De bygde Internet.indd - Sunet

egeringens internetpolitik
135
mitt Internet”. Föreningen Bitos, som kom till hösten 1997, med 10 - 15 aktörer
som representerade innehållsleverantörerna, arbetade mot införandet av
personuppgiftslagen, PUL.
Bitos stödde en missbruksprincip i Internetanvändandet, vilket innebar att
allt är medgivet som inte är förbjudet. Detta till skillnad mot den hanteringsprincip,
som lagstiftarna utgick ifrån. Denna kan med en liknande förenkling
tolkas som att allt är förbjudet som inte är medgivet. Ett problem med
missbruksprincipen, som Peter Seipel påpekar, är att en reglering då ”måste
vara relativt detaljerad för att inte resultera i rättsosäkerhet och övervältring
av risker på enskilda personer”. Han fortsätter: ”Man skall inte glömma att
lagens syfte är att ’skydda människor mot att deras personliga integritet
kränks genom behandling av personuppgifter’ – inte att hindra all behandling
av personuppgifter”.
I vår intervju med Mikael Pawlo, talesman för Bitos, säger han ”att tillämpningen
blev mildare än man kunde befara”.
Vid sidan av det rättsliga observatoriet har IT-kommissionen arbetat med
observatorier för IT-infrastruktur, IT och säkerhet, IT för lärande, kunskap
och kompetens, IT för medborgarskap och demokrati samt IT och tillväxt.
Som i fallet med det rättsliga observatoriet har även dessa betytt en utveckling
av mer eller mindre omfattande nätverk av kompetens på området.
”Det har varit en storhetstid under den sista kommissionen, trots Björn
Rosengrens frånvaro, eller kanske tack vare – kommissionen blev helt enkelt
tvungen att motivera sin existens och finna ett sätt att arbeta”, säger Peter
Seipel. ”Kansliet har starkt bidragit till framgången. Christer Marking, dess
chef, är en oerhört duglig person för en sådan situation.”
Men Seipel påpekar också att ett par personer lämnat kommissionen på
grund av svårigheterna med kontakter till regeringen.
”Här har skapats en formidabel slagstyrka för politisk handling. Kommissionen
har varit en spaningspatrull mot framtiden. Men det har varit ett strategiskt
problem att finna en roll i förhållande till regeringskansliet, att inte gå
in i det löpande arbetet men att ligga före i skeendet och formulera problemen.
Vi lyckades med framförhållningen bl a genom att låta observatorierna växa
ut till nätverk.”
När IT-kommissionen upphörde i maj 2003 var det oklart vad som blir en
fortsättning. Den kan möjligen ersättas av en delegation för tillämpningsfrågor
för att stimulera ökad IT-användning, t ex inom vård, omsorg och utbildning.
Regeringen har så sent som i maj 2003 ännu inte signalerat hur den
vill gå vidare och utnyttja det nätverk och den kompetens som byggts upp