27.09.2013 Views

De bygde Internet.indd - Sunet

De bygde Internet.indd - Sunet

De bygde Internet.indd - Sunet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

egeringens internetpolitik<br />

141<br />

Finansieringen av <strong>Sunet</strong><br />

<strong>De</strong>t första universitetsnätverket <strong>Sunet</strong> finansierades av STU och FRN med<br />

projektpengar. När dessa projektpengar var slut år 1989 drevs <strong>Sunet</strong> vidare<br />

delvis med hjälp av användaravgifter från de deltagande universiteten och<br />

högskolorna.<br />

<strong>De</strong>n 1 juli 1988 utsågs UHÄ till huvudman för <strong>Sunet</strong>. Budgetåret 1990/1991<br />

kompletterades <strong>Sunet</strong> så att de flesta mindre och medelstora högskolorna<br />

kunde anslutas.<br />

Med den aktiva IT-perioden när Per Unckel blivit utbildningsminister 1991<br />

tog departementet 100 procent av finansieringen av <strong>Sunet</strong>. Efterträdaren<br />

Carl Tham i den socialdemokratiska regeringen med Göran Löfdahl som<br />

statssekreterare, gjorde en, som Hans Wallberg säger, ”intelligent ekonomisk<br />

lösning” för att få museer och folkbibliotek anslutna till <strong>Sunet</strong>. <strong>Sunet</strong>s finansierades<br />

då med anslag till 75 - 80 procent, vilket var ”en bra morot och en<br />

framsynt lösning trots att både minister och statssekreterare var fullständigt<br />

tekniskt ointresserade”.<br />

Från den 1 juli 1995 hade Högskoleverket ansvaret för <strong>Sunet</strong> i enlighet med<br />

regeringens föreskrifter. När Vetenskapsrådet kom till 2000 övergick ansvaret<br />

till denna för forskningen centrala institution.<br />

En väsentlig uppgradering av nätet genomfördes år 2002. Prognoser hade<br />

då visat att det tidigare universitetsnätet inte skulle räcka till, redan år 2001<br />

var kapaciteten otillräcklig för vissa universitet. I en internationell jämförelse<br />

år 2001 hävdade sig <strong>Sunet</strong> dåligt i förhållande till de mer avancerade ländernas<br />

nät. Kapacitetshöjningen 2002 väntas nu ge tillräcklig kapacitet över<br />

åren 2002 - 2005. Uppgraderingen av nätet har givit anledning till det nya<br />

namnet Giga<strong>Sunet</strong>. Själva organisationen benämns fortfarande <strong>Sunet</strong> (egentligen<br />

SUNET).<br />

Förhoppningsvis kommer <strong>Sunet</strong> alltså att mer än väl kunna täcka högskolevärldens<br />

behov under de närmaste åren. Teknikvalet för den nya utrustningen<br />

har, som det sägs, gjorts med stor omsorg för att skapa ett så ”framtidssäkert”<br />

nät som möjligt. Framtidssäkringen sker genom att <strong>Sunet</strong> skaffar accessförbindelser<br />

av typen ”svart fiber”, vilket tekniskt sett innebär att kostnaden<br />

för själva förbindelsen inte påverkas av hur mycket trafik som överförs. Men<br />

<strong>Sunet</strong> förfogar inte själv över tillgången till dessa svarta fibrer utan hyr dem<br />

främst från Telia. <strong>De</strong> förbindelser som bildar kärnan (ryggradsnätet) ligger på<br />

kapacitetsnivån 10 Gigabit/s. Gigasunet består av ett antal ringar som tangerar<br />

varandra, vilket ger möjlighet till en eftertraktad redundans i nätet.<br />

<strong>Sunet</strong> hade 2002 en budget på över 150 miljoner per år, varav utbildnings-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!