You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1983 till 1996 – ideellt arbete och entusiasm<br />
effektiva utnyttjandet av tilldelat adressutrymme. <strong>De</strong>tta för att <strong>Internet</strong>s routingtabeller<br />
inte skulle öka snabbare än absolut nödvändigt. Därmed skulle<br />
livslängden ökas för IP-protokollet, version 4 – som fortfarande är i bruk.<br />
Totalt finns det i IPv4 plats för drygt 4 miljarder IP-adresser.<br />
IP-adresserna<br />
IP-adresserna som hörde till varje domänadress var ett problem. Via DNS<br />
omvandlades domänadresser till IP-adresser. <strong>De</strong> senare består av fyra siffergrupper<br />
med punkt emellan. Ett prefix anger vem som är operatör. <strong>De</strong>t var<br />
ett stort svinn på IP-adresser, framför allt innan <strong>Internet</strong> hade blivit populärt.<br />
I Tyskland delades IP-nummer ut frikostigt för varje domännamn. <strong>De</strong>t<br />
tog därför väldigt lång tid när de tyska domännamnen skulle köras på servrarna.<br />
Sunic var en s k sekundär DNS-server i Europa och USA och hade ett<br />
50-tal domännamnszoner att sekundärserva. <strong>De</strong>n tyska zonen krävde oerhört<br />
mycket minne. Maskinernas minne ökades hela tiden, men frågan var om man<br />
skulle köra allt i en maskin eller göra en särskild server för Tyskland. För att<br />
kunna tjäna som sekundärserver byter KTH maskinen vart tredje år.<br />
IP-adresser delades ut i serier i klasserna A, B och C. Tilldelning av IPadresser<br />
i Europa sker genom operatörernas organisation RIPE i Amsterdam<br />
och Björn Eriksen kunde vidarefördela dem till sina kunder. Han försökte<br />
vara restriktiv med utdelning IP-adresser.<br />
Torbjörn Carlsson och Staffan Hagnell kom tidigast att arbeta med TCP/<br />
IP-protokollet som konsulter åt bland andra Electrolux. Carlsson kan berätta<br />
historien om när Electrolux ville ha IP-adresser, en s k klass B, som skulle ge<br />
dem 64 000 nummer. Björn Eriksen sade nej. Då krävde Carlsson och Hagnell<br />
att Eriksen personligen skulle motivera avslaget. Björn Eriksen tog med sig<br />
Peter Löthberg och Johnny Eriksson till ett möte på KTH med Electrolux.<br />
Löthberg satte igång med att tämligen burdust döma ut Electrolux för att dels<br />
inte kunna bygga kylskåp, dels ha satsat på ”wellpapproutrar”, d v s routrar<br />
från företaget Wellfleet, en konkurrent till Cisco, där Löthberg hade sina<br />
tekniska intressen. Löthberg menade att Elektrolux inte behövde några IPadresser<br />
över huvud taget med motiveringen att routrarna ändå inte skulle<br />
fungera. <strong>De</strong>t ordnade till sig, enligt Torbjörn Carlsson, då Eriksen kunde ge<br />
Electrolux flera klass C-adresser i block om 256 adresser med i princip lika<br />
många IP-nummer som företaget ursprungligen krävt. Electrolux kom att<br />
använda endast en bråkdel av dessa adresser för <strong>Internet</strong>trafik.<br />
Matti Rendahl var tekniskt ansvarig för DNS-servern på KTHNOC.<br />
”Matti och jag tänkte ha namndelen av adresserna kvar på KTH, men tog<br />
31
Change language