Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

DOKUMENTET En människojakt förbereds i Sverige i våra samlingar befinner sig många arkiv däribland personarkiv som vittnar om hur människor har utsatts för förföljelser under andra världskriget. Till dessa hör både flyktingars personarkiv och arbetarrörelsens flyktinghjälp. I samlingarna finns även C.E Carlbergs personarkiv som innehåller ett märkligt tidsdokument från 1940-talet, ett underlag till den så kallade Svenska Judekalendern som vittnar om planer för att kartlägga judar i Sverige med ett tydligt antisemitiskt syfte. I början av 1940-talet planerade det nationella förlaget Svea Rike att ge ut en kalender över »i vårt land verksamma judar och halvjudar». För att göra detta sände man ut ett cirkulär och frågeformulär till: »ett antal personer, som av intresse för saken äro villiga att bli våra frivilliga medhjälpare. Våga vi hoppas, att Ni vill hjälpa oss med insändande av uppgifter från Eder ort?» »Svensk judekalender» var tänkt att ingå i en serie med biografiska förteckningar över de nationellas fiender i Sverige: 1. Bolsjevismen i Sverige, en kartläggning av svenska kommunister, utgiven 1942. 2. Vem är vem i Folkfronten?, en kartläggning av personer som försökte ”underblåsa hat mot den europeiska enhetens pionjärer” det vill säga personer som var motståndare till nazisternas nyordning av Europa, utgiven 1943. 74 • Arbetarhistoria 2011:2–3 Svenska Judekalendern skulle bestå av fyra huvudkapitel: Absolut säkra judenamn med släktträd, svenska män och kvinnor gifta med judar, personer vars namn tydde på ett judiskt ursprung samt släkten Wallenberg och de bolag de behärskade. Del 1 skulle ges ut i november-december 1942. i cirkulärskrivelsen från Svea Rike tillkännagavs: »Att vi svenskar bör se till att judarna ej får tillfälle att blanda upp och förskämma vårt nordiska blod vi bör göra klart för oss vem som är jude och vem som är svensk vi bör veta vilka judesläkter vi har i landet och vilka tidigare svenska släkter som gått förlorade för den svenska nationen där igenom att de upptagit judeblod […] de som ämnar ingå äktenskap kan åtra sig i god tid om de genom Svensk judekalender erfar att deras tilltänkta äkta hälft icke är svensk utan jude eller judebastard. Den som gör affärer kan se till att han i första hand gynnar sina egna folkkamrater och icke de invandrade främlingarna.» I den antinazistiska tidningen Trots Allt beskrevs arbetet med »judekalendern» i september 1942 som att en människojakt organiseras i Sverige. Det var också denna höst, 1942 som den svenska pressen började uppmärksamma folkmordet på Europas judar. I oktober arresterades samtliga kvarvarande judar i Norge och de norska nazisterna började deportera dem till Tyskland. Av de 770 förvisade överlevde 30 personer. Det är inte svårt att förstå vad dessa biografiska inventeringar av kommunister, folkfrontare och judar skulle användas till när »den europeiska enhetens pionjärer» erövrat Sverige. I slutet av 1942 vände krigslyckan för »den europeiska enhetens pionjärer» både i Stalingrad och el-Alamein och arbetet med den »Svenska judekalendern» skrinlades. Arkivet överlämnades som gåva till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 1977. LARS GOGMAN är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Arbetarhistoria 2011:2–3 • 75
Page 1 and 2:
ARBETARHISTORIA 2011: 2-3 [138-139]
Page 3 and 4:
INLEDNING Har kunskap om historien
Page 5 and 6:
Det är långt ifrån den ordning f
Page 7 and 8:
Arbetet den 29 november 1926. skull
Page 9 and 10:
tare. Vid flera tillfällen hade ko
Page 11 and 12:
de demonstrerande. Nu återstod doc
Page 13 and 14:
Harry Holmlund leder strejkmötet i
Page 15 and 16:
Solidaritetsmöte för de strejkand
Page 17 and 18:
Förhandlingarna måste slutföras
Page 19 and 20:
Utanför ASAB:s kontor sjöng strej
Page 21 and 22:
Strejkvakter utanför industrivakte
Page 23 and 24: Sympatistrejk för Skövdestädersk
Page 25 and 26: Andersson inte var några strejkled
Page 27 and 28: Med betongen som argument Australie
Page 29 and 30: Jack Munday (längst fram i kavaj)
Page 31 and 32: att arbeta inom byggnadsindustrin s
Page 33 and 34: Marcus Wallenberg anländer till Al
Page 35 and 36: 11 maj 1980 Gunnar Nilsson rödögd
Page 37 and 38: Under 1980 års konflikt kristallis
Page 39 and 40: med SAF och i realiteten vägrat at
Page 41 and 42: Storkonflikten i historiens backspe
Page 43 and 44: Arbetare från verkstadsklubben Sta
Page 45 and 46: Att kartlägga sjuksköterskors mil
Page 47 and 48: Biscay, viceordförande för Quebec
Page 49 and 50: erkännande av det kollektiva ansva
Page 51 and 52: Arbetarhistoria 2011:2-3 • 51
Page 53 and 54: i Rapport från Canadian Centre for
Page 55 and 56: Överst på bilden Ulla Manns, neda
Page 57 and 58: Från vänster Jürgen Mittag, Jür
Page 59 and 60: NYHETER FRÅN ARAB Nordiskt samarbe
Page 61 and 62: Ramnäs torsdag em (datum oläsligt
Page 63 and 64: Brunnsvik, Chile, amerikanska deser
Page 65 and 66: ott mot konsensus, detta då politi
Page 67 and 68: nattliga utsvävningar (s. 146f, s.
Page 69 and 70: RECENSIONER Välkommen - men ändå
Page 71 and 72: Algots, Borås 1977. Foto: Lars Mon
Page 73: det vid sekelskiftet 1900 om att vi
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?