Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

NYHETER FRÅN ARAB 2010 ÅRS KJERSTI BOSDOTTER-PRIS för bästa artikel i Arbetarhistoria går till den amerikanska historikern PETER WINN för hans artikel »Flyktingar och emigranter. Chiles historia och chilenarna i Sverige» (Arbetarhistoria nr 134–135). Juryns motivering: Peter Winn har skrivit en personligt utformad artikel med analytisk skärpa. På ett klargörande, spännande och gripande sätt väver han samman Chiles dramatiska 68 • Arbetarhistoria 2011:2–3 historia med sina egna minnen. Med början vid tiden för kuppen berättar han en historia om Chiles förändring, fram till idag. Resultatet har blivit en välskriven, engagerande och dramatisk historisk berättelse om hur Chiles och Sveriges historia flätats in i varandra. Peter Winn är professor i historia vid Tufts University. Hans specialområde är Latinamerikansk arbetarhistoria. http://ase.tufts.edu/history/faculty/winn.asp SÖKVÄGEN TILL MER ÄN EN MIL DOKUMENT från arbetarrörelsens organisationer och personer finns nu på några tangentnedslags avstånd, allt från tunga liggare till fjäderlätta flygblad. Sök i både biblioteks- och arkivdatabaserna – samtidigt om du vill eller i bara den ena. Adressen är www.arbark.se. Sökrutan finns mitt på sidan. Hjälp- och instruktionstexter finns i anslutning. TESTA SJÄLV! Foto: Lâle Svensson
RECENSIONER Välkommen – men ändå inte Zeki Yalcin, Facklig gränspolitik: Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik 1946–2009, Örebro universitet 2010, 452 s. Att behandla den svenska Landsorganisationens (LO) invandrings- och invandrarpolitik under en period av mer än 60 år kan framstå som ett vågat företag till och med i en doktorsavhandling på 450 sidor. Men att ta sig an en så lång period har naturligtvis fördelen att utvecklingslinjer och skiftningar kan bli tydliga, vilket är ett av syftena i Örebrohistorikern Zeki Yalcins undersökning. För att kunna genomföra den fick han hantera och redovisa ett mycket stort material. Men den långa tidsperioden och de olika delämnen som behandlas medför då också problem, till exempel en ojämn tillgång till material och svårigheter att hålla fast vid tydliga linjer. Det finns ett personligt engagemang hos författaren, ja, en moralisk indignation i bakgrunden, vilket blir särskilt tydligt i sammanfattningen där ordvalet ibland är rätt så ovanligt för akademiska avhandlingar (ett exempel, s. 386, där det talas om att LO »snickrar ihop sitt invandrarpolitiska åtgärdsprogram»). I sammanfattningen förvandlas också mer tentativa formuleringar i huvudtexten till kategoriska omdömen. En av grunderna för engagemanget kan nog utläsas ur ett stycke om den syriansk/assyriska invandringen på 1970-talet (s. 226f). Här saknar jag några personliga ord i inledningen eller åtminstone i förordet. Att nämna sina egna ingångar till ett ämne, sina »värdepremisser» (Gunnar Myrdal), är inte fel ens i ett akademiskt verk och underlättar för läsaren. Det finns alltså ibland en kritisk, för att inte säga polemisk ton i avhandlingen mot LOs påstådda »etnonationella […] perspektiv» som betecknas som »ålderdomligt och förlegat» (s. 400). Men de empiriska delarna visar att det finns fog för kritik. Sättet att formulera sig i vissa interna dokument illustrerar att inställningen på sina håll inom LO-huset, när det gäller »de andra», ibland utmärktes föga av »internationalismen» eller »den kollektiva solidariteten», som författaren indignerat skriver. Fruktbar gränsmodell Avhandlingens grundstruktur bestäms av tre »gränser», vilket också en figur med de tre gränsområdena illustrerar (omslaget, s. 22 och 399). Den »yttre gränsen» sammanfaller med nationsgränsen. Den har med invandringen att göra, och här söker LO påverka besluten om invandringens storlek. Det handlar alltså om »invandringspolitik» i egentlig mening och om frågan hur stor invandring den svenska arbetsmarknaden tål. En »inre gräns» handlar om de villkor som erbjuds invandrarna på arbetsmarknaden. När då invandraren blir medlem i fackföreningsrörelsen passerar hon/han den »innersta gränsen» och möter det fackliga medlemskapets möjligheter, villkor och krav. För det första, yttre gränsområdet är ekonomisk och arbetsmarknadspolitik avgörande. Rehn-Meidner-modellen och dess konsekvenser för sysselsättningen står i centrum. Detta gäller främst under de första årtiondena efter kriget. LO:s roll som intresseorganisation blir här särskilt tydlig, »med konkurrensbegränsning som en överordnad strategi». Författaren underbygger sina slutsatser med ett omfattande källmaterial och visar hur LO under större delen av perioden krävde en restriktiv invandringspolitik och ofta satte strikta gränser för arbetskraftsinvandringen. Det gällde att behålla den fulla sysselsättningen, ja en viss arbetskraftsbrist som gav LO en stark förhandlingsposition. Dessutom önskade man hellre nordiska arbetskraftsinvandrare än en invandring av »mindre önskvärda icke-nordbor», med en formulering från 1954 (s. 140), eftersom sistnämnda inte förväntades kunna anpassas till en inom LO rådande socialdemokratisk skötsamhetskultur. De kunde vara politiskt opålitliga. Därför krävdes en noggrann kontroll vid landets gränser. Läget ändrades från mitten av 1970-talet genom en ökad anhörig- och flyktinginvandring. Nu kunde arbetsmarknadsargumentet inte längre spela samma roll. LO använde sig därför enligt författaren av andra argument för sin restriktiva linje: de ’nya’ invandrarna skulle ha svårt att anpassa sig av »språkliga, kulturella och klimatmässiga» skäl. Yalcin talar om en »rasifiering av flyktingarna» (bland annat s. 382). Vid den inre gränsen »rör det sig om villkoren som erbjöds de invandrade arbetarna på arbetsmarknaden» (s. 21). Det handlar om arbets- och lönevillkor, alltså både jämlikhet och konkurrensbegränsning. Här kommer avhandlingen in på ett område som inte har behandlats särskilt mycket av tidigare forskning, särskilt inte för åren från och med 1980-talet. Tesen är att den fackliga invandringspolitiken under 1970-talet »hade en disciplinerande karaktär» och byggde på socialdemokratisk hegemoni. Det kan dock diskuteras om denna tolkning av strävan att integrera invandrarna i fackföreningsrörelsen inte är väl kategorisk. Men det som är särskilt intressant i dessa delar är skildringen av LO:s engagemang för och i »Svenska för invandrare» (SFI-utbildningen) där man bland annat ville ge ABF ensamrätt till att anordna utbildningen, med en del tvivelaktiga inslag som följd gällande nivå och inriktning. Även här finns det fog för författarens kritiska resonemang om perioden fram till mitten av 1980-talet, innan kommunerna tog över utbildningen. Den fackliga invandrarpolitikens innersta gräns handlar om interna förhållanden inom fackföreningsrörelsen. Att inte betrakta invandrare som »problematiska» utan som en resurs, Arbetarhistoria 2011:2–3 • 69
Page 1 and 2:
ARBETARHISTORIA 2011: 2-3 [138-139]
Page 3 and 4:
INLEDNING Har kunskap om historien
Page 5 and 6:
Det är långt ifrån den ordning f
Page 7 and 8:
Arbetet den 29 november 1926. skull
Page 9 and 10:
tare. Vid flera tillfällen hade ko
Page 11 and 12:
de demonstrerande. Nu återstod doc
Page 13 and 14:
Harry Holmlund leder strejkmötet i
Page 15 and 16:
Solidaritetsmöte för de strejkand
Page 17 and 18: Förhandlingarna måste slutföras
Page 19 and 20: Utanför ASAB:s kontor sjöng strej
Page 21 and 22: Strejkvakter utanför industrivakte
Page 23 and 24: Sympatistrejk för Skövdestädersk
Page 25 and 26: Andersson inte var några strejkled
Page 27 and 28: Med betongen som argument Australie
Page 29 and 30: Jack Munday (längst fram i kavaj)
Page 31 and 32: att arbeta inom byggnadsindustrin s
Page 33 and 34: Marcus Wallenberg anländer till Al
Page 35 and 36: 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd
Page 37 and 38: Under 1980 års konflikt kristallis
Page 39 and 40: med SAF och i realiteten vägrat at
Page 41 and 42: Storkonflikten i historiens backspe
Page 43 and 44: Arbetare från verkstadsklubben Sta
Page 45 and 46: Att kartlägga sjuksköterskors mil
Page 47 and 48: Biscay, viceordförande för Quebec
Page 49 and 50: erkännande av det kollektiva ansva
Page 51 and 52: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 51
Page 53 and 54: i Rapport från Canadian Centre for
Page 55 and 56: Överst på bilden Ulla Manns, neda
Page 57 and 58: Från vänster Jürgen Mittag, Jür
Page 59 and 60: NYHETER FRÅN ARAB Nordiskt samarbe
Page 61 and 62: Ramnäs torsdag em (datum oläsligt
Page 63 and 64: Brunnsvik, Chile, amerikanska deser
Page 65 and 66: ott mot konsensus, detta då politi
Page 67: nattliga utsvävningar (s. 146f, s.
Page 71 and 72: Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mon
Page 73 and 74: det vid sekelskiftet 1900 om att vi
Page 75 and 76: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 75
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?