You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
egeringens internetpolitik<br />
149<br />
ADSL är 2003 den vanligaste formen för bredbandsanslutning för privatpersoner.<br />
<strong>De</strong>n är lättillgänglig genom att anslutningen sker via telenätet. Genom<br />
att Telia äger accessnätet måste andra operatörer som erbjuder ADSL hyra<br />
in sig på Telias accessnät. <strong>De</strong>tta ger Telia en maktställning – precis som för<br />
andra gamla europeiska telemonopol – vilket EU försöker begränsa. En EGförordning<br />
kräver att dessa kvarlevande makthavare ger andra teleoperatörer<br />
tillträde till accessnätet. <strong>De</strong>t finns tre olika former av tillträde: ”antingen<br />
hyra hela ledningen, halva ledningen eller hyra bitströmstillträde”, säger Nils<br />
Gunnar Billinger. Bara två av dessa är omfattade av EG-förordningen. PTS<br />
har därför förslagit en lagändring som ska komma åt denna lucka.<br />
Tidningen Ny Teknik har gjort en undersökning (nr 14, 2003) av olika<br />
former av kommunala bredbandsanslutningar till privatpersoner. ADSL har<br />
en dominerande utbredning på 55 procent medan anslutning via fibrer eller<br />
kabelteve svarar för 45 procent. En mycket liten andel har anslutning via radio<br />
(FWA). Endast 15 av 289 kommuner hade ingen bredbandsanslutning. Intressant<br />
är att de ej anslutna kommunerna alla låg söderut. Norrlandskommunerna<br />
som trotts ligga sämst till i bredbandsutbredningen, är alla anslutna,<br />
åtminstone i denna sorts översikt. Även om Telias ADSL är den vanligaste<br />
formen bland kommunerna finns det flera exempel på kommuner eller kommundelar<br />
där invånarna satsat på egna lösningar bl a genom att gräva ned<br />
fibrer själva eller ta kontakt med mindre operatörer som tillhandahåller<br />
<strong>Internet</strong>anslutning.<br />
Ett intressant fall bland de femton är Vara kommun i Västergötland. Där<br />
råkade man ut för att regeringens bredbandssatsning genom Svenska Kraftnät<br />
inte räckte ända fram till alla kommuner. Kommunen har i stället valt att satsa<br />
på radiolänk, vilket blir avsevärt billigare än att gräva ned kabel. Nils Gunnar<br />
Billinger konstaterar att Sverige – i jämförelse med Danmark – kom igång<br />
två år senare, först år 2002, med FWA (bredbandsanslutning via radio) som<br />
anslutningsform genom licensierade operatörer. I det tätbebyggda Danmark<br />
har man nått en potentiell täckning på 95 procent men enligt uppgift finns få<br />
abonnenter.<br />
Frågan är vilken väg Sverige ska få igång användning av bredband på bredden.<br />
Nils Gunnar Billinger menar att tillväxten måste gå via ADSL för att<br />
få igång efterfrågan även om ADSL inte uppfyller IT-kommissionens strikta<br />
krav på bredband. Tillväxten måste komma till stånd genom en kombination<br />
av ökad efterfrågan och eldsjälar.
Change language