De bygde Internet.indd - Sunet

118
de byggde internet i sverige
genom annonsering på en gemensam mailinglista, och vem som helst kan då
genom att skicka email till IESG inom avsatt tid protestera. Det är ansvarig
Area Director som avgör om det finns konsensus inom IETF för att publicera
dokumentet.”
”Två nivåer av konsensus alltså”, fortsätter Fältström. Till slut tar medlemmarna
i IESG, som också är samlingen av Area Directors plus representanter
från IANA och IAB (Internet Architecture Board) plus IETFs sekretariat,
beslut om status för en RFC. ”Så det är inte bara ett hummande på ett sittande
möte, utan konsensus måste fås på en mailinglista. Detta för att även de
som inte har ekonomiska resurser att åka till IETF-mötena ska kunna protestera.”
Bland svenskar som har varit framträdande i IETFs arbete finns Bernhard
Stockman, Peter Löthberg (med routing och multicast) och Patrik Fältström.
Den senare samarbetade med Rickard Schoultz när de tillsammans med
Peter Deutsch och Chris Weider utarbetade ett RFC-dokument nr 1835 för
adressökningsregistet Whois++.
Patrik Fältström arbetade också som projektledare i ett svenskt projekt,
TISDAG, med anknytning till Whois++. Projektet TISDAG, som finansierades
av KK-stiftelsen och som hade högskoleverket som beställare, har också
fått internationellt erkännande genom IETF som ett gott exempel på hur en
protokollöversättare för katalogtjänster kan implementeras. Specifikationen
för TISDAG föreslogs för publicering som en RFC i klassen BCP (Best Current
Practice).
Anders Gillner, KK-stiftelsen säger apropå detta projekt att ”trots att KKstiftelsen
satsade pengar i projektet finns det fortfarande ingen katalogtjänst.
Jag är trött på att svenska operatörer vägrar ta fram en katalog för mail-adresser.
De sitter och blockerar varandra där det istället borde finnas ett tjänstesamarbete.”
Patrik Fältström började arbeta inom IETF med elektronisk post och internationella
tecken tillsammans med många andra svenskar. Han har under
åren arbetat mycket med teckenkoden Unicode och är IETFs sambandsperson
med Unicode Consortium. Inom IESG har han tillsammans med Harald
Alvestrand försökt få till regler för hur Unicode ska användas i protokoll.
En summering av mycket av de senaste årens arbete finns i arkitekturen
runt internationella domännamn, IDNA. Denna består av flera delar som ska
göra det möjligt att återanvända tekniken för andra saker än domännamn. Det
finns en generell standard för jämförelse av ord, och den kallas Stringprep.
En separat standard – Nameprep – specificerar exakt hur Stringprep ska till-