tilly & Patricia Gurin (red),
Women, Politics and Change. New York 1990.
25 Guida West & Rhoda Blumberg (red.), Women and Social
Protest, Oxford 1990.
26 Dagens Nyheter 6 maj 1976.
EVA SCHMITZ
är sociolog verksam vid Högskolan i Halmstad och har skrivit
en rad böcker om kvinnorörelsen. Hennes avhandling handlar om
kvinnors organisering mellan 1968 och 1982.