Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

det vid sekelskiftet 1900 om att via folkskolan
ta sig an de fattigare klena barnens hälsoproblem,
från 1920- till 1940-talet var
inriktningen alla barns hälsa, men i båda fallen
handlade det om den fysiska hälsan i
första hand. Efterkrigstiden började med att
man generellt beslutade om att införa skolmåltider
samtidigt som ett skifte i inriktningen
ägde rum, från fokus på den fysiska
hälsan till ett fokus på den mentala hälsan,
något som också avspeglat sig i de nordiska
kongresserna.
I bokens demografiska kapitel ger en
jämförelse mellan sekelskiftena 1900 och
2000 perspektiv på hur de materiella villkoren
för barn har förändrats. I början av
perioden levde de flesta på landet, mot slutet
i städer och tätorter, i början hade kring
40 procent av barnen fem syskon eller mer, mot slutet är detta
mycket ovanligt. I dag får 99 procent av alla barn som föds
uppleva sin 15-årsdag, för hundra år sedan endast 85 procent.
Barnadödligheten är numera i stort sett obefintlig. Både i början
och i slutet av perioden var upplösta familjer någonting
relativt vanligt men orsakerna olika. I början handlade det om
familjebildningar av en änka eller änkling som gift om sig
medan de nära 50 procenten skilsmässorna kring 2000 innebär
att många barn lever i två familjer där föräldrarna på var
sitt håll har skaffat ny partner och med medföljande nya syskon
att förhålla sig till. Arbetet på landsbygden hade sin egen
ARBETARHISTORIA NR 138–139 ÅRGÅNG 35
RECENSIONER
regim, mot slutet av perioden har den höga
omfattningen förvärvsarbete hos båda föräldrarna
medfört en i hög grad institutionaliserad
barndom med barnomsorg och
liknande. Perioden vid seklets mitt framstår
som mer unik i sammanhanget. Färre skilsmässor,
lägre grad förvärvsarbete hos kvinnor
och en familjenorm som byggde på
manliga familjeförsörjare präglade 1940och
1950-talen.
Trots att välfärdsstaten på senare tid har
varit föremål för mycket forskning har historien
om barnens plats i välfärdsstaten
varit försummad och i denna historia där
fokus sätts på barn kan också den gängse
bilden av välfärdsstaten som socialdemokratiskt
projekt utmanas, menar författarna.
De tidiga initiativtagarna på området barn
och familj var liberaler och konservativa.
Barnen och välfärdspolitiken bygger på en mängd forskning
som tillkommit sedan 1990, det framgår inte minst av bokens
referensförteckning. Så påståendet att det är ett försummat
forskningsfält är väl en sanning med viss modifikation, men
boken visar att det nu är möjligt att sammanställa all denna
forskning, dra de övergripande slutsatserna, göra jämförelser
och foga in allt detta i det forskningsfält som handlar om välfärdsstatens
framväxt och förändring under 1900-talet.
ULF JÖNSON
är medarbetare vid ARAB
Utges av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek med fyra nummer per år. Redaktion: Silke Neunsinger (ansvarig
utgivare), Lars Gogman, Ulf Jönson, Kalle Laajala, Leif Zetterberg (grafisk form). Adress: Arbetarhistoria, Box
1124, 111 81 Stockholm. E-post: arbetarhistoria@arbark.se Hemsida: www.arbetarhistoria.se Prenumeration
2011: 250 kr inom Sverige, 320 kr inom Europa och 360 kr i resten av världen. Prenumerationsavgift sätts in på
plusgiro 55 75 94-9. Lösnummer 75 kr, dubbelnummer 130 kr plus porto). Priser inkl. moms (6%). Tryck: GTC
Print AB, Luleå 2011. Inlagan är tryckt på 130 g och omslaget på 170 g Munken Lynx. ISSN: 0281-7446.
Manuskript skickas till redaktionen som e-post. Författaren har copyright, men tidskriftens innehåll får ej kopieras
utan redaktionens medgivande. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. Arbetarhistoria indexeras i Artikelsök.
Om inget annat anges, ingår använda illustrationer i ARAB:s samlingar. I vissa fall, då ARAB inte har
rättigheterna till i tidskriften använda fotografier eller teckningar, har redaktionen inte lyckats hitta adresser till
fotografer eller deras efterlevande som ska ha betalt enligt taxa. I sådana fall ber vi berörd rättighetsinnehavare
kontakta redaktionen.
Arbetarhistoria 2011:2–3 • 73