Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
den första kommersiella internettjä nsten<br />
arkitektoniska lösningarna på KTHNOC och fick mycket motstånd. Genier<br />
får alltid på käften. Han sade till exempel nej till X.400 som var avsett att bli<br />
det brevprotokoll som alla skulle använda, han kämpade mot X.25-tekniken<br />
som framför allt Tyskland och England satsade enorma summor på. <strong>Sunet</strong><br />
hade redan bestämt sig för IP-tekniken men det var ett evigt slagsmål med<br />
yttervärlden om kontrollnivåer som inte behövdes och tappade paket som<br />
man kunde skicka om. Peter hade eget rum under en period, men var aldrig<br />
anställd.”<br />
Anders Gillner var KTH/<strong>Internet</strong>s ansikte utåt och försökte beskriva vad<br />
<strong>Internet</strong> kunde användas till, hur man kunde knyta ihop människor och tekniska<br />
lösningar. Han kunde förklara vad <strong>Internet</strong> var för vanligt folk. Försöken<br />
att popularisera IT och <strong>Internet</strong> blev enligt egen utsago framgångsrika<br />
och många frön såddes.<br />
1991 beordrades Anders Gillner av Björn Eriksen att åka till Bryssel och ett<br />
möte med RARE, en sammanslutning av europeiska forskningsnätverk.<br />
”Ingen annan ville åka. Man hade börjat specificera en europeisk databas<br />
och datapublika tjänster för X.500. Jag lyssnade till en halv dags lång föreläsning<br />
men förstod ingenting. Men jag blev inblandad i en av RAREs arbetsgrupper<br />
och där dök det upp en person från partikelfysiklaboratoriet i Cern i<br />
Genève som var mycket angenäm och trevlig. <strong>De</strong>t var Tim Berners-Lee som<br />
hade konstruerat något som skulle bli World Wide Web.”<br />
Gillner visar upp ett mail han fick från Berners-Lee i november 1991 där<br />
denne meddelar att han skrivit till Joyce Reynolds på <strong>Internet</strong>organet IANA<br />
om att en struktur och ett världsomspännande <strong>Internet</strong>samarbete behövdes<br />
för att koordinera adressering, protokoll och format.<br />
Men innan webben kom i bruk var Gopher det klart överlägsna sökverktyget.<br />
Gillner hade hittat Gopher via Peter Hausken vid Oslos universitet.<br />
Gopher hade gjorts av tre personer vid Minnesota-universitetet i USA.<br />
Mark McCahill skrev systemet för internt bruk som en informationsservice<br />
på campus. Gophers maskot var en kindpåsråtta, därav namnet.<br />
Med Gopher visade sig vara mycket användbart. Man kunde surfa med hjälp<br />
av menyer utan att använda domännamn eller IP-adress eller byta program.<br />
<strong>De</strong>t finurliga med Gopher var att man kunde surfa över hela <strong>Internet</strong> via listor<br />
i online-kataloger, bibliotek och arkiv. Servrarna var dock organiserade på<br />
olika sätt och kunde ha samma ämne under vitt skilda rubriker.<br />
Anders Gillner och Rickard Schoultz satte upp en Gopherserver på KTH<br />
och gjorde en nationell Gopherstruktur för hela högskolan. Gopher växte<br />
snabbt med KTH i centrum.<br />
47
Change language