Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

merade sköterskor» 25 och gav dem 70 procent mer än de
erbjudits från början. 26
Taktiken med massuppsägelser har använts i många länder.
27 Den kanske mest framgångsrika användningen av massuppsägelse
på senaste tid var de finska sköterskornas mobilisering.
I oktober och november 2007 fanns det en betydande
stridbarhet i Finland när det gällde sköterskornas löner, som
en del av den pågående striden om lönenivåer för offentliganställda
inom sjukvården. Förbundet för sjukvårdsanställda och
socialarbetare, TEHY, ville ha 24 procent nästan dubbelt så
mycket som de erbjöds, för att justera orimligt låga löner för
sköterskor. TEHY införde övertidsblockad och tillkännagav
att »13 000 sköterskor var redo att lämna in sina uppsägningar.»
28 Enligt Jaana Laitinen-Pesola, ordförande för
TEHY måste förbundet »ta till det extrema hotet om massuppsägningar
för att säkra sjukvårdens framtid och kvalificerad
personal.» 29
Som motåtgärd införde regeringen en helt ny sorts lag,
Lagen om patientsäkerhet (16 november 2007), som kunde
tvinga sjukvårdspersonal att fortsätta arbeta med sådana
arbetsuppgifter som betraktades som oumbärliga för patientsäkerheten,
även om de hade sagt upp sig. Regeringen hävdade
också att »varje individ var juridiskt ansvarig om en patient
blev handikappad eller dog på grund av uppsägning.» 30
Gensvaret på denna lagstiftning blev att ännu fler sköterskor
anslöt sig till massuppsägningskampanjen, totalt 16 000. 31
I det finska sammanhanget användes strategin med massuppsägningar
för att hindra att man åberopade principer om
oumbärliga tjänster, som tidigare hade undergrävt de sjukvårdsanställdas,
och särskilt sköterskornas, möjligheter att förbättra
sina löner och arbetsvillkor.
Senaste gången som en arbetsmarknadskonflikt med TEHY
trappades upp till kampåtgärder undergrävdes strejkens
genomslag av kravet på att facket skulle tillåta några av sina
medlemmar att upprätthålla en miniminivå med anställda på
sjukhusen. Denna gång hade TEHY valt den ovanliga strategin
med massuppsägningar, i stället för strejk. 32
Den 19 november lämnade sköterskorna sina jobb. Arbetsdomstolen
slog fast att »de fast anställda TEHY-medlemmarnas
massuppsägningar var olagliga». Domstolen dömde förbundet
att betala höga böter och gav arbetsgivaren rätt att
börja anställa ersättare. 33 Trots alla dessa hot och repressalier
och expertutlåtanden att TEHY inte skulle lyckas, 34 gav sig
sköterskorna inte. Den 19 november, den dag då de första
uppsägningarna skulle ha trätt i kraft, undertecknades ett nytt
kollektivavtal som gav sjuksköterskorna löneökningar på
22–28 procent under den fyraåriga avtalsperioden. Denna
framgångsrika förhandling blev en referenspunkt för de
danska och svenska sköterskestrejkerna under 2008.
Politiseringen av vården och allmänintresset
Jag tror att sköterskorna ... protesterar mot systemet och
dess ineffektivitet... Det är patienternas vård som är i farozonen
och det är därför sköterskorna strejkar. Men jag vet
att medierna kommer att säga att det handlar om pengar...
48 • Arbetarhistoria 2011:2–3
men jag tror inte för ett ögonblick att det enbart är en fråga
om pengar...Ni kämpar för patienternas vård hela tiden. –
Strejkande irländska sköterska 1999. 35
Det här handlar egentligen om sköterskebristen, som... har
lett till vidriga och otrygga arbetsförhållanden och kompromisser
när det gäller patientvården... Vi tar ställning för
människor i Saskatchewan: dig, mig, våra familjer, som de
vårdgivare och patientförsvarare som vi är. – Laurie Swift,
strejkande sköterska i Saskatchewan (Kanada), 1999. 36
Det faktum att sköterskornas vårdarbete huvudsakligen äger
rum inom den offentliga sektorn är utan tvivel viktigt för deras
medvetande, deras taktik och strategier, den politiska diskurs
som de tillämpar och för strejkernas genomslag. Många kvinnor
som har direkt kontakt med klientgrupper är kluvna när
det gäller att ställa krav på löner eller arbetsförhållanden och
att engagera sig i offentliga protester. Faktum är att kvinnors
ansvar för vårduppgifter har aktivt mobiliserats för att
avskräcka dem från att strejka:
Kvinnor är fostrade att känna ansvar för de människor som
de ansvarar för vare sig det är i hemmet eller på jobbet.
Följaktligen får de lätt skuldkänslor om de vägrar att
vårda... Och när de strejkar händer det att media skildrar
dem som »hjärtlösa och okänsliga». 37
Alla internationella redogörelser för sjuksköterskestrejker
anspelar på konflikten mellan strejk och vårduppgifter. 38
Denna forskning tyder på att sköterskornas engagemang i
vårdarbetet de senaste årtiondena snarare uppmuntrar dem –
i stället för att hindra dem – från att strejka. Sköterskornas
yrkesmässiga engagemang i vården har konfronterats med
omstrukturering av sjukvården, sköterskebrist, intensifiering
av arbetet, otrygga anställningar och könsbaserade hierarkier
med en militant diskurs kring allmänhetens intresse och en
rekonstruktion och reformering av vårdarbete, det som jag
kallar politiseringen av vård. Strejkande sköterskor har genomgående
gjort kopplingar mellan de försämrade villkoren för
vårdarbete och patienternas rätt till vård av god kvalitet och
därmed också åberopat ett allmänintresse.
Politiseringen av vården har givit stöd åt ett nytt etiskt synsätt
när det gäller strejker. Frågan är »inte om aktionen är etisk
utan om det är oetiskt att inte gå till aktion». 39 Brown et al fann
i sin studie om den irländska sköterskestrejken 1999 att »själva
strejkaktionen är en försvarshandling». 40 I november 2002 började
det som skulle bli USA:s längsta sköterskestrejk – över två
år – vid Northern Michigan Hospital i Petoskey, Michigan.
Sjuksköterskorna »ville ha ett ord med i laget om hur patientvården
utfördes och i frågor om patientsäkerhet, med hänvisning
till den ökade arbetsbördan... Att sköterskornas strejk
varade så länge, trots erbjudanden om högre löner, är en stark
indikator att inflytande över vårdens utförande var viktigare för
dem än pengar. Sköterskorna hade blivit korsfarare, kämpar för
patientsäkerhet och för sköterskeyrkets framtid.» 41
Den omfattande mobiliseringen av sköterskor och kvinnor
inom vårdyrken och de diskurser som omger denna militans
stöder anspråk på en politisering av vården, det vill säga: ett